Brandgasventilation av undermarksanläggningar

Jag sitter och räknar på en undermarksanläggning med en ganska fläskig tågbrand och försöker få en brandgasventilation att fungera. Förutsättningarna är inte optimala då takhöjden är ganska låg, samtidigt som utrymmet är mycket långsmalt. Brandgaserna har en hel del ytor att kylas av mot och det syns tydligt att de tappar en hel del stigkraft efter hand som de sprids ut längs taket. Här finns några kluriga avväganden som måste göras.Den enda tillgången till tilluft finns via en mynning till det fria, placerad i anläggningens ena ände. Detta skulle motivera att utsugen till brandgasventilationen (frånluft) placeras i andra änden. Men, i denna ände finns de utrymningsvägar som flest människor förväntas använda. Att dra brandgaserna mot dem känns inte alls bra, även om det går att säkerställa att siktbarhet, temperatur och värmestrålning hålls på en tillräckligt låg nivå för att inte ge kritisk påverkan i samband med utrymning.

Det hade varit bra att kunna ha flera utsugspunkter i anläggningens längsriktning. Detta skapar dock problem med flödet och det faktum att brandgasventilationen till stora delar suger bort friskluft och inte brandgaser. Försök har gjort med att styra tryckfallet över öppningarna så att flödet skulle bli störst där det behövs mest, men dessa beräkningar har hitintills inte fallit väl ut. Hade jag själv fått bestämma så hade jag sett till att förse taket med “rökgardiner”, vilka skapar brandgasventilationszoner och från resp. zon sugs brandgaser ut med full kapacitet. Först när brandgaser sprids vidare till nästa zon aktiverar brandgasventilationen i denna. Fast detta är troligen inte realistiskt genomförbart och jag får fortsätta pröva mig fram till bästa möjliga lösning.

6 reaktion på “Brandgasventilation av undermarksanläggningar

  1. Mattias Skjöldebrand

    Du skulle vilja ha tilluften i anslutning till ”huvudutrymningsvägarna” men enda möjligheten är i andra änden.

    Vad hindrar att använda just utrymningsvägarna som tilluft? Det går inte för att det skall vara en brandcellsgräns mellan dom och ”anläggningen”?

    Om så är fallet – det är kanske bättre att möta ett kraftigt tilluftsflöde än att passera en dörr?

  2. Fredrik Inläggsförfattare

    Mattias, det där med brandcellsgränsen stämmer bra. Håller med om att det bästa vore att få ut brandgaserna så långt bort från personerna som möjligt. Ska undersöka möjligheten till ”fördröjd” brandcellsgräns som kanske inte ”aktiveras” förrän utrymningen är avslutad. Tills dess skyddas brandcellsgränsen av ett tilluftsflöde…

  3. Karl Fridolf

    ”Men, i denna ände finns de utrymningsvägar som flest människor förväntas använda”

    Vad är det som gör att du förväntar dig att mest människor utrymmer det hållet?

  4. Fredrik Inläggsförfattare

    Karl, det känns så pass enkelt att det handlar om den in/utgång som pendlarna använder dagligen. Vår nödutgång i andra änden är visserligen bred och fin, men jag tror inte den kommer att användas om inte personer känner att branden blockerar den ”vanliga” utgången

  5. Karl Fridolf

    ditt resonemang avviker inte på något sätt från de hbif-teorier från 80-talet som fortfarande gäller.. men, finns det inte tekniska lösningar som skulle kunna öka användningen av den andra utgången i händelse av brand?

  6. Fredrik Inläggsförfattare

    Karl, projektet är absolut inte främmande för tekniska lösningar för att få fler människor att välja den ”andra” utgången. Vi har faktiskt redan nu initierat ett arbete kring dessa mer kvalitativa aspekter av utrymningsdimensioneringen.

Kommentarer inaktiverade.