Styrs MSB:s beslut av rädsla?

image

Kemira Kemi AB i Helsingborg har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt verksamhet vid svavelsyrafabriken i Helsingborgs kommun. I ett yttrande (Diarienr. 2009-6871) skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap något ganska häpnadväckande:

Även om sannolikheten för de aktuella olycksscenarierna är låg gör de potentiellt förödande konsekvenserna som ett sådant olycksscenario kan ge upphov till att platsen får anses som högst olämplig. MSB avstyrker därför den delen av ansökan och yrkar på att det sökta tillståndet för tillverkning av svaveldioxid på denna plats avslås.

Ta dig nu en titt på den översta bilden. Defintitionen på risk som en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser är inte ny och Räddningsverkets (numera MSB:s) publikation “Olycksrisker och MKB” står följande:

Riskbegreppet omfattar två delkomponenter; sannolikheten för en olycka och konsekvensen av en olycka. En risk kan således minskas genom olycksförebyggande och/eller skadebegränsande åtgärder.

Centralt i all riskhantering är att vi kan jobba med åtgärder som minskar sannolikheten för en olycka eller med åtgärder som minskar skadorna när olyckan inträffar. En risk med låg sannolikhet och stor konsekvens kan vara lika stor som en risk med hög sannolikhet och liten konsekvens. Alla dessa teorier lär MSB ut i sina publikationer om hur vi ska gå tillväga när vi ska jobba med risk. Att MSB väljer att yrkar på ett avslag med motivet att det finns “potentiellt förödande konsekvenser” luktar rädsla snarare än logik.

Vad ska MSB yrka på för avslag framöver!?! Kanske ska vi förbjuda flygtrafik. Den potentiella konsekvensen när en Boeing 767 med 400 passagerare störtar i en fullsatt Malmö arena kan inte beaktas annat än förödande. MSB borde definitivt förbjuda alla kärnkraftverk och all form av transport av farligt gods!

Rinkebybranden

image

Sådär lagom sen kommer jag med några reflektioner om Kalla Faktas inslag om branden i Rinkeby som krävde sju människoliv. Det ratas mycket om en röklucka som var trasig och att räddningstjänstens radioutrustning inte fungerade tillfredsställande. Lyckligtvis är det inte särskilt ofta som en lägenhetsbrand får så ödesdigra konsekvenser där människor som inte befinner sig i brandrummet omkommer. Skulle det inträffa så är det just trapphusen som är de farligaste platserna.

I Kalla Faktas inslag påstås både räddningstjänst och polis hävda att den trasiga rökluckan inte hade någon betydelse för utgången av branden. Detta citerade påstående känns inte speciellt underbyggt. Två av de omkomna dog inte i trapphuset, utan efter att de hade förts till sjukhus. Att hävda att en kortare exponering för brandgaser inte hade påverkat deras överlevnadsmöjligheter är nog att dra förhastade slutsatser, se nedanstående utdrag från olycksutredningen:

Vid denna händelse tog det ganska lång tid innan rökluckan öppnades längst upp i trapphuset och de stora mängder rök som hade kommit ut i trapphuset kunde vädras ut. Detta innebar att man under lång tid av insatsen var tvungna att arbeta i tät brandrök med dålig sikt. Detta i sin tur innebar att genomsökningen av trapphuset försvårades. Utredningen har dock ingen anledning att tro att detta på något sätt skulle ha försenat sökandet så att konsekvenserna blev värre än om rökluckan hade öppnats tidigare. Däremot handlar det mer om personalens egen säkerhet och att bli effektivare vid kommande insatser.

Brandgaser är extremt giftiga. Dödliga förhållanden kan uppkomma inom två minuter i en lägenhet och med en öppen dörr till ett trapphus tar det bara ytterligare några få minuter innan förhållanden är dödliga där. Dock är påverkan av brandgaser individuell och det måste vara omöjligt att med säkerhet påstå att en kortare exponering inte skulle öka överlevnadsmöjligheterna. Varför använda sig av “tro” och inte av vetenskap. Jag hoppas att Statens Haverikommision använder sig av bättre motiv i sin utredning.

Att räddningstjänsten i ett läge måste prioritera sökandet efter en kollega som de tappat kommunikationen med känns fullständigt naturligt. Brandmän är på sitt jobb och utsätts för dessa extrema situationer dagligen. Att deras arbetsmiljö måste sättas först är inget att diskutera. Läs gärna Storstockholms brandförsvar egna kommenterar till händelseförloppet.

Vad gör vì? Kanske hade det inte varit så dumt med mer förlåtande system, exempelvis dörrstängare elller boendesprinkler. Detta kostar naturligtvis troligen mer än vad det smakar (sett ur ett nationellt perspektiv). Allra viktigast är kanske information om hur brandskyddet i våra byggnader är uppbyggt och hur man ska göra om det brinner, både i den egna bostaden och i någon annans. Sådan information finns, se till och sprid den!

Om det bara fanns pengar så…

Läste följande i nyhetsbladet från Avdelningen för brandteknik och riskhantering vid LTH:

Avdelningen får under våren en ny doktorand inom bärande konstruktioner och brand. Det är Fredrik Nystedt som kommer att fortsätta sina forskarstudier efter ett uppehåll som brandteknisk konsult. Hans inriktning kommer att vara hur riskanalysmetoder kan användas för dimensionering av bärande konstruktioners brandskydd när t ex sprinkler används som tekniskt skydd.

Tyvärr är inte finansieringen klar än, men det faller förhoppningsvis på plats under våren…

Wuz v 9

Ojdå. Det har inte varit så mycket aktivitet på denna blogg ett tag. Lite synd, men tyvärr ett nödvändigt ont. Efter förra veckan känner jag att fötterna numera har hyfsad kontakt med jorden och att jag är redo för en slutspurt i projektet “Fire Safety Design with Sprinklers”. Visst lovade jag lite om parkeringshuset och det kommer på en fredag. Håll ut. 

Mån: På kontoret, skriver rapport.
Tis: Plastbesök på olika byggplatser.
Ons: På kontoret, möte om Hamnleden i Helsingborg på eftermiddagen.
Tor: Stort referensgruppsmöte i Helsingborg om deras förhållningssätt till risker och störningar.
Fre: Åker buss till Dalarna…

Veckans kaffe: Diverse bönor från Costas i Umeå.

Självpepp

Det är inte alltid lätt att jobba som egenföretagare och i ett behov av lite självpepp lyssnar jag på Bon Jovi’s “We Weren’t Born To Follow”

På fredag eftermiddag kommer jag att delge er mina tankar om parkeringshuset i Skellefteå som debatterats i bl.a. SP:s Brandposten (sid. 22-24). Trä är fint och trä brinner, den stora frågan är om det brinner för mycket och för lätt… Tills dess är det bloggtorka

Försök med en ny modell för individriskberäkningar

I fredags hade jag en dragning med arbetsgruppen från Helsingborgs stad om mitt arbete kring en strategi för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods. Bra länge har jag använt mig av samma teknik för att räkna ut individrisken. Den bygger bl.a. på att olycksfrekvensen justeras efter en karakteristisk väglängd på 300 m. C:a 90 % av alla olyckor har ett konsekvensområde som är mindre än 150 m, vilket gör att en sträcka på 2 x 150 = 300 m borde ge en rättvis (men överskattad) bild av individrisken.

Henrik Tehler från Brandteknik passade på att bjuda mig på följande fina uttryck som gör det möjligt att via en fin matris och korsvis multplikation ta hänsyn till hur stor del av en bestämd sträcka (t.ex. 1 km) som en viss olycka kan ge en påverkan på ett bestämt avstånd från vägen.

image

Nu har jag börjat att programmera om i Excel och @Risk. Det ska bli riktigt spännande och se hur resultatet skiljer sig åt i jämförelse med min nuvarande modell.

Time-out!

Det har hänt förr och nu igen. Jag måste hålla mig borta från bloggvärlden ett tag. Det har varit sparsamt på sistone, och lär vara stendött under de första dagarna denna vecka. På fredag återkommer jag ny kraft. Då har jag skickat in mitt utkast till rapport i projektet “Fire Safety Design with Sprinklers” samt varit en heldag på Boverket och diskuterat BBR 20XX.

Vi hörs!

Analytisk dimensionering av brandskydd i Europa

Torsdagen ägnades åt ett CEN-möte i Köpenhamn där jag redovisade delar av mitt arbete med “Fire Safety Design with Sprinklers”. Det var CEN TC127/TG1 om “Fire Safety Engineering” som höll ett möte för att diskutera statusen inom analytisk dimensionering av brandskydd i byggnader. Gruppen har tidigare identifierat följande tre punkter som viktiga att arbeta vidare med:

  1. Analysmetoder och acceptanskriterier
  2. Dimensionerande brandscenarier och bränder
  3. Användning av analytisk dimensionering för att visa på effekt av tekniska byten i förhållande till förenklad dimensionering.

Den tredje punkten har en direkt koppling till det nordiska arbetet om “Fire Safety Design with Sprinklers” som jag är inblandad i. Jag är alldeles strax färdig med ett utkast till man rapport med den finfina titeln “Methodology for Verifying Trade-offs in Buildings with Fire Sprinklers”. Rapporten kommer finnas tillgänglig i slutet av mars och innehåller riktigt intressanta avsnitt som kritisk påverkan för utrymning i sprinklade byggnader, dimensionerande bränder i sprinklade byggnader och kvantitativa data på sprinklersystemens tillförlitlighet och förmåga.

Ta gärna del av min presentation på CEN-mötet. Du hittar den här

Debatten om bärförmåga vid brand fortsätter…

image

Ovanstånde artikel från Sydöstran har snurrat runt i internetvärlden de senaste dagarna. En enplanbyggnad Br2 som ska ha R 30 på bärverk har uppförts utan något skydd av takbalkarna. Detta är defintivt inget unikt och jag är inte säker på att det är olämpligt heller, men regelvidrigt är det definitivt. Därförblir det dags för en repetition i ämnet “bärförmåga vid brand”. Så här ska dimensioneringen enligt BBR gå till:

image

Huruvida övertändning kan inträffa eller inte ska besvaras utan hänsyn några brandskyddsåtgärder som brandgasventilation eller sprinklersystem. Det behövs alltså otroligt stora byggnader med rejält med takhöjd för att kunna konstatera att största tänkbara brand inte leder till övertändning. Beräkningar som jag gjort i ett utvecklingsprojekt åt NCC visar att det krävs en byggnadsvolym på c:a 90 000 kbm eller mer vilket t.ex. motsvaras av byggnader med en golvyta mellan 9 000 kvm och 11 250 kvm och en takhöjd på minst 10 m. Dimensionerande brand i sammanhanget är 45 MW.

I artikeln nämns att räddningstjänsten inte är beredda att gå in med rökdykare i händelse av en kraftig brand. Detta är en helt korrekt slutsats, givet den dimensionering som gjorts. Det känns ologiskt att någon annan (läs räddningstjänsten) ska ta över ansvar för säkerheten när byggherren valt att inte göra det själv. Eftersom brandkonsulten hävdar att BBR följts till “punkt och pricka” vore det mycket intressant att få ta del av denna särskilda utredning som ska visa att övertändning inte kan ske. Jag har i alla fall inte kunnat visa detta annat än i byggnader som är

Nu är det lätt att kasta sten i glashus eftersom detta är en fråga där vi alla som projekterar brandskydd har lik i garderoben. Jag har själv projekterat flertalet byggnader där brandgasventilation använts för att göra avsteg på fackverkens bärförmåga vid brand. Jag har förstått efter det senaste årets debatt att detta inte är en korrekt tolkning av BBR där Boverket nyligen har publicerat ett förtydligande i frågan. Jag är dock inte säker på att det är ett olämpligt sätt och att det ger en säkerhetsnivå som är oacceptabel… Det finns en hel del om ämnet här på bloggen. Kolla i kategorin “bärförmåga vid brand” om du vill läsa mer.