Jag tänkte i passa på att fräscha upp era kunskaper om spridning i luft i några inlägg framöver. Totalt planeras 3 st, varav detta är det första och behandlar ämnet övergripande. De två andra delarna går i detalj in på olika atmosfärsförhållanden som påverkar spridningen.

En luftförorening som släpps ut från en fast anläggning eller vid en olycka sprids, späds och kanske även omvandlas, innan den slutligen landar på marken eller i vattnet. Rök från bränder, liksom damm eller gasmoln från utsläpp sprids i luften på olika sätt, beroende på ämnenas egenskaper, men också i hög grad beroende på rådande meteorologiska förhållanden. De meteorologiska förhållandena påverkas av en rad faktorer, bland annat områdets topografi . Det är flera faktorer som påverkar hur ett ämne sprids i luft. Vindhastigheten påverkar koncentrationen. Ju högre vindhastighet, desto lägre koncentration. Nederbörd hjälper till att tvätta ur och slå ned stora partiklar. Den regionala vindriktningen styr i stort vart ett utsläpp tar vägen, medan den lokala topografin skapar ett eget vindsystem. Det är därför viktigt att ta hänsyn till på vilken nivå ett utsläpp kommer ut. På hög höjd påverkas det av den regionala vindriktningen, på en lägre nivå av lokala vindsystem.

Röken kan förmås att stiga genom att man avstår från släckning eller eftersläckning. Om brandröken vid en brand i en kemisk industri eller lager stiger högt upp blir den akuta risken för skador mindre genom att röken späds ut. En låg rökstigning kan ge höga koncentrationer av farliga ämnen nära brandområdet. Rökens stigning beror i första hand på brandens värmeutveckling. Vid låg temperatur stiger röken inte lika högt. Under släckningen uppstår en allt mer ofullständig och allt långsammare förbränning i och med att temperaturen sjunker. Därmed sjunker även rökplymen.

Källa: Räddningsverkets ”Räddningstjänst och miljö”.