Kategoriarkiv: Forskningsfronten

I teknikens högborg?

Idag är det forskarmåndag, även om någon påstår att det är fredag. Starten på arbetsåret har varit allt annat än lugn och jag hoppas att mina kunder har tålamod med mig. Arbetet med Hamnleden i Helsingborg där jag arbetar tillsammans med Sweco är i ett intensivt slutskede och inflödet av nya uppdrag är smickrande. Fast, forskarmåndagarna får inte försakas och väl på plats i teknikens högborg hittar jag denna:

20130111_105020

En dator sparad enbart för att kunna köra datorprogrammet Detact. Lite väl 1990-tal då dagens studenter borde föredra appen “Sprinkler Activation”, helt fri från MS-DOS eller varför inte den webbaserade versionen.

Fire Safety Day 2012

Den 18:e april 2012 ordnar LTH och DTU en gemensam endagskonferens med fokus på brandforskning i Skandinavien. För mig känns det som ett utmärkt tillfälle att få presentera den första delen av min forskning om ”bärande och brand” Vi ses där!

 

Mitt doktorandprojekt

Sedan ett drygt halvår arbetar jag till 60 % med forskningsprojekt om ”Riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand” som i slutet av 2013 förhoppningsvis ska göra mig till teknisk doktor. Jag har ägnat våren till att läsa på om allt som rör ämnet och börjar nu så smått skriva på min första artikel (av totalt tre) som blir en del av avhandlingen. Vad är det då tänkt att jag ska hitta på? I min ansökan till BRANDFORSK står följande.

Målsättning:

  • Utveckla innebörden av egenskapskravet ”byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid.
  • Utveckla en dimensioneringsmetodik för stora byggnader.
  • Undersöka och om möjligt ta fram metoder för att hantera aktiva system.

Genomförande:

  • Riskbegrepp vid dimensionering av bärförmåga vid brand.
  • Dimensionering av bärförmåga vid brand i stora byggnader.
  • Metoder för hantering av aktiva system vid dimensionering av bärförmåga vid brand.

Just nu jobbar jag alltså med min första artikel som kommer att beskriva nuvarande dimensioneringssystem med fokus på hur risk hanteras, dvs. på vilket sätt man beaktar frekvenser och konsekvenser, samt hur man hanterar osäkerheter.

SFPE-konferensen i Lund

image  

Strax innan jul dök programmet för den kommande SFPE-konferensen i Lund den 16-18 juni upp. Det verkar finnas en hel del intressanta presentationer och det är roligt att se lite nya svenska namn i programmet bl.a.

  • The Need for Adequate Risk Estimates to Evaluate Equivalent Safety av WSP:s Johan Lundin.
  • Performance-Based Building Regulations — The Next Generation of the Swedish Fire Safety Code av Boverksgänget.
  • Finding the Performance in Performance Based Codes av BDAB:s Erik Almgren.
  • Fire Safety Design for Textile Membranes in Buildings av SP-gänget.
  • Increased Quality and Reduced Uncertainty when Using Fire Dynamics Simulator av Tyréns Marcus Ryber & David Tonegran.
  • An Approach to Fire Safety Design for Furniture and Fittings av SP + Brandskyddslaget.
  • Fire Risk Assessment of Performance-Based Design of Personal Fire Safety av Briabs Johan Norén & Anders Sandberg.

Naturligtvis bjuder jag också på en presentation när det handlar om en SFPE-konferens. Denna gång om “Verifying Trade-Offs When Using Sprinklers in Fire Safety Design”.

Ser framemot några spännande dagar sådär lagom innan Vätternrundan.

Hur minskar vi antalet dödsbränder?

Jag fick ett tips om en intressant artikel som presenterades på “Human Behaviour in Fires” i somras. Artikeln är skriven av Ian Thomas m.fl. med titeln “Is Consideration of Evacuation Relevant to Most Fire Fatalities?” I artikeln diskuteras huruvida det är relationen mellan tid till kritiska förhållanden (ASET) och tid för utrymning (RSET) som är orsaken till de flesta dödsbränder? De har med hjälp av dödsbrandsstatistik kommit fram till att ytterst få dödsbränder (i Austrailen) inträffar pga. att personerna inte hunnit utrymma i tid. De har snarare inte försökt utrymma, kanske pga. alkoholpåverkan, riskfyllt beteende eller andra orsaker.

Författarna konstaterar att dödsbränderna kan bara minskas om vi får en större förståelse för de omständigheter som leder till en brand, förmågan hos männskor där bränderna inträffar och de faktorer som gör att det inte går så bra. Det byggnadstekniska brandskyddet, sprinkler undantaget, leder inte med nuvarande utformning till ett minskat antal dödsbränder. Det finns ett behov av mer forskning relaterat till de sociala och beteendevetenskapliga aspekterna av dödsbränder.