I Sverige har räddningstjänsten kallats till 37 071 bränder i flerbostadshus mellan 1996-2008. Endast 1100 av dessa bränder har spridit sig utanför brandcellen. Jag har med hjälp av svenk insatsstatistik och amerikansk sprinklerststistik räknat ut att om det funnits en sprinkleranläggning i dessa flerbostadshus hade 800 av bränderna aldrig spridit sig. Ett sprinklersystem minskar risken för övertändning med en faktor 3,7 i flerbostadshus.
Inom ramen för “Fire Safety Design with Sprinklers” är det nu dags för nästa steg – en optimerning av brandskyddet för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för sprinkler och därmed rädda fler liv. Frågan är hur denna optimering ska göras.
Ska vi minska på andra delar av brandskyddet så att fler bränder sprider sig även om byggnaden är sprinklad? Det kan handla om minskade krav på brandskydd i yttervägg eller lägre krav på avskiljande konstruktioner. Frågan är bara hur systemet ska balanseras och vilken teknik som ska användas för att se om det totala brandskyddet är tillräckligt säkert? För visst vill vi kunna använda sprinklersystemets säkerhetshöjande effekt till att göra ändringar både när det gäller person- och egendomsskydd.
Bra Fredrik!
En fråga är om statistiken du använt och kombinerat inte ger en för konservativ bild. Om alla 37071 bränder varit sprinklade så hade nästan 1% av dom spridit sig utanför brandcellen trots sprinkler. Det låter mycket högt. Att sprinkler skulle reducera risken för övertändning med faktor 3,7 kan väl inte vara rätt.
Är det inte nånstans mellan 25 och 100?
Med vänliga hälsningar
mattias
Mattias, de siffror jag anger handlar om byggnader med sprinkler och byggnader utan sprinkler. I samtliga fall går det inte att avgöra om det var sprinklersystemet eller något annat som var anledningen till att branden inte spred sig. Som bekant kan det handla om för lite bränsle, för lite luft, bra passivt brandskydd eller manuella släckinsatser. Därför visar statistiken en skillnad på risk för övertändning på en faktor 3-9, beroende av vilken verksamhet som studeras.
En parallell kan dras till bärande konstruktion och den reduktion av brandbelastningen som tillåts vid sprinklerinstallation. Genom att multiplicera dimensionerande brandbelastning med 0,6 ökar sannolikheten för kollaps med en faktor 4-5, vilket vägs upp av den reduktion av sannolikheten för övertändning som sprinkler ger.
Ha det så bra!
Hej Fredrik!
Det är ju lysande om alla våra byggnader kan sprinklas så att bärkrav, avskiljningar mm kan räknas hem och skalas ner så mycket det går. Det är väl en av brandkonsulternas viktigaste mål dvs att inte nå upp till BBR utan att göra tekniska försämringar, förlåt jag menar tekniska byten…. Om det är en busig konsult så kanske kraven i BBR uppnås utan tekniska byten.
Tänk vad hemskt det vore att ha samma krav som vi har idag men med ett tillägg att det även skall vara sprinklat. Det vore väl ändå inte speciellt bra att höja nivån på brandsäkerheten i Sverige.
Nej, jag tror att vi kan rädda fler liv och byggnader om vi sprinklar och samtidigt försämrar övrigt brandskydd, det känns som en bra ingenjörsmässig bedömning.
/JJ
Nej, det är ingen som tycker det är hemskt att höja brandsäkerheten om det nu hade varit en vilja från våra politiker. Men, då Boverket inte får göra nya regler som fördyrar byggandet så återstår alternativet att se hur vi kan använda sprinkler för att minska dödsbränderna samtidigt som vi gör en översyn av det brandskydd som faktiskt blir ”onödigt” i en sprinklad byggnad. Det är lätt att kräva mer och mer, men betydligt mer återhållsamt när räkningen ska betalas.
Ett sprinklersystem tillför positiva värden till en byggnad som inte är helt mätbara med det sätt som vi räknar på brandskydd. För egen del tror jag att det handlar om att skifta fokus från att ”stänga inne branden” och därmed rädda grannen till att rädda personer i brandrummet, och i bland få lite bekymmer med grannens skydd…