Jag pratade på morgonen med Boverkets Lars Göransson om innebörden av den föreslagna ändringen i BKR 2:114 där ett säkerhetsindex för brandfallet anges till 2,4-1,4. Säkerhetsindexet kommer från en baklängesräkning där säkerhetsindexet för säkerhetsklass 3 på 4,8 viktats med sannolikheten för brands uppkomst, vilken enligt Lars är i storleksordningen 1 på 10 000 till 1 på 100 000.
Säkerhetsindex 4,7 –> P(kollaps) = 8×10^-7
F(brand) = 10^-5 till 10^-4
P(kollaps|brand) = 8×10^-7 / (10^-5; 10^-4) = (8×10^-2; 8×10^-3),
P(kollaps|brand) enligt ovan motsvaras av säkerhetsindex 1,4 resp. 2.4.
Jag har faktiskt längtat efter att Boverket ska ta steget och ange att det finns en absolut säkerhetsnivå för bärande konstruktioner som gäller för brott till följd av brand. Att specifiera ett en sannolikhet för kollaps vid brand är mycket viktigt för att kunna ta hänsyn till bland annat aktiva system. Boverket medger med formuleringen i BKR 2:114 att klassificeringsmetoden INTE är det enda sättet för att finna ett bra brandskydd, utan att det finns andra möjligheter!
För visst är det galet att man med nuvarande lydelse i BBR och BKR i princip måste dimensionera bärverket till att motstå R 30 vid påverkan enligt standardbrandkurvan, oavsett om man har 10 oberoende sprinklersystem i byggnaden. Att tillåta kollapsförebyggande åtgärder är mycket viktigt för att kunna utforma ett kostnadseffektivt brandskydd där en ökad användning av automatiska vattensprinkleranläggningar.
Det finns dock ett litet problem med angivna värden på sannolikheten för kollaps i BKR 2:114. I Sverige finns ingen undersökning av brandfrekvensen relaterat till en byggnads storlek eller motsvarande, men Finland har publicerat resultat från en sådan undersökning, se nedanstående bild.
Studien av Rahikainen & Keski-Rahkonen visar att den årliga brandfrekvensen ligger i storleksordningen på 10^-3 i byggnader på kring 100 m2 och 10^-2 för byggnader på drygt 1000 m2. Den genomsnittliga sannolikheten för brand per byggnadsyta är i storleksordningen 10^-5 per år och m2. De betavärden som Boverket nu anger i BBR 2:114 gäller för byggnader som har en brandfrekvens som mest 10^-4 per år och då ska ett säkerhetsindex på 2,4 tillämpas, dvs. kollaps tillåts med en sannolikhet på 0,8 %.
Om brandfrekvensen skulle råka vara 10^-2 (2000 m2 byggnad) så innebär angivet betavärde för kollaps givet brand att en absolut säkerhetsnivå på 8×10^-5, dvs en faktor 100 för hög sannolikhet för kollaps än vad som eftersträvas i säkerhetsklass 3. Det finns två möjliga lösningar.
- Boverket kan i det allmänna rådet förtyliga att sannolikheten att överskrida gränstillståndet vid brand kan beräknas med kännedom om byggnadens brandfrekvens och resp. säkerhetsindex för den aktuella byggnadsdelen.
- Boverket kan ange en dimensionerande brottsannolikhet för brandfallet motsvarande den som anges för olyckslast (säkerhetsindex 3,1). Denna sannolikhet gäller givet att lastfallet (dvs. brand) inträffar och har ingen koppling till den faktiska brandfrekvensen i byggnaden.
Den första alternativet innebär att sannolikheten för kollaps vid brand tillåts variera i olika byggnader som en funktion av verksamhet och byggnadsyta. Det andra alternativet innebär en konstant sannolikhet för kollaps vid brand, som inte påverkas av den aktuella byggnaden. Det finns fördelar med båda alternativen. Det förstnämnda alternativet verkar mer lockande, men samtidigt lite skrämmande att bärförmågan vid brand relateras direkt till byggnadens brandfrekvens. Det sistnämnda alternativet lockar mer utifrån aspekten att säkerheten är densamma givet att brand inträffar.