Igår på Sprinklerdagen lyssnade jag på Chris Ennes från Wales som presenterade tankar om sprinkler och kostnadseffektiviet. Chris kunde inte förstå hur sprinkler (i flera studier) inte anses vara kostnadseffektiva. Han misstänkte att det fanns kostnader som inte beaktats i de tidigare analyserna såsom kostnad för räddningsinsats, återuppbyggnad, etc. Jag började själv fundera på hur jag resonerade för tio år sedan i min ”Deaths in Residential Fires” och konstaterade att den kostnadsnyttoanalys som jag gjorde där var ganska enkel och snäv. Jag viktade en installations- och driftkostnad mot räddade liv och räknade ut hur mycket varje räddat liv kostar. För bostäder i allmänhet innebar det nästan 500 miljoner kr per liv och för boende för personer med vårdbehov var det 3 miljoner kr. Notera att dessa siffror gäller om samtliga bostäder förses med sprinkler och det är i mitt fall endast vårdboende där en installation är kostnadseffektiv. Henrik Jaldell (på bilden) presenterade resultaten från sin studie om sprinkler i äldreboende där han konstaterade att sprinkler är kostnadseffektivit, vilket i och för sig är tur eftersom det sedan införandet av BBR19 krävs i alla verksamheter som omfattar boende för personer med vårdbehov. Inspirerad av Chris är jag helt säker på att jag skulle kunnat visa på en betydligt bättre nytta om jag även tagit hänsyn till personskador (utöver dödsfall), skador på byggnader, kostnad för räddningsinsats etc. Kanske läge för ett omtag!?!
Hej Fredrik, intressant läsning. Håller med om att nyttan av sprinkler behöver studeras närmare. Både avseende tillförlitlighet och avvärjande av personskada samt egendomsskada.
Lägg dock märke till att BBR inte kräver sprinkler i alla boenden för personer med vårdbehov. BBRs krav avser bara behovsprövade boenden för personer med vårdbehov. Varför denna semantiska distinktion? Jo, de flesta som omkommer och skadas i samband med brand är just handlingsbegränsade, (fysiskt, psykiskt eller socialt handikappade) vårdbehovskrävande personer som egentligen har behov av behovsprövat boende, men som inte har det.
För att komma tillrätta med dessa dödsfall och personskador måste samhället använda sig av andra medel än vad som är fallet idag.
Med vänlig hälsning
Kjell Fallqvist
Intressant poäng där, Kjell. Visst finns inträffar det många bränder i ”vanliga” boendemiljöer där det finns personer som är handlingsbegränsade. Krav på sprinkler i bostäder kommer säkerligen, åtminstone inom 10 år. Ett sätt att påskynda en sådan utveckling är så klart att hitta finansiella motiv för byggherrar och fastighetsägare att installera systemen och här har vi verkligen inte kommit speciellt långt…
Helt rätt Fredrik, vi borde titta på vilka brandkrav som skulle kunna utgå vid sprinklade bostäder.
Kjell
Bra svar, och intressant debatt! Det finns mycket man kan belysa kring sprinklerfrågan. Bättre effektivitet (eller bättre kunskap om dess effekt) och minskade kostnader för installationer kan säkert motivera sprinklerkrav även i vanliga boenden på sikt.
När jag själv var moderator på Brandskydd förra året blev jag förvånad när panelen unisont, med representanter från MSB, Boverket och BRA, inte trodde att vi skulle kunna få se ett boendesprinklerkrav inom 10 år…
Kul att se att Sprinklerdagen gav inspiration! Tack för ditt bidrag också Fredrik! Det var intressant och givande.
Tror att det är flera saker som behöver ”tittas på”. Hur kan vi få bättre brandskydd för samma peng är en del, men också vilka skador och kostnader kan undvikas när (om) en brand inträffar. Det pratade Chris mkt klokt om. Den delen är alltid svårare att motivera, bevisa och skapa åtgärdsvilja kring (jmf folkhälsoarbete mm). Men den delen är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / Cecilia
Kul att se att Sprinklerdagen gav inspiration! Tack för ditt bidrag också Fredrik! Det var intressant och givande.
Tror att det är flera saker som behöver ”tittas på”. Hur kan vi få bättre brandskydd för samma peng är en del, men också vilka skador och kostnader kan undvikas när (om) en brand inträffar. Det pratade Chris mkt klokt om. Den delen är alltid svårare att motivera, bevisa och skapa åtgärdsvilja kring (jmf folkhälsoarbete mm). Men den delen är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / Cecilia
Det stämmer Micke, jag tror inte att ett sådant krav kommer inom tio år.
Det finns flera skäl till detta. Kostnadsskäl är ett. Oviljan att ge sprinkler ordentlig kredit avseende slopade brandskyddskrav är ett annat.
Men, om vi tar i ordentligt och finslipar tillförlitligheten med sprinklern med krav på besiktning samt föreslår att man kan göra flera kostnadsbesparande tekniska byten, så kan det vara möjligt med boendesprinkler inom tio år.
Kjell
Interessant å lese fra andre siden av grensen.
I Norge er det nå krav om sprinkler i risikoklasse 6 (sykehus, hoteller o.l.) og risikoklasse 4 (boliger). For boliger er kravet begrenset til bygg hvor det er krav om heis (4 etasjer eller mer med felles oppgang).
Fra en brannrådgivers standpunkt, kan man ikke argumentere for at kravet er ”feil” – Myndighetene står fritt til å definere sikkerhetsnivået. Utfordringen er at det er lite samsvar mellom vanlig byggeskikk og regelverket på dette punktet. Politikk har gått foran brannsikkerhet; Politikerne i Norge ble på en måte stilt ovenfor et valg hvor man a) måtte bygge ut sykehjem nok til å dekke behovet for ”eldrebølgen”, eller b) gjøre det forsvarlig å anbefale eldre og uføre å bo hjemme lenger. De valgte b).
Det hadde vært OK, hvis man samtidig redusere kravene til øvrige brannsikkerhetstiltak. Per nå er alle andre deler av preaksepterte løsninger (forenklet dimensjonering) for boliger og sykehus uendret. Man kan selvsagt fortsatt gjøre fravik (avsteg), men dokumentasjonsjobben blir stor – større enn hva man har mulighet til i de fleste boligprosjekter. Man kan ikke lenger dokumentere fraviket komparativt, når referansebyggverket har brannalarmanlegg, sprinkleranlegg og krav til 60/ 90 min brannmotstand i brannceller og bærende konstruksjoner.
Stämmer det att Wales utgått från att sannolikheten att omkomma minskar med 90 % om man sprinklar? Jag har inte fått det bekräftat men någon kanske har huvudrapporten. Det låter som en intressant men hög siffra – vilka studier styrker detta? Andra studier visar på 50-60 % effektivitet