Värsta förmånen (…och tankar om individrisk)

Ibland är jobbet riktigt kul. Gårdagens utbildning för ett gäng brand- och riskhanteringsingenjörer från Bengt Dahlgren var toppen. I nästan 5 h satt vi ner för att tillsammans diskutera olika aspekter beträffande riskhantering i samhällsplaneringen med fokus på transport av farligt gods. Dagen var fylld av diskussion där vi tillsammans drev frågorna vidare utifrån ett gäng bilder som jag förberett. En av de mer intressanta diskussionerna handlade om huruvida sättet att beräkna individrisk (enligt förenklad metod i CPQRA) stämmer överens med tankarna som fanns där när kriterierna för individrisk sattes upp.

20090904072 

Vanligen beräknar vi individrisken för ett visst scenario genom att känna till scenariots frekvens, hur stort konsekvensområdet blir samt hur ofta det blåser i en viss riktning. Vi tar ingen hänsyn till att personer tar är i skydd eller utrymmer. Sedan jämför vi detta beräknade värde med kriterier från “Värdering av risk”. I denna FoU-rapport definieras olika typer av mått på individrisken.

  • Medelindividrisk: Denna beräknas oftast utifrån historiska data såsom: Individrisk = "Antal omkomna per år" dividerat med "Antal personer som är utsatta för risken".
  • Plats-specifik risk: Detta är risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats, t ex på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus. Detta är ett typiskt resultat från en kvantitativ riskanalys och kan presenteras i form av riskkonturer på kartor.
  • Individ-specifik risk: När denna beräknas tas hänsyn till att individen ifråga inte befinner sig på samma (exponerade) plats hela tiden.

Jag hoppas att jag kan fördjupa mig i denna delikata fråga inom de kommande veckorna. Det känns ganska väsenligt att det sätt som vi beräknar individrisk på är samma sätt som kriterierna utgår från…