Kategoriarkiv: Brandskydd i byggnader

Brandskydd 2012 – höga byggnader

20121010_141608

Idag är jag på Brandskydd 2012 – en konferens om byggnadstekniskt brandskydd som arrangeras årligen. Förmiddagen ägnades åt brandskydd i höga byggnader där jag själv hade äran att prata om de utmaningar som vi projektörer står inför när vi projekterar brandskydd i höga byggnader. Till min hjälp hade jag Niclas Åhnberg från Brandskyddslaget och min tidigare kollega Björn Yndemark från WSP. Jag inledde med en kortare redovisning av den särskilda problematiken med höga byggnader och de anvisningar som vi får i BBR och BBRAD. Därefter tog Niclas och Björn över för att redovisa hur de arbetat med projekteringen av riktigt höga byggnader. För Niclas del användes Victoria Tower som exempel och Björn använde WSP:s case study till den senaste SFPE-konferensen.

En av de stora utmaningarna med dimensioneringen av höga byggnader är att avgöra när förenklad dimensionering kan tillämpas och vilka delar som måste dimensioneras analytiskt. I många fall kommer de allmänna råden vara tillämpbara även för höga byggnader, men vissa funktioner t.ex. de som relaterar till “trygg utrymning” och “bärförmåga” behöver studeras separat. Här saknas idag kriterier för hur vi ska kunna avgöra om en lösning är tillräckligt säker. Brandskyddslaget använde sig bl.a. av scenarioanalys för att avgöra utrymningskapaciteten och WSP försökte hitta ett sätt att skala upp acceptabel risk för en 16-våningsbyggnad (förenklad dimensionering) till deras 99-vånings hus. Just när det gäller verifiering så går mina tankar ungefär så här:

  • Arbeta igenom de särskilda förutsättningar råder i byggnaden
  • Utforma en brandskyddsstrategi som fokuserar på utrymning, vertikal brandspridning, spridning av brandgaser till trapphus och hisschakt, bärförmåga vid brand och insatstaktik
  • Beskriv (kvalitativt) förväntade händelser vid brand beroende av hur byggnadens brandskydd fungerar.
  • Avgör vad kan göras enligt förenklad dimensionering och vilka delar av brandskyddet måste verifieras med beräkning.
  • Säkerställa en hög tillförlitlighet på skyddssystemen genom att identifiera händelser som krävs för att orsaka en felfunktion och ange de drift- och underhållsinstruktioner som krävs för att upprätthålla en hög tillförlitlighet.

I framtiden (5-10 år) ser jag att BBR har utvecklats genom att det finns möjlighet till förenklad dimensionering av byggnader högre än 16 våningar, kanske upp till 24. Det kan handla om bärförmåga i R120, krav på sprinkler och krav för att kunna göra en säker räddningsinsats. Jag tror också att BBRAD har utvecklats till att omfatta fler och tydligare anvisningar för Br0-byggnader. I detta fall handlar det om förtydliganden avseende scenarier, kriterier och dimensionerande värden.

PS / Läs gärna “Nytänkande dimensionering av brandskydd i höga byggnader” / DS

Brandskydd 2012

Skärmklipp

Den 10-11 oktober hålls konferensen Brandskydd 2012 i Stockholm. Jag har äran att medverka i programmet tillsammans med Niclas Åhnberg från Brandskyddslaget och Björn Yndemark från WSP. Tillsammans ska vi försöka reda ut ett och annat när det gäller brandskydd i höga byggnader. Naturligtvis kommer frågor kring utrymning, räddningsinsats mm att belysas. Förutom höga hus kommer även kopplingen mellan LSO och BBR att belysas samt ett block om industribrandskydd. Hoppas vi ses där!

Dialogmöte med Räddningstjänsten Syd

I morgon har Räddningstjänsten Syd kallat till ett dialogmöte om räddningstjänstens roll i byggprocessen. Frågor som ska avhandlas i workshopformat är:

Information kopplat till byggfrågor

  • Vilken typ av information vill du att räddningstjänsten skall tillhandahålla?
  • Till vilka målgrupper bör den informationen rikta sig?

Myndighetsutlåtande

  • Vilken roll ser du att Räddningstjänsten skall ha i den formella byggprocessen?
  • Vilken typ av ärenden anser du att Räddningstjänsten bör engagera sig i?
  • När är det lämpligt att kommunen kräver utökad granskning av brandskyddsprojektering och kontroll på plats?

Erfarenhetsåterföring

  • Vilken typ av information från räddningstjänstens insatser skulle intressera er?
  • Vilken information från räddningstjänstens tillsyner skulle intressera er?
  • I vilken förpackning ska den informationen komma?

Jag återkommer med en rapport efter mötet. Hoppas vi blir många och att samtalen blir konstruktiva.

Victoria Tower–varför denna skepsis?

Skärmklipp

Efter NyTekniks kritiska artikel i veckan om utformningen av utrymningsvägarna i Victoria Tower har SVT:s ABC-nytt gjort ett repotage där brandförsvaret upprepar sitt ställningstagande, samtidigt som Brandskyddslaget får möjlighet att ge sin syn på saken. I ett tidigare inlägg skrev jag några kommentarer till ärendet och efter ABC-nytts repotage kan jag inte hålla mig borta från några fler reflektioner.

1) Den analytiska dimensioneringens utförande

Brandskyddslaget genomförde sin projektering före BBRAD. De enda anvisningar som gavs i BBR gällande byggnader var den tidigare lydelsen i avsnitt 5:13 där det angavs att analytisk dimensionering och vid behov tillhörande riskanalys ska verifiera brand- och
utrymningssäkerheten i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Byggnader med fler än 16 våningsplan anges som exempel på byggnader med “mycket stor risk för personskador. Utöver det faktum att “analytisk dimensionering” ska användas för att verifiera brand- och utrymningssäkerheten fanns inga andra myndighetskrav. Det var således upp till Brandskyddslaget att avgöra 1) hur verifieringen ska utföras och 2) vilka kriterier som ska användas för att avgöra om brandskyddet är tillfredsställande.

Frånvaron av myndighetsinstruktioner gjorde att Stockholms Stad beslutade om en fristående sakkunnigkontroll av metodiken för brandskyddsprojekteringen, vilket blev ett uppdrag för mig. Jag konstaterade i min kontroll att “vald metodik identifierar och behandlar de svårigheter avseende brand- och utrymningssäkerheten som är relaterade till höga byggnader. Metodiken är transparent och tydlig och bygger på en kvalitativ riskbedömning med tillhörande logiska resonemang”.

2) Brandskyddet i Victoria Tower

Varken NyTekniks artikel eller ABC-nytts repotage beskriver hur brandskyddet i Victoria Tower är uppbyggt. Det låter nästan som om det är “vanliga” hissar och att inget extra har gjorts för att skapa en trygg utrymningssituation. Egentligen borde det vara Brandskyddslagets uppgift att förklara valt brandskyddskoncept, men jag kan inte hålla mig borta från att redovisa några detaljer

  • Utrymningshissar (5 st) utgör en av utrymningsvägarna från högdelen. I anslutning till hissarna anordnas en sluss som rymmer det antal personer som kan förväntas på planet. Utrymningshissarna och slussen är övertrycksatta för att förhindra brand- och brandgasspridning till slussar och hissar.
  • En brandbekämpningshiss för att underlätta räddningstjänstens insats installeras.
  • Byggnaden förses med heltäckande sprinkleranläggning.
  • Hotellkorridor samt kontorsplan förses med brandgasventilation.
  • Byggnaden sektioneras i ”storbrandceller” (i princip horisontella brandväggar) för att förhindra att en brand påverkar större delar av byggnaden. Detta innebär exempelvis extra skydd mot brandspridning via fasad och att ventilationssystem för respektive storbrandcell är separata.
  • Utrymningslarm utförs med talat meddelande, även inne i hotellrum. Utrymning från högdelen sker sektionerat för att undvika köbildning.

3) Att utrymma via trappa eller hiss

Utrymning via trappor är det traditionella sättet att lämna en byggnad vid brand. För att människor ska använda hissar som ett komplement till trapporna krävs en hel del av oss som projektörer. I ett prisbelönt examensarbete redovisar två studenter en undersökning av människors riskuppfattning vid utrymning av höga byggnader där nedanstående figur är hämtad från.

image

Undersökningen visade att osäkerheter och risker generellt uppfattas som större med utrymning via hiss än med utrymning via trappa. Trappan uppfattas som mer riskfylld att använda vid utrymning
av personer högre upp i byggnaden än de som befinner sig på de lägre våningsplanen. Analogt
tenderar hissen att uppfattas mindre riskfylld att använda vid utrymning högre upp i byggnaden
än på de lägre våningsplanen. De risker som uppfattas som störst i en utrymningssituation är köbildning i både hisshall och trapphus följt av risken för att rök ska tränga in i trapphuset respektive risken att fastna i hissen. Andelen personer som väljer att utrymma via hissen visade sig variera med våningsantalet. Några rekommendationer från examensarbetet är användning av system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende av utrymningssituation,  tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information.

Det brinner–Ta hissen!

IMG_20120822_072346

NyTeknik skriver idag om brandskyddet i Victoria Tower och det faktum att ett av byggnadens trapphus har ersatts med utrymningshissar. Brandförsvaret tycket inte att ett trapphus är tillräckligt och fruktar för att byggnaden blir alldeles för känslig för tekniska system. Jag blev kontaktad av NyTeknik och fick frågor om vilka anvisningar som finns för projektering av höga byggnader och jag konstaterade att dagens byggregler inte ger särskilt mycket information om Br0-byggnader, vilka ska projekteras med analytisk dimensionering. Jag nämnde också att arbetet med BBRAD fokuserade på att ge anvisningar för analytisk dimensionering för de byggnader som vi arbetar mest med, dvs Br1-or, och att byggnader i klass Br0 är så pass ovanliga att de oftast behandlas med stor försiktighet. Naturligtvis ger frånvaron av krav och råd ett tolkningsutrymme som brandprojektörer kan utnyttja, vilket i sin tur kan leda till en ojämn säkerhetsnivå. Därför har BIV initierat ett arbete med att titta närmre på projektering av Br0-byggnader där jag själv medverkar.

Att utrymma med hissar tror jag är hyfsat unikt för Victoria Tower, men för den sakens skull varken olämpligt eller otryggt. Problemen med evakuering i trappor har aktualiserats under 2000-talet och det har konstaterats att en allt större del av befolkningen har problem med att utrymma längre sträckor i trapphus. Redan år 2003 arrangerades en konferens med fokus på utrymning med hjälp av hissar och sedan dess har det på olika håll forskats i frågan, samt arbetats med att ta fram standarder och projekteringsanvisningar för utrymning med hissar. Ärligt talat, att inte använda hissar för utrymning från höga byggnader är gammalmodigt och till viss del diskriminerande. Att vi sedan står för ett antal utmaningar när det gäller systemutformning, information till de som ska utrymma, etc. är en annan fråga där det fortfarande finns mycket arbete att göra.

Just när det gäller Victoria Tower hade jag förmånen att på uppdrag av stadsbyggnadskontoret utföra en fristående sakkunnigkontroll av den metodik som användes för brandskyddsprojekteringen. Du hittar mitt sakkunnigutlåtande här –> Victoria Tower – fristående sakkunnigkontroll av brandskydd.

90 s om träbebyggelse och brand

För några år sedan stod jag på en takterass på Gävlegatan i Stockholm och blev intervjuad om brandskyddet i det parkeringshus av trä som jag projekterat i Skellefteå. Idag dök MSB:s 90 sekunder upp i postboxen med bl.a. ett repotage om “fördelar och risker med träbebyggelse”. Repotaget innehåller intervjuver med bl.a. forskare från SP Trätek, räddningstjänsterna i Växjö och Skellefteå och en och annan brandskyddskonsult…

filmtajm