Utrymning vid sprinklerkontrollerade bränder

Igår hade jag ett givande möte med David Purser om ASET/RSET vid sprinklerkontrollerade bränder. David har gjort en del forskning i boendeliknande (domestic) miljöer. Vi har på olika håll kommit fram till samma slutsatser om sprinklersystemens effektivitet, dvs. det räddar i princip alla som inte är i direkt kontakt med flammorna. Även om siktbarheten blir väldigt låg efter sprinklerkontroll känns det inte allt för kontroversiellt att påstå att detta är en acceptabel situation i en boendeliknande miljö. Siktnedsättningen gör utrymning svårt, men toxicitetsnivån är så låg att en person kan vistas i rummet i mer än 1 h utan att få problem. En förmildrande omständighet i sammanhanget är rummens storlek och kännedomen om rummets geometri och dörrens placering gör det lättare att trots allt kunna hitta ut, även om sikten är dålig.

Bath fire

Men, går det att tänka på samma sätt i offentliga (public) byggnader. Svaret är troligen ett bestämt “Nej” och den största anledning till detta är att dålig sikt är ett större problem här och kan få följdeffekter som är svåra att förutspå. Visserligen går det att visa att toxisk påverkan är liten och det är snarare den psykologiska aspekterna eller risken för andra skador som blir “dimensionerande”. I offentliga byggnader är rummen större och dålig sikt kan omöjliggöra utrymning eftersom byggnader är att beakta som obekanta för de som vistas där. Risken att ramla, gå fel mm kan orsaka skador, vilka är att beakta som indirekta konsekvenser av branden. Sådana skador måste hållas på en låg nivå vid dimensionering och därför är en minsta siktbarhet något som måste uppfyllas även vid sprinklerkontrollerade bränder i offentliga byggnader.

Nu har jag en fråga kvar som jag är i stort behov av att få hjälp med:

Finns det någon erfarenhet av utrymning från sprinklerkontrollerade bränder som visar på siktnedsättningens storlek och hur omrörningen vid sprinkleraktivering påverkar brandgaslagret?

Alla tips mottages! Kommentera direkt eller skicka e-post

8 reaktion på “Utrymning vid sprinklerkontrollerade bränder

  1. Bengt

    Hej, håller med om bostadssituationen men inte om sprinklers inverkan på utrymning av publika lokaler. Min bedömning har hitintills varit att utrymning fungerar bra även efter sprinkleraktivering pga följande:
    1. Utrymningslarm via rökdetektorer initierar utrymning innan sprinkler aktiverar. För personer i närheten av branden erhålls de klassiska två signalerna (larm+eld/rök) som gör att personerna faktiskt påbörjar utrymning. Även om utrymninslarm och sprinkleaktivering är samtidig så flyttar nog personer nära branden på sig av ren självbevarelsedrift under brandens tidiga skede, eller?
    2. Att utrymning påbörjats då sprinkler aktiverats torde innebära att personer hunnit förflytta sig ett antal meter från branden då den nedvirvlande röken försämrar sikten kring brandplatsen och därmed INTE ”hinner ifatt” och hindrar sikten för personer som utrymmer (undantag kan såklart finnas i de fall man måste förbi branden för attkomma till utr.väg, dock osannolikt i ett varuhus).
    3. Situationen kan vara värre vid brand på övre våning i öppna atrier då röken dras ner till våningen/våningarna under där folk kanske inte beslutat sig för att börja utrymma, och försämrar sikten för utrymmande. Men här, i tillväxtfas och ”steady phase” är röken fortfarande varm och har stigningskraft i det tidiga skedet efter branden vilket fördröjer siktförsämringen på nedre våningsplan. Detta är taget från NRC:s test NRCC-45665 och bygger dessutom på att man har brandgasventilation. Då man kommer in i ”decay phase” förlorar röken sin stigkraft och dras lättare nedåt av sprinklervattnet och sikten försämras snabbare men då har folk hunnit en bit längre bort från branden. Även om tiden är kort från steady phase till decay i en sprinklad brand så hinner folk rimligtvis förflytta sig bort från sprinklerduschen och den nedvirvlande röken för att utrymma tryggt och säkert.

    Mvh,
    B.

  2. Pingback: Wuz » Wuz v 49

  3. Fredrik Nystedt

    Bengt, tack för dina värdefulla kommentarer. Jag har hittat NRC:s material och hoppas finna lite klarhet i förhållandena i större byggnader vid sprinkleraktivering.

  4. Daniel Gillesén

    Som sagt finns lite material från NRC. Jag minns denna som ganska intressant:

    Lougheed G.D., McCartney C., Taber B.C. (2001), Sprinklered mercantile fires, NRCC-44234, ASHRAE Transactions, Volume 107, pp. 730-743.

  5. sandra

    Jadå, jag kan koppla ihop dig med någon bra på Coop Södertälje där sprinkler släckte, om jag nu minns rätt. Jag själv var tjänstledig just då. MVH

  6. Kjell Fallqvist

    Hej, erinrar mig en video från -70 talet som visade en sprinkleraktivering i en labyrint-liknande rums-konfiguration.
    Det som visades var hur vattenånga tillsammans med brandgaser snabbt strömmade ut horisontellt utmed golvet, istort sett till de träffade väggar då de blev turbulenta och vek av uppåt. Det som var fraperande var med vilken hastighet som spridningen skedde med. Det var Svenska Tempus som visade videon.
    I övrigt håller jag med ”Bengt” och hans kloka synpunkter.
    Avslutningsvs avslutar jag mitt sedvanliga julaftons-inlägg
    med en tillönskan om att vi gemensamt får ett framgångsrikt 2010, samt en avkopplande jul-helg.
    Vännen Kjell

Kommentarer inaktiverade.