Författararkiv: Fredrik

Interflam 2013

image

De kommande tre dagarna är jag på Royal Holloway College utanför London på Interflam 2013. Det är ett fullspäckat program och efter att ha gått igenom programmet verkar det som jag kommer hålla till i session B hela tiden.  Närmst väntar ”modeling” med ingen mindre än legendariske Drysdale som ”ordförande”. Därefter väntar presentationer om ””fire safety engineering”. Kvällen avrundas med en karibisk buffé. Vi är ett hyfsat gäng svenskar på plats där SP och LTH står för huvuddelen. Några konsulter går också att hitta.

Sprinkler och kostnadseffektivitet

image

Igår på Sprinklerdagen lyssnade jag på Chris Ennes från Wales som presenterade tankar om sprinkler och kostnadseffektiviet. Chris kunde inte förstå hur sprinkler (i flera studier) inte anses vara kostnadseffektiva. Han misstänkte att det fanns kostnader som inte beaktats i de tidigare analyserna såsom kostnad för räddningsinsats, återuppbyggnad, etc. Jag började själv fundera på hur jag resonerade för tio år sedan i min ”Deaths in Residential Fires” och konstaterade att den kostnadsnyttoanalys som jag gjorde där var ganska enkel och snäv. Jag viktade en installations- och driftkostnad mot räddade liv och räknade ut hur mycket varje räddat liv kostar. För bostäder i allmänhet innebar det nästan 500 miljoner kr per liv och för boende för personer med vårdbehov var det 3 miljoner kr. Notera att dessa siffror gäller om samtliga bostäder förses med sprinkler och det är i mitt fall endast vårdboende där en installation är kostnadseffektiv. Henrik Jaldell (på bilden) presenterade resultaten från sin studie om sprinkler i äldreboende där han konstaterade att sprinkler är kostnadseffektivit, vilket i och för sig är tur eftersom det sedan införandet av BBR19 krävs i alla verksamheter som omfattar boende för personer med vårdbehov. Inspirerad av Chris är jag helt säker på att jag skulle kunnat visa på en betydligt bättre nytta om jag även tagit hänsyn till personskador (utöver dödsfall), skador på byggnader, kostnad för räddningsinsats etc. Kanske läge för ett omtag!?!

FSD + Wuz = sant

Nej, jag har inte köpt upp FSD och FSD har inte heller köpt upp mig. Däremot har vårt samarbete tagit en annan form efter årskiftet. Redan under mitt första år som egenföretagare inledde jag ett samarbete med FSD och det senaste året har jag en roll i mastodontprojektet ”Slussen” i Stockholm där jag ansvarar för att projekteringen blir verifierad på ett tillfredsställande sätt.

exterior

Nu figurerar jag även i andra sammanhang. Jag agerar seniorkonsult i ett Sevesouppdrag, gör en tredjepartskontroll av en rättspsykiatrisk klinik samt bistår med verifiering av ett högt hotell. Just det där höga hotellet har en gång tänkt att bli Malmös nästhögsta bostadshus och jag skrev en artikel om verifieringsarbetet där. Jag uppskattar samarbetet med FSD och gläds åt att då och då få lämna kontoret i Kävlinge för att träffa kollegor och ta del av FSD:s fina frukostfika

Effekt av riskreducerande åtgärder

image

Jag har under hösten tillsammans med Sweco arbetat intensivt med utformningen av den nya Hamnleden i Helsingborg. Arbetet syftar till att i detalj undersöka hur Hamnleden ska utformas för att hantera de konflikter mellan befintlig bebyggelse och en transportled för farligt gods. I tidigare arbete för Helsingborg har jag tittat på en generell utformning av Hamnleden och konstaterat att det krävs ett skyddsavstånd på 50 m till känslig bebyggelse (t.ex. flerbostadshus, skolor, vårdanläggningar). Till kontor och småhusbebyggelse är ett skyddsavstånd på 30 m tillräckligt. Dessa avstånd avviker väsentligt från de som finns i RIKTSAM, vilket är en följd av annan hastighetsbegränsning, annan fördelning av farligt gods samt en förbättrad riskanalysmodell.

Nu är arbetet i slutfasen för denna gång och stor vikt har lagts vid att försöka uppskatta hur olika riskreducerande åtgärder möjliggör att bygga närme transportleden än de 30 resp. 50 m som anges ovan. Jag har tittat på ytterligare hastighetsbegränsning, avåkningsskydd och invallningskant, brandklassade fasader samt kombinationer av åtgärder. Som mest kan 50 m bli 30 m, men nämre än så är betydligt svårare att komma. Projektet har fått mig att fundera en hel del på matematiken bakom riskberäkningarna. För de första har jag medvetet valt en beslutsmodell som alltid avrunda avstånden uppåt till närmsta tiotal. Detta i kombination med den logaritmiska skalan som används i bedömningarna gör att det i vissa fall är svårt att se någon effekt av åtgärderna, även om den så klart finns där. Att sänka en risknivå från exempelvis 2 x 10ˆ-7 till mindre än 10ˆ-7 kräver en hel del åtgärder som åtminstone verkar effektivit mot hälften av olyckorna och ofta är det svårt att eliminera konsekvenser på ett sådant sätt. Fast även om man med modellerna inte kan påvisa den riskreducerande effekten av en åtgärd är det inte säkert att man inte bör genomföra den. Riskminskningen finns där och rimlighetsprincipen kan tillämpas om kostnaden för åtgärden är låg.

Bebyggelse intill transportleder för farligt gods

Det går bra nu. Tempot är högt och orderboken fulltecknad. Glädjande nog är en stor del av mina uppdrag riskanalyser intill farligtgodsleder, ett ämne som jag tycker jag behärskar riktigt bra samtidigt som jag känner att det fortfarande finns stor utvecklingspotential. De senaste åren har jag förfinat metoderna för att beräkna risker och konstaterat att riskavstånden ofta överskattas, vilket i sin tur ger onödiga begränsningar för den fysiska planeringen. MIn f.d. kollega Martin Kylefors skrev redan 2001 i sin licavhandling att riskavstånd längre än 20 m är svåra att motivera utifrån ett kostnadsnyttoperspektiv och det skulle inte förvåna mig om det är där vi landar om några. Fast kanske inte utan en uppsättning med riskreducerande åtgärder, vilka framförallt finns till för att begränsa skadorna vid en olycka med farligt gods. För oavsett vilken risknivå som vi planerar mot så kommer det alltid att kunna inträffa olyckor som ger konsekvenser på omgivningen. 20 m från en transportled kan påverkan bli påtaglig och därför kan det antas vara skäligt att föra in skadebegränsande åtgärder när avstånden blir så pass korta.

image

Och det är just inom område ”riskreducerande åtgärder” som jag ser ett stort behov av forskning och utveckling. Det kan handla om så pass enkla problem som hur byggnader påverkas av utvändiga bränder och vilka krav som ska ställas på en yttervägg för att uppnå önskade skyddsmål. Att dra direkta paralleller mellan de krav som ställs vid invändig brand och de krav som ställs vid utvändig brand tror jag är att göra det alldeles för enkelt för sig, och för dyrt för exploatören. Vidare behöver vi titta närmre på hur läckage sker från tankbilar och vilka åtgärder (invallning, genomsläpplig mark, etc.) som kan användas för att begränsa dessa skador. Hoppas att framtiden ger oss möjlighet att gå på djupet i dessa frågor!

Forskarmåndag

Måndagar tillbringar jag i lånat rum på LTH. Det är helig forskartid i kloka kollegors sällskap. Mitt projekt om ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” har återigen nått upp till styrfart och igår hände det märkvärdiga att jag under en löptur fick en idé om hur jag ska gå vidare!  Efter dagens arbetspass har jag vägen till jullovet utstakad.

image

Nästa måndag blir det full fokus på framtidens dimensionering av bärförmåga och hur probabilistiska metoder kan användas fullt ut. Jag kommer också läsa in mig på robusthet och ett gäng artiklar som diskuterar olika aspekter kring riskacceptans, kriterier mm. Måndagen efter det glider jag över mot dimensionering av bärförmåga vid brand,  fortfarande med fokus på övergripande angreppssätt med risk i fokus.