Igår på Sprinklerdagen lyssnade jag på Chris Ennes från Wales som presenterade tankar om sprinkler och kostnadseffektiviet. Chris kunde inte förstå hur sprinkler (i flera studier) inte anses vara kostnadseffektiva. Han misstänkte att det fanns kostnader som inte beaktats i de tidigare analyserna såsom kostnad för räddningsinsats, återuppbyggnad, etc. Jag började själv fundera på hur jag resonerade för tio år sedan i min ”Deaths in Residential Fires” och konstaterade att den kostnadsnyttoanalys som jag gjorde där var ganska enkel och snäv. Jag viktade en installations- och driftkostnad mot räddade liv och räknade ut hur mycket varje räddat liv kostar. För bostäder i allmänhet innebar det nästan 500 miljoner kr per liv och för boende för personer med vårdbehov var det 3 miljoner kr. Notera att dessa siffror gäller om samtliga bostäder förses med sprinkler och det är i mitt fall endast vårdboende där en installation är kostnadseffektiv. Henrik Jaldell (på bilden) presenterade resultaten från sin studie om sprinkler i äldreboende där han konstaterade att sprinkler är kostnadseffektivit, vilket i och för sig är tur eftersom det sedan införandet av BBR19 krävs i alla verksamheter som omfattar boende för personer med vårdbehov. Inspirerad av Chris är jag helt säker på att jag skulle kunnat visa på en betydligt bättre nytta om jag även tagit hänsyn till personskador (utöver dödsfall), skador på byggnader, kostnad för räddningsinsats etc. Kanske läge för ett omtag!?!

Vill du läsa mer så rekommenderar jag rapporterna:

• Verifying Fire Safety Design in Sprinklered Buildings
• Case Studies on the Verification of Fire Safety Design in Sprinklered Buildings
• Tekniska byten i sprinklade byggnader – Fallstudier

Trevlig läsning!

Den svenska kortversionen av rapporten har varit klar ett tag och nu finns äntligen den engelska långversionen också tillgänglig. I rapporten beskrivs några olika fall där analytisk dimensionering används för att verifiera tekniska byten i sprinklade byggnader. Jag har försökt visa hur man kan använda de tre metoderna för verifiering som beskrivs i BBRAD. Trevlig läsning!

Jag har haft förmånen att jobba tillsammans med SP Trätek för att genomföra olika fallstudier av tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader. Fallstudierna bygger på min tidigare rapport om verifiering av brandsäkerheten i byggnader med sprinkler. Precis innan semestern blev den svenska versionen av slutrapporten klar. Ta gärna en titt!

PS / Slutrapporten hänvisar till en LTH-rapport “Case studies on the Verification of Fire Safety Design in Sprinklered Buildings”. Denna rapport är inte publicerad än så leta inte för mycket… / DS

Jag har i ett projekt studerat värmestrålning från fönster och fasad mellan två byggnader. För att kunna hantera den (för handberäkningar) relativt komplicerade geometrin använder jag mig av FDS för att titta på infallande strålning. Utgående strålning utgörs av “flamma i fönster” på 1100 grader “flamma längs fasad” på och 800 grader. Ta en titt på bilderna nedan:

100 stålar:

300 strålar:

1000 strålar:

2000 strålar:

Som ni kan se ändras “mönstret” ganska ordentligt efterhand som antalet strålar ökas. Defaultvärdet på 100 ger en mycket konstig bild av infallande strålning och även en ökning till 300 strålar ger ett otillfredsställande resultat. Mellan “1000” och “2000” strålar är skillnaden inte speciellt stor, även om det är den senare som levererar det “finaste” resultatet. Värt att notera i sammanhanget är att avståndet mellan strålkällorna och mottagande yta är drygt 3 m samt att jag använt en gridupplösning på 0,05 m. Dock behöver man bara simulera i c:a 6 s för att resultatet ska nå “steady state”

I morgon åker jag till Köpenhamn för att medverka på det norska konsultföretaget NEAS fackhelg där företagets brandingenjörer samlas för en slags kick-off kombinerad med internutbildning. Jag ska prata om mitt arbete med ”Verifying Fire Safety Design in Sprinklered Buildings” uppdelat på tre föreläsningar:

1. Metoder för verifiering av brandskydd
2. Sprinklersystemens prestanda och tillförlitlighet
3. Exempel på verifieringar vid analytisk dimensionering

Idag blir det förhoppningsvis lite fredagsmys med cykling på Söderåsen under tidig eftermiddag. Men, då gäller det att hålla tempot uppe tills dess…

Jag borde egentligen ha ett releaseparty för nu är den äntligen klar – min rapport “Verifying Fire Safety Design in Sprinklered Buildings”. Det finns definitivt mycket kvar att göra när det gäller sprinkler och analytisk dimensionering, men jag tycker att rapporten för utvecklingen ett steg framåt. Trevlig läsning.

Bygg & Tekniks årliga temanummer om brandskydd har nyss kommit ut och denna gång har jag med en artikel om “Verifiering av brandskydd i byggnader med sprinklersystem”. Artikeln är en svensk sammanfattning av mitt arbetet med tekniska bytan och sprinklersystem. Har du inte tidningen så hittar du artikeln bland mina publikationer.

För några dagar sedan gick följande rapport ut på en större remissrunda. Rapporten är resultatet av ett gemensamt nordiskt projekt med syfte att behandla sprinklersystem och tekniska byten. Men, då det saknades en gemensam grund att stå på när det gäller verifiering av analytisk dimensionering så fokuserades projektet på att ta fram en verifieringsmetod med fokus på dimensionering av brandskydd där sprinklersystem utgör en betydelsefull del.

Vi tar gärna emot kommentarer på rapporten och känner du att du har intresse, tid och lust så kan jag skicka över remissutkastet. Skicka ett mail med kontaktuppgifter. Kommenterar bör vara oss tillhanda senast den 10 september.