Det är lätt att bli frustrerad när man sitter och funderar på sprinkler och tekniska byten. Framförallt då en fungerande sprinkler innebär ett ganska litet behov av andra brandskyddsåtgärder. Sprinklern kan visserligen inte göra något åt uppkomst av brand och det krävs troligen ett brand- och utrymningslarm i flera verksamheter för att möjliggöra tidig utrymning. En fungerande sprinkler innebär ett sätt att uppfylla det tekniska egenskapskravet om att begränsa utveckling och spridning av brand och brandgaser.
Genom att begränsa branden bidrar sprinklersystemet också till att säkerställa att bärverket står kvar, att spridning till närliggande byggnad inte sker, att personer kan lämna byggnaden (eller räddas på annat sätt) samt att räddningsmanskapets säkerhet beaktas (och blir bättre). Ett sprinklersystem påverkar i princip samtliga egenskapskrav och i många sprinklade byggnader är det endast i storleksordningen 5 av 100 bränder som kräver ytterligare brandskyddsåtgärder.
Det jag nu brottas med är att titta på vilket brandskydd som krävs vid de bränder när sprinklersystemet inte klarar av sin uppgift. Är det så att det inte behövs ytterligare brandskydd? Ett angreppssätt som jag jobbar mot är att försöka jämföra mot de sista fem bränderna (av 100) i en byggnad utan sprinkler ser ut. Har branden spridit sig utanför brandcellen här, eller finns den fortfarande innesluten. Om den har spridit sig i det osprinklade fallet, då borde den väl få göra det även i byggnaden med sprinkler?
Jag tar gärna emot alla former av synpunkter om sprinkler och tekniska byten. Forskingsprojektet “Fire Safety Design with Sprinklers” är till för er alla så passa på att kommentera!
Hej Fredrik!
Här kommer ett inlägg till sist.
Nu börjar vi komma en bit närmare svaret. Det gäller att inte blanda päron och äpplen.
En av frågorna är vilka fall du avser med de 5%. Är det bränder där sprinklern är avstängd eller på annat sätt inte fungerar, eller menar du även fall där det även vid fungerande sprinkler behövs åtgärder.
Om vi håller oss till det första fallet så är ett av svaren. Vilka konsekvenser ”får” inträffa när allt går åt skogen. Det gäller i och för sig oavsett skyddslösningen består av sprinkler eller ej.
Ett angreppssätt kan då vara att titta på ett antal fiktiva bränder i en byggnad uförd enligt konstens alla regler men utan sprinkler. Ett antal av fallen skall då vara sådana där mycket av det passiva skyddet inte fungerar vilket ju sker i verkligheten. Vi får då fram ett spektrum av konsekvenser allt från en liten skada till totalskador.
I en sprinklad byggnad som utförts utan några eller alla passiva skyddsfunktioner måste det vara acceptabelt att den värsta konsekvensen blir större än i det osprinklade. Varför det då? Ju för i den bygganden har vi ju ett bättre utfall i de övriga 95% av fallen vilket kan visas i en analys.
Hur mycket värre får då det värsta fallet vara? Det borde lagstiftaren svara på. Men vi kan ju ha en idé om vad som inte får inträffa.
* Ett högt hus får inte kunna rasa ihop och i värsta fall falla över andra byggnader tvärs gatan.
* Sovande människor i andra brandceller får inte utsättas för allvarlig fara och en av vägarna ut får inte slås ut under rimlig tid.
* Samtliga utrymningsvägar från en lokal får inte kunna spärras under rimlig tid.
Ett sätt att göra jämförelser som jag efterlyser är att studera ett stort antal verkliga bränder och modifiera bygganden med sprinkler och bortagna passiva åtgärder. På så sätt kan vi lätt se vilka utfallet av olika åtgärder hade varit i det verkliga fallet.
Vi skulle tex kunna studera alla dödsbränder i bostäder under en tidsperiod.
Med vänliga hälsningar
mattias
Tack Mattias! Jag uppskattar verkligen att du delar med dig av dina funderingar. Användbara tankar när projektet ”Fire Safety Design with Sprinklers” går in i en avgörande fas.