Kategoriarkiv: Brandskydd i byggnader

Dessa branddörrar…

Utkiken tipsade om ett intressant videoklipp om branddörrar i sitt senaste nyhetsbrev. I filmen får vi se hur tre olika dörrar uppträder i samband med ett brandtest. Den ena dörren (A) har ett felaktigt glas, den andra dörren (B) har rätt glas och är installerad helt enligt montageanvisningarna och den tredje dörren (C) har ett vanligt brevinkast och är inte tätad på rätt sätt.

Trä eller betong?

Jag är sedan länge en förespråkare av träbyggande och har varit engagerad i olika FoU-projekt som fokuserat på brandskydd i trähus. Kv. Ekorren i Skellefteå är ett projekt som realiserats där prefabricerade moduler (av trä) använts för att skapa ett flerbostadshus i 3-5 våningar. Arbetet med kv. Ekorren var nyskapande i fler delar och teoretiska analyser kombinerades med praktiska försök i samband med projekteringen. I kv. Ekorren var boendesprinkler en självklar del av brandskyddet. Men, det finns ändå några högst intressanta skillnader mellan att bygga i trä eller betong som ställs på sin spets när vi nu funderar över höghus i trä

Trä brinner. Det är bra och en förutsättning för människans evolution och överlevnad. Men, när väl en rumsbrand har fått sitt fäste i konstruktionen blir skadorna betydligt mer omfattande än om konstruktionen varit obrännbart. Hur vi än beaktar sannolikheter och konsekvenser så är det rimligen så att en byggnad som kan brinna upp kan göra så med högre sannolikhet än en byggnad som är obrännbar. Detta faktum spelar roll när vi funderar kring utrymningskoncept, räddningsinsats, restvärde mm. Idag är våra byggregler materialneutrala till skillnad från våra nordiska grannländers som kräver obrännbarhet i högre byggnader.

Kanske är det så att även vi skulle ha en begränsning när det gäller möjligheten att använda trä som konstruktionsmaterial, eller åtminstone klassificera sådana byggnader som Br0-byggnader och därmed ställa krav på analytisk dimensionering redan vid t.ex. fler än 8 våningsplan. Annars finns det en risk att vi lär oss den hårda vägen och inför nödvändiga begränsningar först efter vi notera ökade brandskador.

Branden i Luleå där en spisbrand orsakade en total skada var en väckarklocka för många. Bostadshuset saknade boendesprinkler, vilket är oväsentligt i sammanhanget då även ett sådant förträffligt skyddssystem inte fungerar till 100 %. En händelse liknande den i Luleå kan inträffa även i byggnader med sprinkler, men knappast i betonghus. Jag tror att vi behöver föra upp diskussionen om brännbart vs. obrännbart till ytan och se till att vårt framtida byggnadsbestånd får en säkerhetsnivå som vi även i efterhand kan acceptera.

Vk3B – gemensamhetsboende

Delphi4

I remissen till BBR21 introduceras en ny verksamhetsklass för gemensamhetsboende (Vk3B). Tidigare i höst hade jag förmånen att tillsammans med Boverket arbeta fram det förslag till regler som nu avses att föras in i BBR. I nuläget kan boende antingen tillhöra Vk3 eller Vk5B, där valet styrs av nyckelordet “behovsprövning” samt huruvida personerna har en nedsatt förmåga att sätta sig själv i säkerhet eller inte. I sammanhanget finns ett glapp för boendeformer där flera personer bor tillsammans, utan att frivilligt valt att så ska ske. Det kan t.ex. handla om ensamkommande flyktingbarn eller uthyrning av enskilda rum i en större lägenhet. Boverket har valt att kalla denna boendeform för gemensamhetsboende (Vk3B). I BBR 5:21 anges att utrymmen i byggnader ska delas in i verksamhetsklasser utifrån avsedd verksamhet och i det allmänna rådet anges att indelningen beror på:

  • Vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter.
  • Om personerna till största delen kan utrymma på egen hand.
  • Om personerna förväntas vara vakna.
  • Om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.

Förslaget till brandskyddsregler för Vk3B har tagits fram genom att relatera förutsättningarna i Vk3B till de som råder i befintliga verksamhetsklasser (Vk3, Vk4 och Vk5B) samt de krav som gäller på brandskyddets utformning där. I Vk4 och Vk5B bor man i samma byggnad som andra personer, vilkas riskbeteende man inte kan styra över. Vidare arbetar personal i dessa verksamheter, vilket gör att de även beaktas som arbetsplatser. Vk3B är precis som Vk4 och Vk5B en kombination av bostad och arbetsplats. Det finns alltså försvårande omständigheter i Vk3B i jämförelse med Vk3, vilka bör beaktas när brandskyddet i Vk3B ska utformas. Det kan konstateras att Vk3B liknar hotell (Vk4) då boende ska kunna utrymma oberoende av andra personers riskbeteende och att Vk3B liknar vårdboende (Vk5B) då personalens arbetsmiljö ska tryggas. Detta har lett till följande principer för brandskyddets utformning i Vk3B:

  • Det är rimligt att ställa krav på egen brandcell runt varje boenderum då personer är sovande, göra det möjligt att stänga in en brand samt för att skydda personers egendom. Krav på brandcellsgränsen ska ge möjlighet till utrymning, samt skapa möjlighet till en räddningsinsats. I detta sammanhang bedöms EI 30 vara tillräckligt.
  • Det är rimligt att ställa krav på ett automatiskt brand- och utrymningslarm för att varna boende och personal då utrymning sker över annan brandcell, t.ex. en korridor eller ett gemensamhetsutrymme som innehåller kök och vardagsrum.
  • Det är rimligt att ställa krav på nödbelysning i första hand för att underlätta för personalen vid en brand.
  • Det är inte nödvändigt att ställa krav på dörrstängare mot boenderum då dessa dörrar förväntas vara stängda på natten när skyddsbehovet är störst. Det automatiska brand- och utrymningslarmet bedöms ge tillräcklig tid för utrymning.
  • Det är inte nödvändigt att ställa krav på vägledande markering då personer förväntas ha god lokalkännedom och känna till utrymningsvägarnas placering. Nödbelysningen säkerställer att väg till utrymningsväg förblir upplyst även vid strömavbrott.
  • Det är inte nödvändigt att ställa krav på automatisk släckanläggning då de boende kan utrymma på egen hand och att brand- och utrymningslarm ger tidig varning vid en brand.

Antalet personer som kan dela bostad (lägenhet, korridor) bör begränsas. I sammanhanget bedöms en begränsning på totalt sex personer (inkl. personal) vara rimligt. Begränsningen i personantal skapar möjlighet att undvika krav på dörrstängare, använda en lägre brandteknisk klass än vad som är brukligt mellan sovande i Vk3, Vk4 och Vk5B, samt att utrymning över annan brandcell tillåts som enda utrymningsväg från resp. boenderum. I Vk5B tillåts åtta lägenheter i en enhet utan krav på dörrstängare givet att lägenheterna är egna brandceller (EI 60) samt att det finns en automatisk släckanläggning. För Vk3B krävs ingen automatisk släckanläggning, vilket i sin tur bör medföra färre personer i enheten.

Det är möjligt att tänka sig en annan utformning än vad som anges ovan om en automatisk släckanläggning installeras. I detta fall bör krav på brandcellsgräns mellan boenderum och anslutande utrymma kunna utgå. Angående utrymning från gemensamhetsboende bör detta gå till följande sätt. Vid brand i det egna gemensamhetsboendet bör samtliga boenderum inom enheten utrymma när det automatiska brand- och utrymningslarmet aktiverar. Med enhet avses här en egen brandcell som omfattar högst sex personer. Boende i övriga enheter bör kvarstanna i sin enhet precis som det fungerar för bostäder i Vk3 i dagsläget.

Vad tycker ni? Känns nivån rimlig? Svara gärna på remissen till BBR21!

BBR20, BBRBE1 & BBRAD3

Strax innan midsommar var Boverket synnerligen produktiva och släppte nya versioner av byggreglerna (BBR 20) och det allmänna rådet om analytiskt dimensionering (BBRAD 3). Dessutom ersattes handboken om brandbelastning med ett nytt allmänt råd (BBRBE 1). Mycket att hålla reda på, speciellt då tankarna snarare handlar om SMHI:s långtidsprognoser och semesterplaner. Nu har jag dock hittat ett sätt att inte missa en endaste ny författning. Det är bara att prenumerera på Boverkets RSS-flöde. Modernt och effektivt!

Stegutrymning från bostadshus


Igår hade Räddningstjänsten Syd en informationsträff brandskydd i flerbostadshus med fokus på utrymning och insats. Förutom information och bildspel kring några inträffade händelser fick vi även en förevisning om utrymning via bärbar stege samt höjdfordon. Efter att stått ett tag på fjärde våningen och funderat ett tag går det med lätthet att inse att utan uppenbar fara för liv och lem ska det mycket till innan man klättrar över räcket och ut på stegen. Stegutrymning gillas inte av räddningstjänsten och det är lätt att förstå varför. Men, även om vi väljer att bygga särskilt brandsäkra trapphus så kommer vi inte bort från att stegar ibland måste användas. För personer i den lägenhet där det brinner och där branden blockerar deras väg till trappan blir stegar eller höjdfordon en nödvändighet. Samma sak gäller för personer i ovanpåliggande lägenheter vid utvändig brandspridning och rökfyllt trapphus. Skulle dessutom lägenheterna vara enkelsidiga blir situationen ytterligare komplicerad. Att förse lägenheter med dörrstängare eller skapa Tr2-trapphus skulle naturligtvis underlätta och skapa en betydligt bättre miljö för de boende i huset. Räddningstjänsten Syd uppmanar oss att tänka efter och vara kloka och hitta fungerande lösningar även om dessa kräver mer än vad som anges i BBR. Tyvärr är detta inte konsultens verklighet. Samhällets minimikrav är det byggherrar vanligtvis strävar mot. Den konsult som föreslår annat blir med lätthet utbytt eller överkörd. Förändringen måste komma uppifrån!

 

Räddningstjänsten Syd informerar

huset-1

Räddningstjänsten Syd håller två informationsträffar om brandskydd i flerbostadshus. Informationen riktar sig till de som på något sätt är delaktig i projektering av flerbostadshus. Syftet är att ge en grundläggande förståelse för räddningsinsats i flerbostadshus med fokus på utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Informationen hålls vid två tillfällen och är kostnadsfri. Se inbjudan och anmäl dig innan 1 maj!