Debatten om bärförmåga vid brand fortsätter…

image

Ovanstånde artikel från Sydöstran har snurrat runt i internetvärlden de senaste dagarna. En enplanbyggnad Br2 som ska ha R 30 på bärverk har uppförts utan något skydd av takbalkarna. Detta är defintivt inget unikt och jag är inte säker på att det är olämpligt heller, men regelvidrigt är det definitivt. Därförblir det dags för en repetition i ämnet “bärförmåga vid brand”. Så här ska dimensioneringen enligt BBR gå till:

image

Huruvida övertändning kan inträffa eller inte ska besvaras utan hänsyn några brandskyddsåtgärder som brandgasventilation eller sprinklersystem. Det behövs alltså otroligt stora byggnader med rejält med takhöjd för att kunna konstatera att största tänkbara brand inte leder till övertändning. Beräkningar som jag gjort i ett utvecklingsprojekt åt NCC visar att det krävs en byggnadsvolym på c:a 90 000 kbm eller mer vilket t.ex. motsvaras av byggnader med en golvyta mellan 9 000 kvm och 11 250 kvm och en takhöjd på minst 10 m. Dimensionerande brand i sammanhanget är 45 MW.

I artikeln nämns att räddningstjänsten inte är beredda att gå in med rökdykare i händelse av en kraftig brand. Detta är en helt korrekt slutsats, givet den dimensionering som gjorts. Det känns ologiskt att någon annan (läs räddningstjänsten) ska ta över ansvar för säkerheten när byggherren valt att inte göra det själv. Eftersom brandkonsulten hävdar att BBR följts till “punkt och pricka” vore det mycket intressant att få ta del av denna särskilda utredning som ska visa att övertändning inte kan ske. Jag har i alla fall inte kunnat visa detta annat än i byggnader som är

Nu är det lätt att kasta sten i glashus eftersom detta är en fråga där vi alla som projekterar brandskydd har lik i garderoben. Jag har själv projekterat flertalet byggnader där brandgasventilation använts för att göra avsteg på fackverkens bärförmåga vid brand. Jag har förstått efter det senaste årets debatt att detta inte är en korrekt tolkning av BBR där Boverket nyligen har publicerat ett förtydligande i frågan. Jag är dock inte säker på att det är ett olämpligt sätt och att det ger en säkerhetsnivå som är oacceptabel… Det finns en hel del om ämnet här på bloggen. Kolla i kategorin “bärförmåga vid brand” om du vill läsa mer.

6 reaktion på “Debatten om bärförmåga vid brand fortsätter…

  1. Fredrik L

    Bra jobbat av Melissa!
    också intressant med 10 m takhöjd i dina beräkningar för att undvika övertändning.
    läste genom Boverkets ”förtydligande” men hittar inte något avsnitt som förbjuder användning av brandgasventilation för att undvika övertändning. Har jag missat nåt? står det på något annat ställe?
    BKR 13 – 10:222 ”Hänsyn får tas till tekniska installationer” detta är alltså inte hela sanningen?

    /Novis inom K-brandskydd – dock Göteborgare:)

  2. Fredrik L

    oj, hittade ett till stycke
    ”Att brand inte kan förväntas bli övertänd ska visas i en särskild utredning, utan hänsyn tagen till tekniska installationer”

  3. Michael Strömgren

    Hej,

    Det var några saker jag reagerade på i inlägget och som jag skulle vilja förtydliga angående BBR/BKR. Särskild utredning förekommer i två olika sammanhang för bärförmåga vid brand, nämligen i BBR 5:81 respektive BKR 10:223.

    Särskild utredning enligt BBR 5:81 handlar om undantag från dimensionering enligt klassificering, dvs. att sammanstörtning accepteras tidigare än enligt klassificeringstabellen. Möjligheten till undantaget är beskrivet i ett PM som Boverket har tagit fram (http://bit.ly/6ITeRk). I PM:et framgår att det inte handlar om övertändning kan inträffa (även om detta indirekt kan påverka utredningens resultat.) Det är faktorer som påverkar personsäkerhet som ska beaktas såsom beskrivs i PM:et.

    Däremot handlar särskild utredning enligt BKR 10:223 mycket riktigt om övertändning kan inträffa eller inte. Detta är dock en annan väg och särskild utredning enligt BBR 5:81 respektive BKR 10:223 ska inte blandas.

  4. Johan

    Bra att aspekten om räddningsmanskapets säkerhet tas upp i sammanhanget. Rökdykning är ju inte en självklar metod (även om den är vanlig) om det inte finns liv att rädda, det finns fler vägar att gå för att rädda egendom och miljö. Det trycker även AV på genom kravet på riskbedömning i senaste AFS om rök- och kemdykning. Samma förhållande som för detta ICA gäller ju också flertalet av landets industrilokaler (ofta Br3).

  5. Mattias Skjöldebrand

    Det här med bärverkskrav på tak i en-(och två)våningsbyggnader tycks vara ett kärt ämne som kan delas upp i två delar.

    Är det förenligt med BBR att utföra en byggnad som i artikeln med skyddade stålbäverk i takkonstruktionen?

    – Det kan avgöras av Boverket och slutligen av en förvaltningsdomstol. Av Boverkets svar och PM är det rimligt att dra slutsatsen att det är möjligt.

    Är byggnaden tillräckligt säker för att räddningstjänsten skall kunna göra en invändig släckinsats ?

    – Då principfrågan handlar om bärverken och därmed risken för att själva taket/byggnaden skall rasa skulle jag gärna vilja ha ett svar på hur räddningstjänsten tänker.

    Vi vet historiskt att det gått riktigt illa i samband med insats i liknande byggnader, men vilken roll har bärverken spelat?
    Karlskrona -84 och Beijer -86 är två exempel.

    Lömska och plötsliga ras sker givetvis vid bränder. Många gånger har det varit mycket nära att nån fått sätta livet till. Jag vill påstå att sådana ras skett även där bärverken har varit brandskyddade i både R30 och R60, men då efter en tids brandpåverkan.

    Frågan är alltså – Kommer verkligen ett skydd av takkonstruktionen att öka säkerheten för och möjligheterna till en insats?

  6. Pingback: Tweets that mention Wuz » Debatten om bärförmåga vid brand fortsätter… -- Topsy.com

Kommentarer inaktiverade.