Nu börjar vi komma en bit närmare svaret. Det gäller att inte blanda päron och äpplen.
En av frågorna är vilka fall du avser med de 5%. Är det bränder där sprinklern är avstängd eller på annat sätt inte fungerar, eller menar du även fall där det även vid fungerande sprinkler behövs åtgärder.
Om vi håller oss till det första fallet så är ett av svaren. Vilka konsekvenser ”får” inträffa när allt går åt skogen. Det gäller i och för sig oavsett skyddslösningen består av sprinkler eller ej.
Ett angreppssätt kan då vara att titta på ett antal fiktiva bränder i en byggnad uförd enligt konstens alla regler men utan sprinkler. Ett antal av fallen skall då vara sådana där mycket av det passiva skyddet inte fungerar vilket ju sker i verkligheten. Vi får då fram ett spektrum av konsekvenser allt från en liten skada till totalskador.
I en sprinklad byggnad som utförts utan några eller alla passiva skyddsfunktioner måste det vara acceptabelt att den värsta konsekvensen blir större än i det osprinklade. Varför det då? Ju för i den bygganden har vi ju ett bättre utfall i de övriga 95% av fallen vilket kan visas i en analys.

Hur mycket värre får då det värsta fallet vara? Det borde lagstiftaren svara på. Men vi kan ju ha en idé om vad som inte får inträffa.
* Ett högt hus får inte kunna rasa ihop och i värsta fall falla över andra byggnader tvärs gatan.
* Sovande människor i andra brandceller får inte utsättas för allvarlig fara och en av vägarna ut får inte slås ut under rimlig tid.
* Samtliga utrymningsvägar från en lokal får inte kunna spärras under rimlig tid.

Ett sätt att göra jämförelser som jag efterlyser är att studera ett stort antal verkliga bränder och modifiera bygganden med sprinkler och bortagna passiva åtgärder. På så sätt kan vi lätt se vilka utfallet av olika åtgärder hade varit i det verkliga fallet.

Vi skulle tex kunna studera alla dödsbränder i bostäder under en tidsperiod.

Med vänliga hälsningar

mattias