En av poängerna med analytisk dimensionering är att brandskyddet ska anpassas för byggnaden och verksamheten på ett optimalt sätt (se tidigare inlägg). En optimering av brandsskyddet ska leda till minskade kostnader, samtidigt som säkerheten hålls på en tillfredsställande nivå. Hur ska man då göra för att påvisa kostnadseffektivitet vid användning av analytisk dimensionering?

Det första steget är att kartlägga hur krav på brandskydd påverkar utformningen av byggnaden och verksamheten. Både besparingar, ökade intäkter och ett effektivare utnyttjande av byggnaden kan i många fall möjliggöras vid alternativ utformning av brandskyddet. Eftersom val av brandskyddet påverkar den totala byggkostnaden både direkt och indirekt krävs att brandskyddet inte hanteras som en isolerad del av byggnaden vid analys av kostnadseffektivitet.

Om analysen enbart beaktar anskaffningskostnaden för brandskydd kommer förenklad dimensionering i många situationer felaktigt att framstå som det mest kostnadseffektiva. Utifrån en sådan analys blir det svårt att argumentera för analytisk dimensionering. I ett kontorshus innebär t.ex. en minskning av antalet trapphus både en sänkt byggkostnad och ökade intäkter genom att mer yta kan uthyras. Det senare visas genom att intäkter kopplade till val av brandskydd inkluderas i livscykelkostnaden.

Läs mer i ”Kostnadseffektiv utformning av brandskydd”, skriven av mig och Johan Lundin eller i ”The Economics of Fire Protection” av Ramachandran.