Jag hjälper AB Tetra Pak med en riskbedömning av deras kylanläggning där ammoniak används som köldmedium. Ammoniak är ett energieffektivt ämne, men samtidigt är det toxiskt och det ställs höga säkerhetskrav på anläggningen. I arbetet med att bedöma tänkbara konsekvenser vid ett ammoniakutsläpp har jag funderat en del på gränsvärden och hur dessa ska tillämpas. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges särskilda bestämmelser för anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och i ett allmänt råd om skyldigheter vid farligt verksamhet (MSBFS 2014:2) förtydligar MSB vad som är att beakta som allvarliga skador:

• Med allvarliga skador på människor menas dödsfall eller svåra skador som kräver vård och rehabilitering.
• Vid bedömningen av om allvarliga skador på människor kan uppstå bör särskild hänsyn tas till om det i omgivningen finns någon känslig verksamhet eller boendeform, t.ex. barnomsorg, skola, äldreboende eller vårdinrättning.

Eftersom jag gärna använder mig att en probitfunktion för att beskriva skadeutfallet på ett givet avstånd från utsläppspunkten trodde jag att jag tog hänsyn till person med olika känslighet. Probitfunktionen utgår från dos (koncentration x tid) för att bedöma det procentuella skadeutfallet. Exempelvis kan ett utsläpp medföra att 46 % upplever irritation, 53 % lätta skador och 1 % svåra skador i en viss punkt för ett givet utsläpp. Jag tolkade detta som att de 1 % som får svåra skador är de mer känsliga personerna av den population som exponeras för utsläppet. Men, jag hade fel.

Probitkonstanterna som anges i t.ex. ”FOA-handboken” gäller för friska personer och inte för personer med ökad känslighet, t.ex. barn, äldre eller de med olika sjukdomar. FOI har tittat närmre på detta och nyligen publicerat nya probitkonstanter som tar hänsyn till känsliga personer. Dessa probitkonstanter utgår från AEGL-data och kan användas för att uppskatta skadeutfallet för personer med olika känslighet. Figuren nedan visar i skillnad på riskområde och skillnaden är stor. Mina egna beräkningar visar på ett liknande resultat. T.ex. ger ett möjligt scenario ett skyddsavstånd på 200 m om jag utgör från friska personer och 350 m om jag i stället tar hänsyn till mycket känsliga individer. En påtaglig skillnad nödvändig att beakta.

Strax innan semestern fick jag ett nytt, omfattande och mycket spännande uppdrag. Jag kommer under det närmsta året att stötta ÅF Infrastructure och deras arbetet med Västlänken – Göteborgs motsvarighet till Malmös Citytunnel och Stockholms Citybanan. Min roll blir att vara teknikansvarig för området Brand, risk & säkerhet där jag tillsammans med brandingenjörer från ÅF kommer att upprätta brandskyddsbeskrivningar och verifiera brandskyddets utformning. En omfattande systemhandling finns redan och vår uppgift koncentreras till praktiska lösningar samt att hantera en del förändringar som gjorts efter systemhandlingens färdigställande. Jag är stolt och glad över att få medverka i ett infrastrukturprojekt av denna storlek och ser framemot ett intressant och utvecklande år.

Kokpunkten, ett snart hundra år gammalt ångkraftverket vid Mälarstranden i Västerås är under omvandling. Just nu byggs ett bad och senare är tanken att högdelen ska inrymma ett hotell i 17 våningar. Och om något byggs i 17 våningar är det byggnadsklass Br0 som gäller och därmed ett krav på att brandskyddet ska verifieras med analytisk dimensionering. Det är BrandskyddsDesign AB som ansvarar för brandskyddsprojekteringen och jag kommer att bistå dem med en verifiering av brandskyddets utformning enligt vad som krävs för Br0-byggnader. Det blir vårt första projekt ihop och jag ser framemot att återigen få sätta tänderna i en hög byggnad.

Wuz kommer bistå Lomma kommun med en riskutredning för Lomma stationsområde. Stationsområdet ska anpassas för en framtida spårbunden kollektivtrafik, vilket bl.a. innebär ny planskild korsning, en gång- och cykelbro, ytor för angöring och parkering, ytor för park och rekreation samt ett önskemål om att åstadkomma blandade funktioner på bebyggelsen, främst då stationshuset och Vinstorpskolan. Det transporteras farligt gods på Lommabanan och bebyggelse planeras inom de skyddsavstånd som RIKTSAM anger. Därför kommer jag att ta fram en riskanalys för att fastställa risknivån och avgöra behovet av riskreducerande åtgärder för att möjliggöra tänkt markanvändning. Arbetet kommer att redovisas i mitten av november.

Jag jobbar med en ny riskanalys avseende transport av farligt gods på väg 108 genom centrala Trelleborg. Riskanalysen tillhör de utredningar som görs i samband med den nya detaljplanen för Innerstaden 1:64 och utgör ett beslutsunderlag hur riskhänsyn ska visas. Den aktuella planen omfattar möjlighet till nybyggnation av fyra flerbostadshus med ett närmsta avstånd till väg 108 på endast 12 m. Att bygga så pass nära en transportled för farligt gods kommer kräva åtgärder av olika slag för att säkerställa att risken blir tillfredsställande låg. Visserligen innebär hastighetsbegränsningen på 50 km/h en ordentlig riskminskning (i jämföresle med 90 eller 110 km/h), men det är troligt att andra åtgärder också blir nödvändiga.

När det gäller konsultuppdrag så är det i huvudsak två projekt inom fysisk planering som jag jobbar med. Det ena handlar om riktlinjer för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Lunds kommun. Uppdraget handlar om att bestämma planeringsförutsättningar utmed de stråk där farligt gods transporteras. Jag har tidigare jobbat med dessa frågor i bl.a. Helsingborgs stad. Det andra uppdraget berör risker för hälsa och säkerhet i den fördjupade översiktsplanen för Sturups flygplats. Här kommer jag att titta på transport av farligt gods till flygplatsen samt områden runt flygplatsen inom vilka risken för flygplanshaveri behöver beaktas i den fysiska planeringen.

Inspirationen att blogga har lyst med sin frånvaro sedan semestern. Det är inget att göra åt den saken då bloggandet ska ske spontant utan krav. därför kan det bli lite tyst i bland. Nu känner jag dock för att dela med mig av några tankar om den Wuz 2.0, dvs. den utvecklingsfas som mitt företag nu är på väg in i. Jag har tidigare meddelat att jag kommer fortsätta mina forskarstudier vid Brandteknik LTH och nu är det dags att komma igång med dessa. C:a 3 arbetsdagar per vecka kommer jag att fördjupa mig i riskbaserad dimensionering av bärförmåga vid brand. Tiden för andra projekt kommer naturligtvis bli mindre, vilket gör det möjligt för mig att renodla min konsultroll mot de uppdrag där jag känner att jag preseterar bäst. Exempel på sådana uppdrag är kvantitativa riskanalyser i samhällsplaneringen och allt som har med analytisk dimensionering av brandskydd i byggnader att göra. Ytterligare FoU-insatser inom dessa områden är också av intresse.

I och med att forskarstudierna kommer igång hoppas jag också att inspirationen till ett mer aktivt bloggande kommer…

Veckans kaffe: Dricker etioptiska Chelba natural i guldfilter som single brew. Kaffet är rostat av DaMatteo i Göteborg.

PS / Intresserad av en företagsanpassad kurs? Spana in mina erbjudande! / DS

Imorgon ska jag hålla en presentation om arbetet med kvalitetsmanualen och då kommer jag att redovisa kvalitetsmanualens upplägg, vilken har sin grund i de krav som finns i SSMFS 2008:1 (4 kap 1 §):

”… En säkerhetsanalys bör generellt hålla hög kvalitet vad gäller dokumentation, referenser, granskningsrutiner m.m.

Analysens syfte bör tydligt anges liksom de osäkerheter och begränsningar som föreligger för den. Analysen bör vidare ha god spårbarhet och väl motiverade antaganden och data som är relevanta för anläggningen.

Resultatredovisningen bör innehålla en tydlig slutsats om anläggningens säkerhet inom ramen för analysens förutsättningar och begränsningar….”

Brandanalysen är en av de säkerhetsanalyser som ska utföras i kärntekniska anläggningar. Analyserna kan t.ex. handla om hur skydd av strukturer, system och komponenter kan lösas med hjälp av andra lösningar och metoder än de som vanligen används. Ofta används avancerade beräkningar med t.ex. CFD modeller för att verifiera säkerheten och för att kunna granska om den brandtekniska verifieringen uppfyller de krav som kan ställas behövs verktyg som gör detta möjligt.

Målsättningen med projektet är att utveckla en kvalitetsmanual som både utförare och granskare kan använda vid brandtekniska analyser. Syftet med projektet är att underlätta tillståndsgivarens granskning av analyser samt bistå aktörerna med anvisningar och tolkningar av begrepp som hög kvalitet och spårbarhet vid brandteknisk analys. Arbetet avgränsas till att gälla kvalitetssäkring av de brandfysikaliska beräkningarna och fokuserar på kvalitetsaspekter kopplade till FDS.

Resultatet kommer att presenteras i en rapport i början av hösten 2010. Har du idéer och synpunkter så tveka inte att ta kontakt. Precis som i byggprojekt är påverkansmöjligheterna stora tidigt i projekten. Åtminstone om man inte vill dra på sig dyra kostnader…