Exakt hur farlig är den “farliga” fabriken?

Sydsvenskan rapporterar idag om att grannarna till Stadex saknar information om verksamheten trots att det är en av Skånes farligaste fabriker. Stadex tillverkar stärkelse och använder bl.a. proylenoxid i sin produktion. Verksamheten är klassificerad som farlig enligt LSO (2 kap, § 4) och omfattas av Sevesolagen. Propylenoxid är en ganska otrevlig kemikalie som är extremt brandfarlig och giftig vid inandning. Uppenbarligen borde det finnas en mer lämplig placering av Stadex och hela Sofielundsindustriområde än mitt i centrala Malmö.

Kartbild

I Sydsvenskans artikel nämns tre avstånd, vilka verkar relaterar till individriskmåtten som definerar hög och låg risk (10^-5, 10^-6 och 10^-7). Avstånden är 75 m till för “hög” risk och 280 till “låg” risk. Däremellan dyker 160 m upp som avstånd till 10^-6.

Hur farlig är fabriken?

När risker ska värderas är det viktigt att förstå hur industriella risker relaterar till andra risker i samhället. De riskavstånd som anges i artikeln bygger på värderingskriterier som går att finna i Räddningsverkets (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) FoU-rapport “Värdering av risk”. Värderingskriterier har tagits fram genom att studera andra risker i samhället, exempelvis:

  • Lägst dödlighet (av naturliga orsaker) är c:a 1 av 10 000 per år
  • C:a 3 av 10 000 människor omkommer i olyckor per år
  • På arbetsplatsen är det c:a 2 av 100 000 per år som omkommer.

Enligt artikel så finns det en risk på 1 på 100 000 att omkomma inom 75 m från verksamheten. Inom detta avstånd finns bl.a. Värner Rydén-skolan, vilket inte känns så bra. Risker anses vara små om risken att omkomma understiger 1 på 10 000 000, dvs. 1/1000 del av den naturliga dödsrisken. Det är först på ett avstånd om 280 m från industrin som risknivån blir tillräckligt låg. Inom detta avstånd finns ett helt gäng med flerbostadshus.

5 tankar kring ”Exakt hur farlig är den “farliga” fabriken?

  1. Tågapågen

    och hur stor är risken i relation till den super duper farliga järnvägen bredvid med frekventa FG-transporter?

  2. Göran Kannerby

    En fråga som RIKTSAM (tyvärr var kommenteringen för den 29 sept nu avstängd, annars passade den ju bättre där).

    RIKTSAM utgår från ett dubbelspår med 70 godståg per dygn, men drar såvitt jag begriper ändå slutsatser som anses allmängiltiga, dvs gällande även för banor med färre tåg. Med färre tåg måste riskerna också bli mindre, eller hur?

    (när det gäller just Kontinentalbanan stämmer den nog däremot ganska bra)

    1. Fredrik Nystedt

      Resultaten från RIKTSAM ska inte ses om allmängiltiga, utan är ett konservativt sätt att behandla riskfrågor utan att göra särskilda analyser. För banor med mindre trafik blir riskerna, precis som du skriver, mindre. Det finns oftast en direkt proportionalitet mellan trafikintensiteten (antal transporter av farligt gods) och olycksrisken

Kommentarer är stängda.