Styrs MSB:s beslut av rädsla?

image

Kemira Kemi AB i Helsingborg har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid svavelsyrafabriken i Helsingborgs kommun. I ett yttrande (Diarienr. 2009-6871) skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap något ganska häpnadväckande:

Även om sannolikheten för de aktuella olycksscenarierna är låg gör de potentiellt förödande konsekvenserna som ett sådant olycksscenario kan ge upphov till att platsen får anses som högst olämplig. MSB avstyrker därför den delen av ansökan och yrkar på att det sökta tillståndet för tillverkning av svaveldioxid på denna plats avslås.

Ta dig nu en titt på den översta bilden. Defintitionen på risk som en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser är inte ny och Räddningsverkets (numera MSB:s) publikation “Olycksrisker och MKB” står följande:

Riskbegreppet omfattar två delkomponenter; sannolikheten för en olycka och konsekvensen av en olycka. En risk kan således minskas genom olycksförebyggande och/eller skadebegränsande åtgärder.

Centralt i all riskhantering är att vi kan jobba med åtgärder som minskar sannolikheten för en olycka eller med åtgärder som minskar skadorna när olyckan inträffar. En risk med låg sannolikhet och stor konsekvens kan vara lika stor som en risk med hög sannolikhet och liten konsekvens. Alla dessa teorier lär MSB ut i sina publikationer om hur vi ska gå tillväga när vi ska jobba med risk. Att MSB väljer att yrkar på ett avslag med motivet att det finns “potentiellt förödande konsekvenser” luktar rädsla snarare än logik.

Vad ska MSB yrka på för avslag framöver!?! Kanske ska vi förbjuda flygtrafik. Den potentiella konsekvensen när en Boeing 767 med 400 passagerare störtar i en fullsatt Malmö arena kan inte beaktas annat än förödande. MSB borde definitivt förbjuda alla kärnkraftverk och all form av transport av farligt gods!

8 tankar kring ”Styrs MSB:s beslut av rädsla?

  1. Mattias Delin

    Jag tycker i och för sig att det kan vara OK att definiera vissa konsekvenser som så stora att man inte vill ta risken oavsett hur liten sannolikheten är. Men om våra myndigheter är av den uppfattningen så står de inför ett dilemma med flera stora risker, som tex kärnkraften.

    Jag tror att det finns fler parametrar i den här ekvationen, tex:
    – samhällsnytta? (kostnad/nytta är ett ämne man inte ska underskatta)
    – kan verksamheten förläggas på en annan plats där risken blir mindre?

    Slutligen tror jag, liksom du Fredrik, att det finns ett inslag av rädsla. Detta i kombination med att man inte förmedlar andra eventuella hänsynstaganden (som tex de ovan) gör att man riskerar ett prejudikat ”med potentiellt förödande konsekvenser”.

    /Mattias Delin

  2. Nan Kjellberg

    Jag har mött samma resonemang tidigare, räddningstjänst som hänvisar till att MSB säger att man inte får se på något annat än konsekvens.

    Vår diskussion blev då kring gränsen mellan sannolikhet och konsekvens, vilken är grundhändelsen som man tar fram sannolikheten för, är det att bilen kör av vägen eller att en person dör? Det finns många steg längs vägen i den kedjan och gränsen mellan sannolikhet och konsekvens är inte självklar.

    Åtgärdsförslag bygger ju både på konsekvens och sannolikhet och där tror jag alla är överens om att båda är viktiga. Det svåra är ju när det gäller att säga ja eller nej till en verksamhet. Men hur man än resonerar kan man ju omöjligen förbjuda allt som potentiellt kan generera stora konsekvenser.

  3. Erik Almgren

    Om det inte finns andra kloka resonemang bakom (vilket jag betvivlar) så låter detta som ett stort steg bakåt ur ett riskperspektiv. Synd att MSB väljer denna linje utan djupare motivering.

    Delar din uppfattning.

  4. sandra

    Så! Nu såg även jag det här. Tack för tipset på twitter. Lite märkligt om man frångår sin tidigare uppfattning, vilket i och för sig kan vara trevligt om det är till det bättre. Jag håller med i Mattias inledande stycken. Frågan är delvis källkritisk: Vem på MSB tycker detta? Ställer sig MSB bakom detta eller är det en olycklig hantering av ett ärende? Man kan ju se det som en inriktning för er att ni för de händelser med stora konsekvenser inte behöver räkna på sannolikheten, för verksamheten är inte okej oavsett hur sällan det ”otäcka” sker. Har du grävt mer i detta? Vore intressant att höra, för detta styr ju också hur vi granskar riskanalyser inom rtj!

    1. Fredrik Nystedt

      Tack för alla kommentarer. Visst försöker jag spetsa till saken och redovisar bara delar av yttrandet som i stort går ut på att MSB tycker att Miljöbalkens lokaliseringsprincip enligt 2 kap. 6 §:

      ”För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön”

      Dock tycker jag mig känna att det finns en mycket stor skepsis bland myndigheter om frekvenser & sannolikheter, speciellt när dessa antar låga värden. I min värld kan det fortfarande anses olämpligt att ha en verksamhet på en viss plats, men att hänvisa till ”potentiellt förödande konsekvenser” känns mycket olyckligt.

      Ska det inte vara ok att jobba för fullt med att förebygga olyckor och på så vis nå en acceptabel risk? Om inte? Hur ska vi avgöra vad som är potentiellt förödande?

      Jag jobbar inte med Kemira i detta fall och vet ej heller vilka konsulter de anlitar. I sin tillståndsansökan redovisar Kemira riskområden i intervallet 500-4000 m beroende av utsläppsstorlek och meterologiska förhållanden. Om vi enbart ska titta på den förödande konsekvensen så uppstår här också stora problem i hur vi väljer denna? Värsta tänkbara, värsta troliga, median…

      Mitt grävande i ämnet började nyss. Rädsla och fruktan är de nya riskvärderingsorden. Inte bara i MSB:s yttranden utan också i mina dagliga kontakter med andra myndigheter. Otroligt svårt för oss tekniker att föra in dessa begrepp i våra kvantitativa analyser!

      .

  5. Pingback: Wuz » Wuz v 12

  6. JohanIII

    Kul att läsa om professionell riskanalys. Det finns som här nämnts lite för mycket gut feeling i det, i högre beslutande kretsar.

    Hittade hit via SvD / Räddningstjänstbloggen re vulkanen. Kanske ger förhållandet att det kan bli glödhett i närområdet – utan att man kan göra nåt åt det – en annan, bättre, syn på risk?

    Kan du kanske ordna länkning av enskilda blogginlägg? Som det är nu försvinner blogghuvudet om man länkar t ex till detta inlägg (www.wuz.se/blogg/?p=801). Lite större text vore inte helt fel det heller. Samt en bakgrundsfärg utanför bloggområdet – skönt för ögonen. Ska inte Länkar och Kategorier vara i en sidospalt?

  7. Pingback: Wuz » Allt inom 700 meter dör på några sekunder!

Kommentarer är stängda.