Södertörns brandförsvarsförbund bjuder in till en diskussionsfika den 28 mars med anledning av sitt nya PM “Brandskydd i praktiken”

I PM:et tas bl.a. följande punkter upp:

1. Utrymning via brandförsvarets bärbara stegar (utskjutstege) från flerfamiljshus
2. Separat räddningsväg för fastigheter
3. Sammanhållen bebyggelse i områden med långa insatstider

Södertörns brandförsvar går ganska långt när de “förordrar att byggnader utförs så att ingen stegutrymning skall behöva genomföras för de boende”. Enligt deras PM “ska tekniska lösningar tillföras trapphuset så att det även vid nödlägen alltid är en säker väg ut”. Man ger också exempel på lämpliga lösningar där bland ett trapphus i Tr2, eller att förse trapphuset med automatisk brandgasventilation samt dörrstängare på lägenhetsdörrar. Vidare tycker man att det inte går att bygga radhus i områden med förlängd insatstid, utan i sådana områden bör det endast finnas friliggande hus.

Jag har flera argument som talar mot Södertörns förordnanden, men det dröjer till nästa vecka innan jag kan presentera dessa. Väntar på statistik från MSB… och lite egna analyser. Tills dess vore det intressant att höra hur ni ser på saken. En fundering är i alla fall om Tr2-trapphus kan likställas med dörrstängare och automatisk brandgasventilation av trapphuset? Är detta förenklad dimensionering, verifierad av Södertörns brandförsvarsförbund? En avvikelse från BBR är det i alla fall…

Edit: Det kommer ta några dagar innan jag utvecklar mina tankar i detta område. Väntar på statistik från MSB…

Va, får man inte ens twittra när man köar för att komma in i trappan? Spela Wordfeud då!?!

I natt drabbades av Berga centrum i Kalmar av en omfattande brand. En container uppges vara startplatsen och då lär det väl ha gått till som vanligt med brandspridning via takfoten till en osektionerad vind. Fast, Bergabranden lär inte vara den sista av sitt slag. Det finns säkerligen ett tusental byggnader till med samma undermåliga brandskydd. Att inte skydda sin byggnad mot utvändig brand via takfoten känns så 1980… och 2010 :-(

Nya, reviderade BBR börjar gälla den 1 januari 2012 och redan nu kan du ta del av föreskriften via Boverkets hemsida. Har du inte satt dig in i förändringarna så är det hög tid. Visserligen finns det en övergångsperiod, men det känns lite omodernt att hålla kvar vid det ”gamla” i nya projekt. Vilka är då de viktigaste förändringarna? Själv tycker jag att det nya allmänna rådet om analytisk dimensionering är mest spännande då det ger oss anvisningar hur vi ska gå tillväga när vi avviker från förenklad dimensionering och tar ansvar för att verifiera att brandskyddet uppfyller samhällets krav på egen hand. Att Boverket valt att ta bort möjligheten till ”alternativ utformning” är också ett stort steg i rätt riktning. För vad är det för regelverk som säger att du har rätt att göra precis som du vill, bara att den totala brandsäkerheten inte förändras till det sämre. Andra viktiga förändringar är bl.a:

• Krav på sprinkler i sjukhus och i boenden för personer med särskilda vårdbehov.
• Utrymningsplats för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga i anslutning till publika lokaler.
• Automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler.

Boverker ger också förtyliganden avseende kravnivåerna för brandspridning via takfot och brandcellsindelning av större vindar. Det tidigare kravet om sektionering av större byggnader (för att förhindra brandspridning till annan byggnad) har ändrats till att även handla om begränsning av brandspridning inom stora byggnader.

Visserligen gamla nyheter, men ändå… Här är det för ovanlighetens skull en brandskyddskonsult (från fastlandet) som angett maximalt 150 personer i aulan, medan den lokala räddningstjänsten tycker att man kan ta in 500 personer. Hur kommer det sig att det kan skilja 350 personer i två olika bedömningar? Det hade varit riktigt intressant att veta mer om ärendet…

Ett japanskt företag utvecklade för några år sedan ett brandlarm avsett för sovande människor med hörselnedsättning. I stället för ljud och ljus används lukten av wasabi för att göra personer uppmärksamma på nödsituationen. I år har forskningsinsatsen uppmärksammats med Ig Nobelpriset i kemi. Deras uppfinning går ut på att en stark doft utsöndras efter aktivering av rökdetektor och genom att testa allt från ruttna ägg till lavendel, konstaterades att just doften av wasabi kunde väcka människor. Larmet är inte så ”korkat” som Ig Nobelpriset kanske får det att framstå som. Själv ser jag det som ett intressant led i utvecklingen av anpassade larmprodukter för personer med funktionsnedsättning. Undrar bara vilken reaktions- och beslutstid som gäller vid doftlarm?

Med anledning av 10 års dagen sedan WTC kollapsade efter terrorattacken uppmärksammar NyTeknik de förslag till ändringar av brandkraven som föreslagits av amerikanska myndigheter. Tidningen skriver om:

• Krav på en extra, tredje brandstege i byggnader högre än 126 meter.
• Krav på 50 procents bredare brandtrappor.
• Förstärkningar av byggnadskärnor som innehåller brandstegar och hissar.
• Större tillförlitlighet hos sprinklersystem och två separata vattenförsörjningssystem.
• Högre krav på brandskyddsmaterial.
• Ljusmarkeringar för nödutgångar.
• Förbättrad radiotäckning inom byggnaden för nödmeddelanden.

Det märks att översättningen inte varit 100 %. Den extra ”brandstegen” ska vara kravet på en tredje utrymningsväg (trappa) i byggnader högre än 128 m. Åtgärden syftar till att minska sårbarheten om ett eller fler trapphus görs obrukbara. Även trapphusens bredd ökas för att medge att utrymning kan ske samtidigt som räddningspersonal förflyttar sig uppåt i trapphuset. ”Byggnadskärnan” ska förstärkas, vilket konkret innebär att de trapphus och hissar som finns i byggnadens mitt ska skyddas av solida väggar (t.ex. betong) för att öka deras motståndskraft mot explosioner och bränder. Vidare föreslås att sprinklersystemet förses med redundant matning till resp. sprinklersektion och att funktionen (över tid) för de brandskyddsmaterial som används för att skydda bärande konstruktioner ska förbättras.

Boverket ger ut reviderade byggregler i höst och då är det väl på plats med en revidering av den omtyckta ”Brandskyddshandboken”. Ta chansen och fixa en julklapp till dig själv och dina anställda redan nu. Beställer gör du här.

Skånska Dagbladet rapporterar om övertejpade rökdetektorer i ett vårdboende i Kävlinge. Ett par kvarglömda grytlappar antändes i en äldre kvinnas lägenhet. Branden upptäcktes av personal som kunde undsätta kvinnan i den rökfyllda lägenheten. Vårdboenden ska ha brandlarm. Det fanns ett brandlarm, men detektorerna larmade inte. De var övertejpade, något som en tidigare rökande hyresgäst förmodas ha gjort. Vi vet alla att brandvarnare behövs och vi vet också att brandskyddet behöver kontrolleras och underhållas. SBA är viktigt och ansvaret för brandskyddet faller direkt tillbaka på ledningen. Som tur är har Räddningstjänsten Syd varit på plats och gett dem en ordentlig tillsägelse.

Brandlarmet gick på stadsbyggnadskontoret i Lund för ett tag sedan. Det kunde senare konstateras att det var ett falsklarm, men anmärkningsvärt var att nästan ingen bestämde sig för att utrymma. Det uteblivna evakueringen retade enligt uppgift upp ”säkerhetsavdelningen” så att de bestämde sig för att öva utrymning på ”riktigt” med bl.a. ett rökfyllt trapphus. När väl larmet gick denna gång så satte personalen fart och lämnade byggnaden. En intressant observation var det barn i tioårsåldern som för dagen hade följt med sin mamma till jobbet. Mamman var på möte i en annan lokal och barnet kvartstannade i kontorsrummet med händerna för öronen tills dess att mamman lyckats ta sig tillbaka till sitt rum för att hämta barnet.

Händelsen visar på några av de svårigheter som finns vid utrymning i samband med brand. Det senaste numret av ”Fire Protection Engineering” handlar just om vad som händer efter att brandlarmet gått. Läs mer där!