Kategoriarkiv: Analytisk dimensionering

Lysande BRIAB!

I veckan fick vi ta del av en extern version av BRIAB:s “Vägledning Brandgasfyllnad”, ett dokument med målsättningen att fastställa en företagsgemensam arbetsmetodik för brandgasfyllnads-beräkningar och att samla och dokumentera den kunskap som finns inom BRIAB kring brandgasfyllnad. Vägledningen fokuserar på att tydliggöra val av analysmodell, definiera indata/utdata, belysa godtagbara förenklingar i beräkningsmodeller samt definiera en minsta nivå på kvalitetskontroller och dokumentation.

image

I förordet skriver de “Efter en tids övervägande publicerar vi nu en öppen version av vägledningen. Vår förhoppning – och tro – är att andra i branschen kan ha nytta av vägledningen och att den därför kan bli en hjälp för fler än oss att höja kvaliteten vid analys av brandgasfyllnad”. Jag kan inte göra annat än att lovorda det initiativ som BRIAB tagit och hoppas att vi får se fler liknande i framtiden. Vi behöver öppenhet i vår bransch och vi behöver mer samarbete över företagsgränserna.

Strålning genom fönsterrutor

Just nu sitter jag och funderar på hur väl strålning passerar genom fönsterrutor. Anledningen till mina funderingar är att jag har en byggnad som ligger 12 m från en pumpö till en drivmedelsstation och att myndighetskraven är ett avstånd på 18 m. Om inte skyddsavståndet uppfylls gäller yttervägg i EI 60. Dock vill jag undersöka om det finns en möjlighet att utföra fönster oklassade alternativt i lägre brandteknisk klass.

Fönster leder värme dåligt, men de kan transmittera strålning som i sin tur kan orsaka brandspridning till inredning närmst fönsterna, eller brännskador på de som finns i byggnaden. I en artikel av Klassen m.fl. hittade jag denna figur och lite annan matnyttig information. Bl.a. konstaterar författarna att så länge infallande strålning mot ett laminerat treglasfönster understiger 20 kW/m2 kommer fönstret att förbli intakt och temperatur/strålning på insidan blir så låg att brännskador/brandspridning inte förväntas.image
Figuren kommer från Klassen, M.S., m.fl., Transmission Through and Breakage of Multi-Pane Glazing Due to Radiant Exposure, Fire Technology, 42, pp. 79–107, Springer Science, 2006.

Brandskydd 2012 – höga byggnader

20121010_141608

Idag är jag på Brandskydd 2012 – en konferens om byggnadstekniskt brandskydd som arrangeras årligen. Förmiddagen ägnades åt brandskydd i höga byggnader där jag själv hade äran att prata om de utmaningar som vi projektörer står inför när vi projekterar brandskydd i höga byggnader. Till min hjälp hade jag Niclas Åhnberg från Brandskyddslaget och min tidigare kollega Björn Yndemark från WSP. Jag inledde med en kortare redovisning av den särskilda problematiken med höga byggnader och de anvisningar som vi får i BBR och BBRAD. Därefter tog Niclas och Björn över för att redovisa hur de arbetat med projekteringen av riktigt höga byggnader. För Niclas del användes Victoria Tower som exempel och Björn använde WSP:s case study till den senaste SFPE-konferensen.

En av de stora utmaningarna med dimensioneringen av höga byggnader är att avgöra när förenklad dimensionering kan tillämpas och vilka delar som måste dimensioneras analytiskt. I många fall kommer de allmänna råden vara tillämpbara även för höga byggnader, men vissa funktioner t.ex. de som relaterar till “trygg utrymning” och “bärförmåga” behöver studeras separat. Här saknas idag kriterier för hur vi ska kunna avgöra om en lösning är tillräckligt säker. Brandskyddslaget använde sig bl.a. av scenarioanalys för att avgöra utrymningskapaciteten och WSP försökte hitta ett sätt att skala upp acceptabel risk för en 16-våningsbyggnad (förenklad dimensionering) till deras 99-vånings hus. Just när det gäller verifiering så går mina tankar ungefär så här:

  • Arbeta igenom de särskilda förutsättningar råder i byggnaden
  • Utforma en brandskyddsstrategi som fokuserar på utrymning, vertikal brandspridning, spridning av brandgaser till trapphus och hisschakt, bärförmåga vid brand och insatstaktik
  • Beskriv (kvalitativt) förväntade händelser vid brand beroende av hur byggnadens brandskydd fungerar.
  • Avgör vad kan göras enligt förenklad dimensionering och vilka delar av brandskyddet måste verifieras med beräkning.
  • Säkerställa en hög tillförlitlighet på skyddssystemen genom att identifiera händelser som krävs för att orsaka en felfunktion och ange de drift- och underhållsinstruktioner som krävs för att upprätthålla en hög tillförlitlighet.

I framtiden (5-10 år) ser jag att BBR har utvecklats genom att det finns möjlighet till förenklad dimensionering av byggnader högre än 16 våningar, kanske upp till 24. Det kan handla om bärförmåga i R120, krav på sprinkler och krav för att kunna göra en säker räddningsinsats. Jag tror också att BBRAD har utvecklats till att omfatta fler och tydligare anvisningar för Br0-byggnader. I detta fall handlar det om förtydliganden avseende scenarier, kriterier och dimensionerande värden.

PS / Läs gärna “Nytänkande dimensionering av brandskydd i höga byggnader” / DS

Ny rapport om analytisk dimensionering av sprinklade byggnader

image

Den svenska kortversionen av rapporten har varit klar ett tag och nu finns äntligen den engelska långversionen också tillgänglig. I rapporten beskrivs några olika fall där analytisk dimensionering används för att verifiera tekniska byten i sprinklade byggnader. Jag har försökt visa hur man kan använda de tre metoderna för verifiering som beskrivs i BBRAD. Trevlig läsning!

Victoria Tower–varför denna skepsis?

Skärmklipp

Efter NyTekniks kritiska artikel i veckan om utformningen av utrymningsvägarna i Victoria Tower har SVT:s ABC-nytt gjort ett repotage där brandförsvaret upprepar sitt ställningstagande, samtidigt som Brandskyddslaget får möjlighet att ge sin syn på saken. I ett tidigare inlägg skrev jag några kommentarer till ärendet och efter ABC-nytts repotage kan jag inte hålla mig borta från några fler reflektioner.

1) Den analytiska dimensioneringens utförande

Brandskyddslaget genomförde sin projektering före BBRAD. De enda anvisningar som gavs i BBR gällande byggnader var den tidigare lydelsen i avsnitt 5:13 där det angavs att analytisk dimensionering och vid behov tillhörande riskanalys ska verifiera brand- och
utrymningssäkerheten i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Byggnader med fler än 16 våningsplan anges som exempel på byggnader med “mycket stor risk för personskador. Utöver det faktum att “analytisk dimensionering” ska användas för att verifiera brand- och utrymningssäkerheten fanns inga andra myndighetskrav. Det var således upp till Brandskyddslaget att avgöra 1) hur verifieringen ska utföras och 2) vilka kriterier som ska användas för att avgöra om brandskyddet är tillfredsställande.

Frånvaron av myndighetsinstruktioner gjorde att Stockholms Stad beslutade om en fristående sakkunnigkontroll av metodiken för brandskyddsprojekteringen, vilket blev ett uppdrag för mig. Jag konstaterade i min kontroll att “vald metodik identifierar och behandlar de svårigheter avseende brand- och utrymningssäkerheten som är relaterade till höga byggnader. Metodiken är transparent och tydlig och bygger på en kvalitativ riskbedömning med tillhörande logiska resonemang”.

2) Brandskyddet i Victoria Tower

Varken NyTekniks artikel eller ABC-nytts repotage beskriver hur brandskyddet i Victoria Tower är uppbyggt. Det låter nästan som om det är “vanliga” hissar och att inget extra har gjorts för att skapa en trygg utrymningssituation. Egentligen borde det vara Brandskyddslagets uppgift att förklara valt brandskyddskoncept, men jag kan inte hålla mig borta från att redovisa några detaljer

  • Utrymningshissar (5 st) utgör en av utrymningsvägarna från högdelen. I anslutning till hissarna anordnas en sluss som rymmer det antal personer som kan förväntas på planet. Utrymningshissarna och slussen är övertrycksatta för att förhindra brand- och brandgasspridning till slussar och hissar.
  • En brandbekämpningshiss för att underlätta räddningstjänstens insats installeras.
  • Byggnaden förses med heltäckande sprinkleranläggning.
  • Hotellkorridor samt kontorsplan förses med brandgasventilation.
  • Byggnaden sektioneras i ”storbrandceller” (i princip horisontella brandväggar) för att förhindra att en brand påverkar större delar av byggnaden. Detta innebär exempelvis extra skydd mot brandspridning via fasad och att ventilationssystem för respektive storbrandcell är separata.
  • Utrymningslarm utförs med talat meddelande, även inne i hotellrum. Utrymning från högdelen sker sektionerat för att undvika köbildning.

3) Att utrymma via trappa eller hiss

Utrymning via trappor är det traditionella sättet att lämna en byggnad vid brand. För att människor ska använda hissar som ett komplement till trapporna krävs en hel del av oss som projektörer. I ett prisbelönt examensarbete redovisar två studenter en undersökning av människors riskuppfattning vid utrymning av höga byggnader där nedanstående figur är hämtad från.

image

Undersökningen visade att osäkerheter och risker generellt uppfattas som större med utrymning via hiss än med utrymning via trappa. Trappan uppfattas som mer riskfylld att använda vid utrymning
av personer högre upp i byggnaden än de som befinner sig på de lägre våningsplanen. Analogt
tenderar hissen att uppfattas mindre riskfylld att använda vid utrymning högre upp i byggnaden
än på de lägre våningsplanen. De risker som uppfattas som störst i en utrymningssituation är köbildning i både hisshall och trapphus följt av risken för att rök ska tränga in i trapphuset respektive risken att fastna i hissen. Andelen personer som väljer att utrymma via hissen visade sig variera med våningsantalet. Några rekommendationer från examensarbetet är användning av system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende av utrymningssituation,  tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information.

Tekniska byten i sprinklade byggnader

image

Jag har haft förmånen att jobba tillsammans med SP Trätek för att genomföra olika fallstudier av tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader. Fallstudierna bygger på min tidigare rapport om verifiering av brandsäkerheten i byggnader med sprinkler. Precis innan semestern blev den svenska versionen av slutrapporten klar. Ta gärna en titt!

PS / Slutrapporten hänvisar till en LTH-rapport “Case studies on the Verification of Fire Safety Design in Sprinklered Buildings”. Denna rapport är inte publicerad än så leta inte för mycket… / DS