på BIV-konferensen i förra veckan pratade jag om kostnadseffektivt brandskydd med sprinkler i byggnader. Presentationen bygger på mitt arbete med FoU-projektet “Fire Safety Design with Sprinklers” där jag bland annat har tittat på om sprinkelrsystem är särskilt effektiva i vissa byggnader. Ett sätt att mäta sprinklerns effektivitet är att titta på hur risken för spridning av brand varierar i olika byggnader samt se vilken effekt ett sprinklersystem har där. Jag har studerat:
- Brandspridningsrisken som en funktion av byggnadens höjd
- Brandspridningsrisken som en funktion av tid från larm till skadebegränsande effekt.
Mitt datamaterial består av alla insatsstatistik från bränder som inträffat i flerbostadshus mellan 1996-2008, en samling av drygt 35 000 bränder. Preliminära siffror redovisas i nedanstående tabeller.
|
Tid från larm till skadebegränsande effekt |
Antal bränder av 1000 som sprider sig |
|
-5 min |
23 |
|
6-10 min |
31 |
|
11-15 min |
42 |
|
16-20 min |
90 |
|
20- min |
72 |
|
Branden inträffar på våning… |
Antal bränder av 1000 som sprider sig |
|
-4 |
33 |
|
5-8 |
26 |
|
9-16 |
36 |
|
17- |
0 |
Det verkar som om det finns en tydlig korrelation mellan tid från larm till skadebegränsande effekt och risken för spridning till annan brandcell. Om denna tid överstiger 15 min blir det en orderntlig ökning i jämförelse med byggnader som ligger inom området för normal insatstid. När det gäller på risken för spridning relaterat vilken våning branden inträffar finns det ingen tydlig korrelation. Visserligen är det en ökning på 38 % när branden inträffar på våning 9-16 i jfr med 5-8, men det går inte riktigt att utlösa samma tyliga trend.
Det här med statistik och i synnerhet insatsstatistik är ju spännande. Jämför vi äpplen och äpplen eller är det äpplen och frukt?
När det gäller våningsjämförelsen har jag två funderingar.
* Ingår radhus och liknande i kodning flerbostadshus? Om så är fallet kan det finnas ett antal apelsiner bland äpplena.
* Antar att våningsstatistiken inte är jämförd i ”samma” tidsintervall. Vad jag menar är att det lär vara relativt fler 1-4 våningshus med lång tid/avstånd till räddningstjänst än 5-8,9-16 våningshus.
mvh
mattias
Mattias, du har alltid bra frågor! I insatsstatistiken har ”Rad-/par-/kedjehus” en kod och ”Flerbostadshus” en annan kod. Det stämmer att jag har tittat på statistiken var för sig och inte mixat lång insatstid med våningshöjd. Det är alltid lätt att trilla dit när man meckar med statistiken. Just nu letar jag efter trender och tycker mig hittat åtminstone en!
Jag hade lite liknande funderingar kring sambandet mellan tid till skadebegränsande effekt och vilka byggregler som använts/hur gammalt huset är. Har vi någon skillnad beroende på stad/landsbygd mm?
Jonas, också en bra fråga. Jag har inte tillgång till all statistik, utan endast det jag frågar MSB om. Jag är inte säker på att årtalet för byggnadens uppförande finns med i insatsstatiskten. Om så är fallet är det är det inte omöjligt att gå på djupet i frågan… Har du någon känsla av förändring?
Hej! Nej, det finns ingen sådan ruta ang årtal i insatsrapporten. Inte heller om vi är på vischan eller inte. (känslig fråga vad som är vad?)
Intressant att det syns en skillnad vid 15 min, när det annars är 10,20,30-min man pratar om för tid till rtj. Om man nu anser att det är rtj som utför den skadebegränsande åtgärden. Kanske har vi 10 min på oss fram, sen 5 min innan det blir effekt.
Ang statistik så skriver du att du har den statistik du fått från MSB – du vet att du själv kan söka i IDA, deras databas? Kanske det du har gjort. Mer info hittar du på http://www.srv.se/templates/SRV_Page____5531.aspx och till databasen kommer du om du går till http://ida.msbmyndigheten.se. MVH S
Sandra, tack för dina tips… Jag är en mästare på att ”fridyka” i databasen och har bra kontakt med MSB:s statistiker. En sak som jag funderar över är tillförlitligheten i de uppgifter som anges i insatsrapporten. Hur säkra är egentligen angivna klockslag? Jag funderar också på godtyckligheten i data rörande brandens omfattning vid ankomst resp. var den släcks…
Nils, jag kommer till LTH idag för att prata med David Purser. Tittar in till dig då…
Mattias, visst går det att göra den uppdelningen. Det är bara att Excelprogrammera… Jag tror att dina aningar kan stämma.
Intressant Fredrik, jag har tittat en del på msb:s statistik när det gäller flerbostadshus. Inte riktigt med samma fokus som du, men jag tror vi skulle kunna utbyta lite erfarenheter.
Hej igen!
Jag måste återkomma till den andra av mina tidigare funderingar.
Statistiken är som du sa inte mixad.
Men går det kanske att dela upp den så att man för var och ett av de 3,(det 4:e var 0), våningsintervallen ser de 5 tidsintervallen. Det kan möjligen vara så att en större andel av bränderna i de låga husen finns i de längre tidsintervallen och tvärt om för de högre.
mattias
Tänkte väl du hade koll på IDA :) De flesta klockslag är säkra men vad gäller tid till skadebegränsande insats eller tid till första angrepp så blir det mest ”hittepå” tyvärr. Knepigt att uppskatta. Tror dock brandens omfattning vid ankomst resp var den släcks är säkra uppgifter. Där brukar vi ändå fylla i bra. För oss är dessutom det en av de saker vi följer upp i handlingsprogram o verksamhetsplan, då det går tillbaka till ett av våra fyra inriktningsmål som är politiskt satta. Hör gärna av dig om du vill kolla mer om praxis på hur vi fyller i, hur tiderna bestäms mm (har med SOS/larmcentralens arbetssätt att göra också).
Av någon anledning så snurrar tankarna vidare. Jonas inlägg om byggår/regler är ju riktigt tankvärda. Ett högt miljonprogramshus i betong och obrännbar fasad och ett trevånings landstingshus med träbjälklag och träfasad har ju väldigt olika förutsättningar.
Trevlig helg
mattias