Går det att kvantifiera den riskreducerande effekten av alla brandskyddskrav?

I uppstartsskedet av projektet “Fire Safety Design with Sprinklers” jobbar jag med tre frågor:

  1. Se över strukturen i de nordiska ländernas brandregler för att finna likheter och skillnader. Utgångspunkten blir NKB:s gamla dokument om funktionsbaserade regler och syftet är att identifiera de grupper av barriärer som bygger upp reglerna.
  2. I nästa steg kommer jag att gå in mer på djupet i resp barriägrupp för att kartkögga vilka åtgärder som krävs inom resp. grupp. Åtgärderna kommer därefter att sorteras med hjälp av en tidsaxel som startar vid antändning och slutar vid en total brandskada.
  3. Nu börjar det bli dags att undersöka om det finns ett sätt att kvantifiera vilken effekt som resp. åtgärd har på den totala brandrisken. För att kunna värdera effekten av tekniska byten så måste det finnas en möjlighet att kvantifiera risken. Jag kommer att undersöka vad existerande modeller som den kanadensiska FiRECAM och den australiska FIRE-RISK (f.d. CESARE-Risk) har att erbjuda.

När ovanstående är klart så finns en bra utgångspunkt för att den fortsatta utvecklingen av verifieringsmetoden som ska användas för att kunna hantera olika kombinationer av tekniska byten. I slutet av april är det dags för nästa möte i referensgruppen så tills dess bör jag ha jobbat igenom ovanstående.