Kategoriarkiv: Räkna på risk

Hänsyn till känsliga personer i riskbedömningar

2016-07-05-13-26-05

Jag hjälper AB Tetra Pak med en riskbedömning av deras kylanläggning där ammoniak används som köldmedium. Ammoniak är ett energieffektivt ämne, men samtidigt är det toxiskt och det ställs höga säkerhetskrav på anläggningen. I arbetet med att bedöma tänkbara konsekvenser vid ett ammoniakutsläpp har jag funderat en del på gränsvärden och hur dessa ska tillämpas. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges särskilda bestämmelser för anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och i ett allmänt råd om skyldigheter vid farligt verksamhet (MSBFS 2014:2) förtydligar MSB vad som är att beakta som allvarliga skador:

  • Med allvarliga skador på människor menas dödsfall eller svåra skador som kräver vård och rehabilitering.
  • Vid bedömningen av om allvarliga skador på människor kan uppstå bör särskild hänsyn tas till om det i omgivningen finns någon känslig verksamhet eller boendeform, t.ex. barnomsorg, skola, äldreboende eller vårdinrättning.

Eftersom jag gärna använder mig att en probitfunktion för att beskriva skadeutfallet på ett givet avstånd från utsläppspunkten trodde jag att jag tog hänsyn till person med olika känslighet. Probitfunktionen utgår från dos (koncentration x tid) för att bedöma det procentuella skadeutfallet. Exempelvis kan ett utsläpp medföra att 46 % upplever irritation, 53 % lätta skador och 1 % svåra skador i en viss punkt för ett givet utsläpp. Jag tolkade detta som att de 1 % som får svåra skador är de mer känsliga personerna av den population som exponeras för utsläppet. Men, jag hade fel.

Probitkonstanterna som anges i t.ex. ”FOA-handboken” gäller för friska personer och inte för personer med ökad känslighet, t.ex. barn, äldre eller de med olika sjukdomar. FOI har tittat närmre på detta och nyligen publicerat nya probitkonstanter som tar hänsyn till känsliga personer. Dessa probitkonstanter utgår från AEGL-data och kan användas för att uppskatta skadeutfallet för personer med olika känslighet. Figuren nedan visar i skillnad på riskområde och skillnaden är stor. Mina egna beräkningar visar på ett liknande resultat. T.ex. ger ett möjligt scenario ett skyddsavstånd på 200 m om jag utgör från friska personer och 350 m om jag i stället tar hänsyn till mycket känsliga individer. En påtaglig skillnad nödvändig att beakta.

friska-kansliga-och-mycket-kansliga-individer

Schysst citat

Niels_Bohr_Albert_Einstein_by_Ehrenfest

Niels Bohr och Albert Einstein sitter och funderar. Båda var riktigt kloka. Niels som fick Nobelpriset i fysik år 1922 lär ha sagt att ”Prediction is very difficult, especially about the future!”. Det kan vara det som gör riskanalyser så svåra ibland…

Effekt av riskreducerande åtgärder

image

Jag har under hösten tillsammans med Sweco arbetat intensivt med utformningen av den nya Hamnleden i Helsingborg. Arbetet syftar till att i detalj undersöka hur Hamnleden ska utformas för att hantera de konflikter mellan befintlig bebyggelse och en transportled för farligt gods. I tidigare arbete för Helsingborg har jag tittat på en generell utformning av Hamnleden och konstaterat att det krävs ett skyddsavstånd på 50 m till känslig bebyggelse (t.ex. flerbostadshus, skolor, vårdanläggningar). Till kontor och småhusbebyggelse är ett skyddsavstånd på 30 m tillräckligt. Dessa avstånd avviker väsentligt från de som finns i RIKTSAM, vilket är en följd av annan hastighetsbegränsning, annan fördelning av farligt gods samt en förbättrad riskanalysmodell.

Nu är arbetet i slutfasen för denna gång och stor vikt har lagts vid att försöka uppskatta hur olika riskreducerande åtgärder möjliggör att bygga närme transportleden än de 30 resp. 50 m som anges ovan. Jag har tittat på ytterligare hastighetsbegränsning, avåkningsskydd och invallningskant, brandklassade fasader samt kombinationer av åtgärder. Som mest kan 50 m bli 30 m, men nämre än så är betydligt svårare att komma. Projektet har fått mig att fundera en hel del på matematiken bakom riskberäkningarna. För de första har jag medvetet valt en beslutsmodell som alltid avrunda avstånden uppåt till närmsta tiotal. Detta i kombination med den logaritmiska skalan som används i bedömningarna gör att det i vissa fall är svårt att se någon effekt av åtgärderna, även om den så klart finns där. Att sänka en risknivå från exempelvis 2 x 10ˆ-7 till mindre än 10ˆ-7 kräver en hel del åtgärder som åtminstone verkar effektivit mot hälften av olyckorna och ofta är det svårt att eliminera konsekvenser på ett sådant sätt. Fast även om man med modellerna inte kan påvisa den riskreducerande effekten av en åtgärd är det inte säkert att man inte bör genomföra den. Riskminskningen finns där och rimlighetsprincipen kan tillämpas om kostnaden för åtgärden är låg.

Väntar på resultat

Skärmklipp

Min dator räknar. 500 000 iterationer, 5 ggr. Därefter vet jag hur samhällsrisken är utmed Hamnleden i centrala Helsingborg. Individrisken har jag redan beräknat. Den behöver jag inte ta fram med @RISK då jag redan har statistiska fördelningar för olika olyckors konsekvenser. Samhällsrisken är en annan sak. Den beror på alldeles för många faktorer som varierar med tid och plats utmed transportleden. Viktiga frågor är:

  • Var inträffar olyckan?
  • Vid vilken tidpunkt?
  • Vilket scenario uppkommer?
  • Hur långt når olyckan?
  • Vilken effektzon gäller?

Drygt att vänta. Bäst att ta lunch (eller dra ut på en springrunda…)

Genväg för att beräkna CDF:er

Hittade en nyttig sida på nätet där bl.a. CDF för olika statistiska fördelningar kan beräknas.

cdf

Nyss använde jag den för att ta ut lite sannolikheter för brandbelastningsfördelningar. Bilden ovan visar en kontroll att det verkar stämma då 80 % fraktilen för brandbelastningen för kontor är 511 MJ/m2 golvyta, precis vad som anges i Eurocode 1991-1-2.

IPS håller seminarium om riskkriterier

samhällsrisk

Intresseföreningen för processäkerhet (IPS) håller den 8 mars ett seminarium om riskkriterier med anledning av att föreningen tagit fram en reviderad version av sin handledning vid val av riskkriterier för kemikaliehanterande industri. Handledningen var varit ute på remiss och nu bjuds berörda in till ett seminarium där bl.a. remissutgåvan ska diskuteras. Jag har fått äran att medverka som föredragshållare och kommer tala under titeln “Riskkriterier i praktiken – exempel från Skåne”. Det blir en hel del fokus på bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods och de erfarenheter som snart 14 år i yrket gett mig.

Är en flamhöjd på 766 m rimlig?

Jag skrev tidigare att jag bistår SSPA med konsekvensanalys av naturgasutsläpp. I samband med googlar jag efter andra riskanalyser och har bl.a. snubblat över ”Guidance on Risk Analysis and Safety Implications of a Large Liquefied Natural Gas (LNG) Spill Over Water” framtagen av Sandia National Laboratories. Utöver denna rapport finns det en hel del andra artiklar om LNG-carriers. Gemensamt för samtliga är att konsekvensberäkningarna visar på fantastiska riskavstånd. Ta en titt på bilden nedan. Verkar det rimligt?

Många barn skadas i förskolan

TV4:s Kalla Fakta gör ikväll ett inslag om olycksfall i förskolan där det framkommer att drygt 6000 barn behöver uppsöka akuten varje år för skador de fått när de är under förskolans tillsyn. Röster höjs om att det olycksförebyggande arbetet måste intensifieras. Och visst låter det mycket med 6000 barn! Fast jag blir ändå fundersam och hoppas att programmet inte fokuserar på det numerära antalet, utan gör jämförelser huruvida det är farligare för barn att vistas i barnomsorgen än hemma, eller om det finns ”naturliga” förklaringar till ökningen i form av exempelvis fler inskrivna barn. För inte finns det någon anledning att begära högre säkerhet i förskolan, eller!?!

100 % samhällsplanering

Jag gick alldeles nyss igenom veckans ”att göra”-lista och kunde konstatera att det blir 100 % samhällsplaneringsprojekt de kommande arbetsdagarna. Jag ska:

  • Revidera min rapport om strategi för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Helsingborg med nya samhällsriskberäkningar så att de inte görs så pass superkonservativa som den tidigare ansatsen. Går det att visa på en tillfredsställande situation med en rad konservativa antaganden så är det naturligtvis bra. Men, hur gör du om alla dessa konservativa antaganden visar på en något för hög risk? Gör du om beräkningarna med mer nyanserade bedömningar, eller nöjer du dig med att skriva att det är ok med för hög risk för att du trots allt räknat konservativt?
  • Beräkna samhällsrisken utmed Södra Stambanan och väg E 22 vid passage genom Lunds tätort. Jag har alltid trott att den borde ligga inom ALARP-zonen, men Länsstyrelsen och Räddningstjänsten  Syd känner sig oroliga för den pågående förtätningen. Snart vet vi…

När ovanstående är klart ska jag ta i tu med kv. Postterminalen i Lund där det planeras för bostäder och kontor utmed S:a Stambanan samt arbetet med riskfrågorna i pågående FÖP Sturup.

Skadade i stället för omkomna

Det pratas en hel del om att individriskmåttet som utgår från att människor omkommer ger en missvisande eller ofullständig bild av riskerna utmed exempelvis en transportled för farligt gods. I mitt arbete för Helsingborgs stad och den strategi för bebyggelseplanering som jag har bistått dem med har jag tittat på effekten av att mäta konsekvensen i form av ”svårt skadade” med behov av sjukhusvård i stället för ”dödsfall”. Med svårt skadad avses för värmestrålning 2:a gradens brännskador. För toxicitet avses svåra skador, risk för bestående men och för tryck avses trumhinneruptur och vissa lungskador. Resultatet visas i tabellen nedan.

Scenario Riskområde för ”dödsfall”, m Riskområde för ”skadad”, m
Klass 1 detonation (tryckskada) 40 40
Klass 2 BLEVE (brännskada) 300 320
Klass 2 jetflamma (brännskada) 5 5
Klass 2 UVCE (brännskada) 30 30
Klass 2 giftmoln (förgiftning) 90 160
Klass 3 pölbrand – direkt (brännskada) 10 10
Klass 3 pölbrand – fördröjd (brännskada) 20 20
Klass 3 giftmoln (förgiftning) 40 70
Klass 5 detonation (tryckskada) 30 30
Klass 6 giftmoln (förgiftning) 5 10
Klass 8 (frätskada) 5 5

Tabellen visar på stora skillnader när det gäller riskavstånd vid utsläpp av giftiga gaser då konsekvensen uttrycks som ”svårt skadad” i stället för ”dödsfall”. Det skiljer c:a en faktor 2 mellan de två konsekvenstyperna. Men, för övriga scenarier är skillnaden marginell. Därmed ger valet av ”skada” enbart försumbar för en farligtgodsled där det transporteras en stor blandning av olika typer av farligt gods. För en industri som hanterar giftiga gaser är dock informationen mer relevant och kan bidra till att nyansera riskbilden intill anläggningen.