Kategoriarkiv: BIV-konferensen

BIV-konferensen 2013: Sprinkler och tekniska byten

Upptäckte att jag glömt publicera detta inlägg så trevlig läsning även om det är snart en månad gammalt.

På konferensens andra dag höll Malin Wester en presentation om möjligheter och fallgropar med sprinkler och tekniska byten. Presentationen var en sammanfattning av den diskussion i ämnet som BIV:s lokalgrupp i Göteborg haft under våren i ämnet. Malin lyfte fram att begränsningarna till två tekniska byten inom ramen för förenklad dimensionering är positiv utifrån den bemärkelsen att ytterligare tekniska byten tvingar oss till eftertanke och dokumentation av hur vi resonerar. Malin poängterade också att vi behöver ett stöd för tillämpning hur vi ska gå till väga för att verifiera “helheten”, dvs. den sammanlagda effekten av de tekniska byten som vi gör i byggnader med sprinkler.

Anders Johansson från Boverket menade att vi inte får glömma bort robustheten när sprinklersystemet inte fungerar och Kjell Fallqvist kontrade med att vi inte diskuterar tillförlitlighet på passiva system. Det är här som jag hänger upp mig. När jag studerat sprinkler och tekniska byten har jag försökt belysa effekten av sprinkler för brandskyddet utifrån ett helhetsperspektiv och därmed en hel del funderingar kring brandskyddets robusthet. När jag resonerar kommer jag hela tiden tillbaka till det faktum att flera delar av brandskyddet i en byggnad utan sprinkler kräver en aktiv räddningsinsats för att hantera branden och begränsa brandspridningen. Några exempel är att vi endast kräver 1,2 m mellan fönster i ovanpåliggande brandceller, samt att vi tillåter dörrar i brandcellsgränser. Brittisk statistik från PD 7974 visar skrämmande låga siffror för dörrar i brandcellsgränser. Bland annat anges en sannolikhet på 30 % att en dörr är uppställd med kil (el. motsvarande). Att dörrstängaren inte drar igen dörren har en sannolikhet på 20 %, vilket ger en total sannolikhet för att dörren i en brandcellsgräns inte är stängd på 44 %.

warninglabel

Jag tror att vi alla kan hålla med om att ett sprinklersystem fungerar betydligt bättre än både räddningstjänst och visst passivt brandskydd för att begränsa en brand. Min analys visar att sprinklersystemet i en kontorsbyggnad bidrar till att endast 2 av 100 bränder kommer tillväxa och bli stora. Detta kan jämföras med 50 av 100 bränder i byggnader utan sprinklersystem. Därför tror jag inte att vi på långa vägar nått den gränsen gällande möjliga tekniska byten som är möjliga i sprinklade byggnader.

BIV-konferensen 2013: Babrauskas

Årets BIV-konferens är igång. Denna gång med fokus på tillämpning av BBR19. En hel del av konferensen handlar om det arbete om stöd för tillämpning som olika arbetsgrupper inom BIV har tagit fram beträffande Br0-byggnader, CFD samt kontroll av brandskydd i byggprocessen. Först ut var dock Dr Vyto Babrauskas som gav sina reflektioner kring brandingenjörsvetenskapens framtid med fokus på sådant som vi kan göra bättre.

Babrauskas ställde sig frågande till varför så stor del av forskningen fokuserar på en sådan liten del av ”brandproblematiken”. Enligt honom intäffar 97 % av dödsbränderna i bostäder och endast 3 % i övriga byggnader. I princip ingen människa omkommer i en kontorsbrand i en hög byggnad. Trots detta lägger forskningen stor vikt vid att mäta gånghastigheter i trappor. Babrauskas undrar varför vi gör så pass lite för att förstå fenomenen bakom bostadsbränder och hur vi kan förebygga dessa. Babrauskas själv trodde att denna snedfördelning av resurser kan förklaras av vår rädsla för bränder med stora konsekvenser. Vi är så pass vana vid bostadsbränder att vi inte reflekterar över dem på samma sätt som vi skulle göra när det rapporteras om nattklubbsbränder osv.

Jag är lite tveksam till Babrauskas slutsats om att resurserna är snedfördelade. Visst är det sant att vi har lättare för att tolerera bostadsbränder än bränder i byggnader med många människor. Men, att säga att vi satsar för mycket på brandskyddet i dessa lokaler baserat på att människor sällan omkommer i dessa. Borde det snarare inte vara så att dessa bränder ofta får små konsekvenser för att vi kräver mycket av brandskyddet i dem!?!

 

BIV konferens 2007: Henrik Jönsson (avd. för Brandteknik och Riskhantering)

Henrik höll en underhållande presentation om riskanalyser i förrgår, igår, idag och i morgon. Speciellt hans redovisning av riskanalystekniker på 3200 f.Kr där kunskap om framtiden baserade ofta på tro, myter och tecken från gud. På 1950-talet skedde en introduktion till mer kvantitativa metoder där man med hjälp av felträd försökte sätta ett mått på risk i samband med tillverkning av flygplan och uppförande av kärnkraftsverk. Komplexa system kräver en modell som kan fånga in olika perspektiv av systemet och Hierarkisk Holografisk Modellering (HHM) är ett exempel på en sådan.

BIV konferens 2007: Peter Jacobsson (Systecon)

Peter (min första chef på dåvarande Sydkraft Konsult) pratade om driftsäkerhet och de metoder som finns för att hitta felhändelser och skatta frekvenser. Driftsäkerhet är består av tre delar; 1) funktionssäkerhet – hur ofta går komponenten sönder? 2) underhållsmässighet – hur lång tid tar det att reparera? och 3) underhållssäkerhet – vem ska reparera? Med hjälp av FMEA identiferas kritiska komponenter och deras driftsäkerhet. Denna information kan man sedan använda för att t.ex. optimera reservdelslager och fastställa underhållsplaner.

BIV konferens 2007: Kurt Pedersen (LUCRAM)

Kurt gav en översikt om vad som händer utomlands när det gäller riskanalys och olycksutredning. I ett av hans exempel om Dash 8-händelsen på Kastrup i förra månaden belyste han vikten av att man måste titta bakom ”vad” i en olycksutredning. Utan att hitta ”varför” finns det stor risk att det händer något liknande igen. Därefter gick Kurt in på hur man bygger upp responssystem för att möta kriser och avslutade med att göra reklam för Lucram.

BIV konferens 2007: Linus Eriksson (Räddningstjänsten Syd)

Linus har under många år försökt driva en förändringsprocess inom räddningstjänsten så att organisationens förmåga, resurser och räckvidd anpassas till hjälpbehovet. Han talade igår om ”riskbaserad räddningstjänst”. Nu är räddningstjänsten snarare uppbyggd genom tradition och politiska beslut, än mot någon form av riskbild. Av 90 000 insatser är 3 % rökdykning och vid 0,2 % räddar rökdykare liv. Linus ställde den självklara frågan om det verkligen är just för rökdykarinsats som styrkan ska vara dimensionerad.

BIV konferens 2007: Martin Uulas (WSP)

”Business Continuity Planning -BCP” var temat för Martins presentation. Utifrån några exempel på olyckor (kabelbranden i Akallatunneln, Scandic Grand Central i Gävle, Akzo Nobel i Malmö, Kemiraolyckan, m.fl) att det är kostnaderna för avbrott som helt klart dominerar skadekostnaderna efter olyckor. Syftena med BCP är att minimera avbrotten, ha kontroll, lägre försäkringspremier, ökat förtroende och ”landa mjukt” vid en skada. Nyckeln till lyckad kontinuitetsplanering är att:

1) Identifiera nyckelprocesser med hjälp av flödeescheman. Identifiera beroende, tider, m.m.
2) Analys av verksamheten med nyckelpersonal, nyckelmaskiner, tillåten avbrottstid.
3) Utforma åtgärder och strategier baserat på tillåten sårbarhet och nödvändig redundans
4) Utforma och genomför planen. Revidera regelbundet.