Behövs inget annat brandskydd när sprinklern fungerar!?!

Det är lätt att bli frustrerad när man sitter och funderar på sprinkler och tekniska byten. Framförallt då en fungerande sprinkler innebär ett ganska litet behov av andra brandskyddsåtgärder. Sprinklern kan visserligen inte göra något åt uppkomst av brand och det krävs troligen ett brand- och utrymningslarm i flera verksamheter för att möjliggöra tidig utrymning. En fungerande sprinkler innebär ett sätt att uppfylla det tekniska egenskapskravet om att begränsa utveckling och spridning av brand och brandgaser.

image 

Genom att begränsa branden bidrar sprinklersystemet också till att säkerställa att bärverket står kvar, att spridning till närliggande byggnad inte sker, att personer kan lämna byggnaden (eller räddas på annat sätt) samt att räddningsmanskapets säkerhet beaktas (och blir bättre). Ett sprinklersystem påverkar i princip samtliga egenskapskrav och i många sprinklade byggnader är det endast i storleksordningen 5 av 100 bränder som kräver ytterligare brandskyddsåtgärder.

Det jag nu brottas med är att titta på vilket brandskydd som krävs vid de bränder när sprinklersystemet inte klarar av sin uppgift. Är det så att det inte behövs ytterligare brandskydd? Ett angreppssätt som jag jobbar mot är att försöka jämföra mot de sista fem bränderna (av 100) i en byggnad utan sprinkler ser ut. Har branden spridit sig utanför brandcellen här, eller finns den fortfarande innesluten. Om den har spridit sig i det osprinklade fallet, då borde den väl få göra det även i byggnaden med sprinkler?

Jag tar gärna emot alla former av synpunkter om sprinkler och tekniska byten. Forskingsprojektet “Fire Safety Design with Sprinklers” är till för er alla så passa på att kommentera!

Hard-core kompetensutveckling

Det är inte överdrivet enkelt att hitta bra kompetensutveckling som brandingenjör när man väl lämnat LTH bakom sig. Mantrat i konsultvärlden är att vi kompetensutvecklar oss i våra uppdrag och visst är det så. Men här finns vissa solklara begränsningar. Hur ofta har vi tid att komma på ett helt nytt sätt att angripa ett problem? Hur ofta kan vi lägga ner en hel arbetsdag bara på att diskutera vilken metodilk vi ska använda? Tyvärr är svaren på dessa frågor troligen “inte så värst ofta” för de flesta av oss.

riskmatris 

När vi väl bestämmer oss för att åka på konferens så ska vi vara glada om vi får ut något konkret av det. Allt för ofta känner jag att det inte händer så mycket i världen som för min utveckling framåt. Mina slutsatser från SFPE-konferensen i Auckland 2008 visar att det där med risk (sannolikhet x konsekvens) är något som världen får vänta ytterligare några år på innan utvecklingen tar fart ordentligt. Det bästa med konferenser är dels tiden för egen reflektion och mötena med andra ingenjörer. Vidare har LTH har tagit fram några kurser för vidareutbildning. Går det inte att få kurser som är specialanpassade för konsulternas behov? Ja, det gör det och jag kan glädja er alla med att jag erbjuder två olika utbildningar med ett mycket konkret innehåll:

  • Simulering av bränder med Fire Dynamics Simulator (FDS). Läs mer >>
  • Riskhantering i ett samhällsperspektiv med fokus på tranport av farligt gods. Läs mer >>

Wuz v 38

Vilomånaden började bra. Jag har satsat på Power Yoga, inte helt okomplicerat… I veckan slutför jag arbetet med konsekvensanalysen för vårdboende inom ramen för BBR 20XX. Jag åker också till huvudstaden för ett kortare besök.

Måndag: På kontoret, jobbar med BBR 20XX.
Tisdag-Onsdag: På kontoret och sysslar med “Fire Safety Design with Sprinklers.
Torsdag: Möte i sprinklerprojektet på SP Trätek i Stockholm.
Fredag: Jobbar med riskhänyn i kv Kung Oskar 3 & 4 i Lund.

Veckans kaffe: David Haugaards “Dogville” börjar ta slut och följs av Costas “Los Cremos”.

Brandprovningen

20090910076 

Igår var jag i Borås och bevittnade min första brandprovning i större skala. Min uppdragsgivare, Setra Group, skulle köra ett test av sitt industriella modulbyggande med semi-massiva väggelement. Jag började arbeta med Setra och deras koncept för snart sju år sedan och det var riktigt intressant att se hur de teoretiska modellerna stämmer överens med utfallet vid provningen.

Provningen var intressant och gav bra resultat och jag hoppas kunna rapportera mer senare när provningsprotokollen finns tillgängliga.

Äntligen dags för brandprovning

För ett drygt år sedan skrev jag lite om brandprovning av nya lösningar och syftade på planerade provningar av Setra Groups byggsystem “Trälyftet” som är baserat på industriellt tillverkade volymelement. Dessa volymelement, moduler eller “lådor” kan kombineras på olika sätt för att skapa byggnader med varierad planlösning och våningshöjd. De kommer färdiga från fabrik, staplas ovanpå och bredvid varandra, varefter installationer kopplas samman.

 Studentbost%20KTH%20lyft

Nu är det äntligen dags. På torsdag kl 10:00 tänds ugnen…

En blogg om räddningstjänsten

Hittade nyss en lagom syrlig blogg om räddningstjänst som drivs anonymnt av någon som vill uttrycka sina personliga tankar om bland annat det som står om räddningstjänsten i media.

image

Det var ett inlägg om ett nytt designhotell på 120 m som fångade mitt intresse. Kanske mest för att det fanns en länk till min egen sida där :-). Hur som helst, bloggen har funnits ett tag och det verkar publiceras ganska ofta där. Helt klart värt en titt…

Wuz v 37

Då är hösten defintivt här. I helgen gick sista cykeltävlingen och resten av september blir en “vilomånad” utan intervaller och annan strukturerad träning. Jag har rejält med grejer att göra och inga möten inplanerade:

Måndag-Fredag: På kontoret jobbar i huvudsak med:

Veckans kaffe: Som alltid är det David Haugaards “Dogville” i kvarnen.

PS / Frun har nu officiellt gått ut med info om vår kommande cykeltur till Umeå nästa sommar… / DS

Värsta förmånen (…och tankar om individrisk)

Ibland är jobbet riktigt kul. Gårdagens utbildning för ett gäng brand- och riskhanteringsingenjörer från Bengt Dahlgren var toppen. I nästan 5 h satt vi ner för att tillsammans diskutera olika aspekter beträffande riskhantering i samhällsplaneringen med fokus på transport av farligt gods. Dagen var fylld av diskussion där vi tillsammans drev frågorna vidare utifrån ett gäng bilder som jag förberett. En av de mer intressanta diskussionerna handlade om huruvida sättet att beräkna individrisk (enligt förenklad metod i CPQRA) stämmer överens med tankarna som fanns där när kriterierna för individrisk sattes upp.

20090904072 

Vanligen beräknar vi individrisken för ett visst scenario genom att känna till scenariots frekvens, hur stort konsekvensområdet blir samt hur ofta det blåser i en viss riktning. Vi tar ingen hänsyn till att personer tar är i skydd eller utrymmer. Sedan jämför vi detta beräknade värde med kriterier från “Värdering av risk”. I denna FoU-rapport definieras olika typer av mått på individrisken.

  • Medelindividrisk: Denna beräknas oftast utifrån historiska data såsom: Individrisk = "Antal omkomna per år" dividerat med "Antal personer som är utsatta för risken".
  • Plats-specifik risk: Detta är risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats, t ex på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus. Detta är ett typiskt resultat från en kvantitativ riskanalys och kan presenteras i form av riskkonturer på kartor.
  • Individ-specifik risk: När denna beräknas tas hänsyn till att individen ifråga inte befinner sig på samma (exponerade) plats hela tiden.

Jag hoppas att jag kan fördjupa mig i denna delikata fråga inom de kommande veckorna. Det känns ganska väsenligt att det sätt som vi beräknar individrisk på är samma sätt som kriterierna utgår från…