Skillnaderna mellan sprinklade och osprinklade byggnader är många när det gäller brandförloppets utveckling. Trots detta har vi med nuvarande modeller och metodik svårt att visa hur mycket en sprinklerinstallation påverkar säkerheten i en byggnad. Nedanstående figur visar på viktiga skillnader mellan byggnader med sprinkler och byggnader utan sprinkler. Figuren kommer att finnas i min kommande rapport “Methodology for Verifying Trade-offs in Buildings with Fire Sprinklers” som alldeles strax går ut på remiss till arbetsgruppen.
Figuren visar att efter hand som påverkan på människan förvärras – från “kritiska förhållanden” a la BBR via medvetslöshet till dödsfall – ökar skillnaderna i tid när detta inträffar mellan byggnaden med sprinkler och den utan. Figuren visar att gränsvärden “kritiska förhållande” överskrids vid ungefär samma tidpunkt i de både byggnaderna, men därefter blir skillnaderna större. Detta medför indirekt att andra gränsvärde för kritiska förhållanden kan tillåtas i en byggnad med sprinkler. Något som jag alldeles just nu skriver om i rapporten…
Hej, temat är intressant. Försöker hitta i din blogg om tidigare tekniska byten gällande Kv. Ekorren men ser att den är avstängd för kommentarer.
Skulle gärna vilja få ta del av resonemanget kring detta. Det skulle hjälpa många att spara pengar och skära ned på kostnader om det gick att räkna hem brandskyddet på brännbara byggnadsmaterial, så att man helt enkelt slipper installera sprinkler och passiva ytskikt t.ex. expanderade färgsystem.
Har ett projekt med 120parkeringsplatser i parkeringshus i Stockholm där hela byggnaden är av betong och där jag tänkte föreskriva bort sprinkler med hänvisning till Kv. Ekorren. Trots allt är denna byggnad upförd i betong.
Mvh
Anders Fredricsson
Hej Anders. Vill du prata /diskutera kv. Ekorren är du välkommen att höra av dig via mail eller telefon. Jag kan dock ta några principer här. Kv. Ekorren har ytskikt av synligt trä, vilket delvis har skyddats med tändskyddande beklädnad i klass B. Skyddet finns på platser där bränder kan uppkomma, utan att det finns personer närvarande. I övriga delar används oskyddat trä, vilket bedöms ge tillfredsställande säkerhet för de utrymmande och räddningspersonalen. Grunden i denna bedömning är bl.a. parkeringshusets öppenhet där varma brandgaser till stora delar försvinner ut via fasaden.
Du kan aldrig projektera brandskyddet i en byggnad med hänvisning till hur någon annan har gjort. Jag känner inte till din byggnad och dina förutsättningar. Visserligen brinner inte betong speciellt bra, men brandspridningen i slutna parkeringshus är mer omfattande än i öppna. Om ditt parkeringshus kan uppföras utan sprinkler eller inte är en bedömning som du får göra med utgångspunkt i relevanta krav i BBR och BVF.
Hej,
Jag är väl medveten om aktuella krav i BVL, BVF och BBR. Men med referens till att den byggnad jag projekterar är uppförd helt i betong ej närliggande andra byggnader så känns det onödigt att installera sprinkler. Ser man till Kv. Ekorren så är den både närliggande andra byggnader och uppförd i brännbart material såväl stomme som tak och väggar. Det tändskydd du nämner klarar betong också av, så min fundering är att Kv.Ekorren skulle kunna bli vägvisande för att spara in onödiga installationer t.ex. sprinkler.
Mvh
Anders F.
Varför överväger du sprinkler överhuvudtaget? Om ditt garage är öppet, dvs. inte kräver någon ventilation, kan du ha en brandcell i fler än två våningsplan utan krav på sprinkler och särskild utredning? Det är byggherren i kv. Ekorren som är ansvarig för att brandskyddet där uppfyller samhällets krav. Att så är fallet visas i brandskyddsdokumentationen med en tillhörande verifiering. Oavsett om du kan uppföra ditt parkeringshus utan sprinkler så duger inte en verifiering utifrån ”titta hur de gjorde i Skellefteå…” När du verifierar din utformning så får du visa varför du tycker att din utformning uppfyller gällande krav…
Glömde nämna att huset består av 3plan ovan mark, inget plan under mark. Varje plan har dessutom stålgaller som fasad så det påminner om Kv.Ekorren bortsett från att det är uppfört i betong och stålfasad typ raster.
/ Anders.
Känner irritation i min fråga, du hänvisar till byggherrens ansvar men faktum är att det finns en sakkunnig som inte har kännedom om ytskikt och hänvisar till dig, där du i förlängningen hänvisar till att man inte kan verifiera till Kv. Ekorren.
Min enkla fråga var – varför sprinkla betongparkeringshus när det uppenbart går bra att inte sprinkla brännbara parkeringshus.
Som en favorit hos Boverket borde du kunna svara bättre på denna fråga
/Anders F.
Ärligt talat Anders… Jag tycker att du ställer märkliga frågor och ber mig uttala mig om ett byggprojekt som jag inte har någon kännedom om. Jag förstår inte alls vad du menar med:
I mitt förra svar skrev jag ”Varför du överväger sprinkler överhuvudtaget?”. Du fortsätter att upprepa dig, utan att beakta det jag skriver… Det finns inte några krav på installation av sprinklersystem i byggnader om du följer förenklad dimensionering i BBR. Varför skulle det då vara påtvingat i kv. Ekorren? I kv. Ekorren görs avsteg från förenklad dimensionering i avsnitt 5:5 om ytskikt och i avsnitt 5:7 om avstånd mellan byggnader.
Syftet med kraven på ytskikten är i första hand att säkerställa att människor kan hinna utrymma en lokal vid brand, vilket förtydligas i det allmänna rådet till BBR 5:511. Där anges att ytskikt kan utföras i lägre klass, dock lägst klass D-s2,d0 (klass III) i rum där ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten. Det finns olika sätt att uppfylla BBR 5:5 som inte nödvändigtvis innebär en installation av ett sprinklersystem. Avsteget från BBR 5:7 hanteras genom att förse parkeringshuset med en tät vägg mot intilliggande bostadshus. En vägg som täcks av obrännbara fibercementskivor för att säkerställa att värmestrålningen understiger 15 kW/m2 i minst 30 min.
Antingen får du ställa tydligare frågor/påståenden eller så tar diskussionen slut i och med detta svar.