Återigen har en skola brunnit. Denna gång var det Killebäcksskolan i S:a Sandby. Polisen misstänker i vanlig ordning mordbrand, dvs. att branden var anlagd. Skolan har fått omfattande skador och de drygt 400 eleverna får troligen vänta i 1,5 år innan de kan återkomma till sin skola, rapporterar Sydsvenskan.

Räddningsverkets slutsats efter att ha studerat inträffade bränder under 2007 är att antalet är färre, men att anlagda bränder i skolor är fortfarande ett stort problem i jämförelse med övriga Norden. Det diskuteras en hel del för tillfället om byggreglerna ska innehålla särskilda brandkrav i byggnader som ofta utsätts för anlagda bränder, och så här i efterhand kan det vara riktigt att överväga detta noggrannt.

Vad kan man då göra? Brandskyddet i skolor är normalt inte särskilt omfattande när det gäller krav på brandcellsindelning och aktiva system. En fundering är om man ska kräva att en brandcell inte får överstiga en viss storlek, samtidigt som lokalerna ska ha krav på automatiskt brandlarm. Dessa åtgärder skulle säkerställa att en brand förblir liten och att räddningstjänstens larmas till byggnaden innan branden hunnit bli för stor.

Det skulle kunna finnas två typer av brandceller, de ordinarie (EI 30 eller EI 60) samt en lättare typ av konstruktion, typ EI 15 som ska användas för att dela in byggnader där risken för anlagd brand är stor. Skulle denna extra brandavskiljning bli ett problem så går det alltid att använda aktiva system som automatisk vattensprinkleranläggning. Branden kommer då att släckas eller kontrolleras i ett tidigt skede. Amerikansk statistik visar att brandskadorna minskar med 68 % i sprinklade skolor och att endast 5 % av bränderna blir så stor att de sprider sig till ett annat rum.