Boverkets remiss om kommande ändringar i BBR och BKR har dragit igång en rejäl cirkus bland branschens aktörer. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om min syn på saken när det gäller möjlighet att skydda bärverk med aktiva system. Den senaste veckan har diskussionerna mellan olika parter varit i full gång och efter ett utalande om att jag har ”principiellt” rätt, men fel i sak så tänkte jag att det var dags att försöka förstå lite bättre. Vad är det egentligen som står i BBR och BKR och hur stämmer det överens med andra bestämmelser om brandskydd. Låt oss göra en lite jämförelse med utrymningssäkerheten.

Utrymning vid brand

I BBR 5:3 står att byggnaden ska utformas så att ”tillfredsställande utrymning” ska ske vid brand och att förhållandena i byggnaden får inte bli sådana att ”gränsvärden för kritiska förhållanden” överskrids under den tid som behövs för utrymning. Här står inget om hur aktiva system ska användas och vad man per automatik kan göra givet att det finns exempelvis brandgasventilation och sprinkler. När det gäller utrymning är det snarare en regel än ett undantag att vi jobbar med alternativ utformning enligt BBR 5:11 och byter olika brandskyddstekniska installationer mot varandra. Den enda ”rabatten” som ges på förhand vid FÖRENKLAD dimensionering där sprinkler installeras är att gångavståndet till utrymningsväg får förlängas med en tredjedel. Alla andra avsteg faller inom ramen för ANALYTISK dimensionering och kräver verifiering. Anvisningar för detta finns i BBR 5:13 och 5:14.

Bärförmåga vid brand

I BBR 5:8 står att bärvek ska utformas så att ”sammanstörtning inte inträffar under den tidsperiod som anges i avsnitt 5:82 med brandpåverkan enligt standardbrandkurvan”. Alternativt får ”dimensioneringen baseras på en modell för naturligt brandförlopp”. I samma avsnitt står att ”efter en särskild utredning kan, i vissa fall, konsekvenserna av sammanstörtning accepteras”. Avsteg från krav på bärverken är då tillåtna och ”utrymningssäkerheten får inte försämras och riskerna för räddningstjänstens personal får inte öka”. Att det sedan i underordnade avsnitt 5:82 och 5:83 ges anvisningar om hur FÖRENKLAD dimensionering ska göras av bärverk, dvs klara av ett brandförlopp enligt standardbrandkurvan i en viss tid alternativt motstå ett fullständigt naturligt brandförlopp.

Vill brandskyddsprojektören utforma byggnaden annorlunda än vad förenklad dimensionering medger så är det fritt fram. Det finns idag inget i BBR som låser fast ett visst tekniskt system eller annan lösning. Inom ramen för ”alternativ utformning” är det fritt fram så länge byggnadens totala brandsäkerhet inte blir sämre. Det jag tror att Boverket vill komma åt med föreslagna ändringar av BBR och BKR är framförallt att sätta stopp för de genvägar som Lundin skriver om i höstens mest omtalade debattartikel i Sirenen. Inom ramen för förenklad dimensionering medger sprinkler att den ”första kolumnen” i tabellerna 5:821a och 5:821b får tillämpas oavsett brandbelastningens storlek*. När det gäller naturligt brandförlopp medges en rabatt när det gäller dimensionerande brandbelastning. Alla andra avsteg faller utanför ramen för förenklad dimensionering och ställer alltså helt andra krav på verfiering, dokumentation och kontroll än vad som är fallet vid förenklad dimensionering.

Framtiden

Jag har insett att mitt tidigare inlägg på bloggen snarare handlar om hur jag tycker att det bör fungera i en framtida BBR när alla funktionskrav utrycks sätt i relation till en tillförlitlighet, exempelvis där målsättningen fortfarande är att ”tillfredsställande utrymning ska kunna ske vid brand”, men att det anges vilken brand (t.ex. 10 MW) och med vilken tillförltilighet (t.ex 999 av 1000) som gäller. Jag tycker fortfarande att det ska vara upp till byggherren att välja hur brandskyddet ska utformas. Vill han ha två redundanta sprinkleranläggningar i en byggnad för att ha ett tillförltitligt skydd mot övertänd brand i stället för att ha ett passivt skydd av bärverken så ska det vara upp till honom och inte till myndigheten att avgöra.

* Boverket ger också ut en rapport ”Beräkning av brandbelastning” där man fastställer vilka brandbelastningar som är dimensionerande för olika verksamheter. Jobbar du sedan tidigare med Eurocode (EN 1991-1-2) så känner du igen siffrorna. Det viktigaste skillnaden mot tidigare är att brandbelastningsdata numera får en mer officiell status eftersom tidigare hänvisning till information i Anderberg & Petterssons ”Brandteknisk dimensionering av betongkonstruktioner” ersätts med en rapport från Boverket.