Jag hjälper AB Tetra Pak med en riskbedömning av deras kylanläggning där ammoniak används som köldmedium. Ammoniak är ett energieffektivt ämne, men samtidigt är det toxiskt och det ställs höga säkerhetskrav på anläggningen. I arbetet med att bedöma tänkbara konsekvenser vid ett ammoniakutsläpp har jag funderat en del på gränsvärden och hur dessa ska tillämpas. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges särskilda bestämmelser för anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och i ett allmänt råd om skyldigheter vid farligt verksamhet (MSBFS 2014:2) förtydligar MSB vad som är att beakta som allvarliga skador:

• Med allvarliga skador på människor menas dödsfall eller svåra skador som kräver vård och rehabilitering.
• Vid bedömningen av om allvarliga skador på människor kan uppstå bör särskild hänsyn tas till om det i omgivningen finns någon känslig verksamhet eller boendeform, t.ex. barnomsorg, skola, äldreboende eller vårdinrättning.

Eftersom jag gärna använder mig att en probitfunktion för att beskriva skadeutfallet på ett givet avstånd från utsläppspunkten trodde jag att jag tog hänsyn till person med olika känslighet. Probitfunktionen utgår från dos (koncentration x tid) för att bedöma det procentuella skadeutfallet. Exempelvis kan ett utsläpp medföra att 46 % upplever irritation, 53 % lätta skador och 1 % svåra skador i en viss punkt för ett givet utsläpp. Jag tolkade detta som att de 1 % som får svåra skador är de mer känsliga personerna av den population som exponeras för utsläppet. Men, jag hade fel.

Probitkonstanterna som anges i t.ex. ”FOA-handboken” gäller för friska personer och inte för personer med ökad känslighet, t.ex. barn, äldre eller de med olika sjukdomar. FOI har tittat närmre på detta och nyligen publicerat nya probitkonstanter som tar hänsyn till känsliga personer. Dessa probitkonstanter utgår från AEGL-data och kan användas för att uppskatta skadeutfallet för personer med olika känslighet. Figuren nedan visar i skillnad på riskområde och skillnaden är stor. Mina egna beräkningar visar på ett liknande resultat. T.ex. ger ett möjligt scenario ett skyddsavstånd på 200 m om jag utgör från friska personer och 350 m om jag i stället tar hänsyn till mycket känsliga individer. En påtaglig skillnad nödvändig att beakta.