Simrishamns hamn står inför ett intressant beslut. Tidigare har man i princip inte hanterat farligt gods och helt plötsligt finns 400 ton ammoniumnitrat i en av hamnens lagerbyggnader. Jag har gjort en förenklad riskutredning som visar att hanteringen sker på ett sätt som är tillfredsställande utifrån de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Nu återstår ett omfattande arbete där organisationen ska ställas om för att kunna hantera brandfarliga ämnen.

Förutom att de har tre ”nya” lagstiftningar att beakta – lag om brandfarliga och explosiva varor, lag om skydd mot olyckor och Seveso-lagstiftningen ska hamnen säkerställa ska fordonsförare ADR-utbildas, föreståndare för brandfarlig vara ska utses och utbildas, handlingsprogram ska utformas mm. Ett omfattande, men spännande arbete som kommer att ställa helt nya krav på organisationen.

Som jag skrev tidigare är ammoniumnitrat normalt sätt ingen brandfarlig produkt, men ämnet har egenskaper som under ogynnsamma förhållanden kan leda till katastrofala olyckor. Explosionen i Toulouse för fem år sedan är ett tydligt exempel på den inneboende faran med hantering av ammoniumnitrat.