Kategoriarkiv: Industriell risk

Hänsyn till känsliga personer i riskbedömningar

2016-07-05-13-26-05

Jag hjälper AB Tetra Pak med en riskbedömning av deras kylanläggning där ammoniak används som köldmedium. Ammoniak är ett energieffektivt ämne, men samtidigt är det toxiskt och det ställs höga säkerhetskrav på anläggningen. I arbetet med att bedöma tänkbara konsekvenser vid ett ammoniakutsläpp har jag funderat en del på gränsvärden och hur dessa ska tillämpas. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges särskilda bestämmelser för anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och i ett allmänt råd om skyldigheter vid farligt verksamhet (MSBFS 2014:2) förtydligar MSB vad som är att beakta som allvarliga skador:

  • Med allvarliga skador på människor menas dödsfall eller svåra skador som kräver vård och rehabilitering.
  • Vid bedömningen av om allvarliga skador på människor kan uppstå bör särskild hänsyn tas till om det i omgivningen finns någon känslig verksamhet eller boendeform, t.ex. barnomsorg, skola, äldreboende eller vårdinrättning.

Eftersom jag gärna använder mig att en probitfunktion för att beskriva skadeutfallet på ett givet avstånd från utsläppspunkten trodde jag att jag tog hänsyn till person med olika känslighet. Probitfunktionen utgår från dos (koncentration x tid) för att bedöma det procentuella skadeutfallet. Exempelvis kan ett utsläpp medföra att 46 % upplever irritation, 53 % lätta skador och 1 % svåra skador i en viss punkt för ett givet utsläpp. Jag tolkade detta som att de 1 % som får svåra skador är de mer känsliga personerna av den population som exponeras för utsläppet. Men, jag hade fel.

Probitkonstanterna som anges i t.ex. ”FOA-handboken” gäller för friska personer och inte för personer med ökad känslighet, t.ex. barn, äldre eller de med olika sjukdomar. FOI har tittat närmre på detta och nyligen publicerat nya probitkonstanter som tar hänsyn till känsliga personer. Dessa probitkonstanter utgår från AEGL-data och kan användas för att uppskatta skadeutfallet för personer med olika känslighet. Figuren nedan visar i skillnad på riskområde och skillnaden är stor. Mina egna beräkningar visar på ett liknande resultat. T.ex. ger ett möjligt scenario ett skyddsavstånd på 200 m om jag utgör från friska personer och 350 m om jag i stället tar hänsyn till mycket känsliga individer. En påtaglig skillnad nödvändig att beakta.

friska-kansliga-och-mycket-kansliga-individer

Strålning genom fönsterrutor

Just nu sitter jag och funderar på hur väl strålning passerar genom fönsterrutor. Anledningen till mina funderingar är att jag har en byggnad som ligger 12 m från en pumpö till en drivmedelsstation och att myndighetskraven är ett avstånd på 18 m. Om inte skyddsavståndet uppfylls gäller yttervägg i EI 60. Dock vill jag undersöka om det finns en möjlighet att utföra fönster oklassade alternativt i lägre brandteknisk klass.

Fönster leder värme dåligt, men de kan transmittera strålning som i sin tur kan orsaka brandspridning till inredning närmst fönsterna, eller brännskador på de som finns i byggnaden. I en artikel av Klassen m.fl. hittade jag denna figur och lite annan matnyttig information. Bl.a. konstaterar författarna att så länge infallande strålning mot ett laminerat treglasfönster understiger 20 kW/m2 kommer fönstret att förbli intakt och temperatur/strålning på insidan blir så låg att brännskador/brandspridning inte förväntas.image
Figuren kommer från Klassen, M.S., m.fl., Transmission Through and Breakage of Multi-Pane Glazing Due to Radiant Exposure, Fire Technology, 42, pp. 79–107, Springer Science, 2006.

Branden i Halmstad


Bild lånad av flygfotografen.se.

Det har varit en orolig helg för Halmstadborna. Branden på Hanson & Möhrings anläggning i Oceanhamnen i Halmstad blev både omfattande och allvarlig. Tack vare en gynnsam vindriktning blev skadeutfallet lågt och endast ett fåtal personer har fått uppsöka sjukhus för lindriga andningsbesvär. Det var på fredagskvällen som en brand bröt ut i anläggningens lager för salt och konstgödsel. Det viktiga kväveinnehållet i konstgödsel ger dessvärre ytterst hälsovådliga (och dödliga) nitrösa gaser vid brand. Skulle vind blåst in mot staden hade läget blivit helt annorlunda, även om utspädning varit tillräcklig för att undvika dödsfall.


Tina Nordlund från räddningstjänsten i Halmstad berättar om vilka insatser som görs för att bekämpa branden i hamnen.

Sammantaget känns det som att insatsen gått enligt förväntan och det finns ingen anledning till att kritisera lagrets placering c:a 1,5-2,0 km från närmsta bostadsbebyggelse. Efterspelet av branden är alltid intressant att följa, både utifrån ett insatsperspektiv, men också utifrån ett riskuppfattningsperspektiv där allmänhetens syn på saken garanterat skiljer sig från fackmännens.

Naturgasutsläpp i bergrum

Dagens dimensioneringsproblem handlar till stor del om utsläpp av naturgas i ett slutet rum och de konsekvenser som ett sådant utsläpp har på människor och byggnadskonstruktionen. Naturgas är visserligen en ganska tacksam gas att arbeta med då den inte kan ställa till med lika allvarliga händelser som t.ex. propan eller någon annan tung, brandfarlig gas. Men, gasen är lättantänd och kan orsaka både gasmolnsbrand och explosioner genom deflagration vid antändning av ett förblandat gasmoln.

Volvo B10M Naturgasbuss GS 701 12 M 2    517BlBJj8HL._SS500_

Så nu sitter jag och letar i en blandning av gammal kurslitteratur t.ex. Harris “The investigation and control of gas explosions in buildings and heating plant” och Lees “Loss prevention in the process industries”. Jag tänkte hålla mig borta från att använda FDS (!) vilket tyvärr visar sig vara vanligare än vad man kan tro…

PS / Är det någon som har en kopia av Harris 30 år gamla bok i digitalt format så hör gärna av er. Byteshandel kan tillämpas… / DS

Är en flamhöjd på 766 m rimlig?

Jag skrev tidigare att jag bistår SSPA med konsekvensanalys av naturgasutsläpp. I samband med googlar jag efter andra riskanalyser och har bl.a. snubblat över ”Guidance on Risk Analysis and Safety Implications of a Large Liquefied Natural Gas (LNG) Spill Over Water” framtagen av Sandia National Laboratories. Utöver denna rapport finns det en hel del andra artiklar om LNG-carriers. Gemensamt för samtliga är att konsekvensberäkningarna visar på fantastiska riskavstånd. Ta en titt på bilden nedan. Verkar det rimligt?

Naturgasterminal i Litauen

Naturgas är hett just nu och jag bistår SSPA med en konsekvensanalys av diverse olycksscenarier i samband med etablering av en ny flytande LNG-terminal i den lituaiska hamnstaden Klaipeda. Projektet innehåller några spännande moment bl.a. ett scenario med utsläpp av flytande naturgas med förångning från vattenytan. Vidare har jag en vild fundering om det är en bra idé att se till att ett eventuellt gasmoln antänds innan det når bebyggelse. På så vis kan vi få en ”kontrollerad” förbränning utan stort skadeutfall, eller!?!

Värmepåverkan vid tankbrand

Sitter just nu och räknar på hur lång tid det tar att värma upp en tank så pass mycket att den kritiska temperaturen (självantänding) överskrids givet en konstant strålningspåverkan. Tiden är viktig för att kunna avgöra om det finns tillräcklig tid för insats. Inte helt enkla ekvationer, men ganska kul.