Skadade i stället för omkomna

Det pratas en hel del om att individriskmåttet som utgår från att människor omkommer ger en missvisande eller ofullständig bild av riskerna utmed exempelvis en transportled för farligt gods. I mitt arbete för Helsingborgs stad och den strategi för bebyggelseplanering som jag har bistått dem med har jag tittat på effekten av att mäta konsekvensen i form av ”svårt skadade” med behov av sjukhusvård i stället för ”dödsfall”. Med svårt skadad avses för värmestrålning 2:a gradens brännskador. För toxicitet avses svåra skador, risk för bestående men och för tryck avses trumhinneruptur och vissa lungskador. Resultatet visas i tabellen nedan.

Scenario Riskområde för ”dödsfall”, m Riskområde för ”skadad”, m
Klass 1 detonation (tryckskada) 40 40
Klass 2 BLEVE (brännskada) 300 320
Klass 2 jetflamma (brännskada) 5 5
Klass 2 UVCE (brännskada) 30 30
Klass 2 giftmoln (förgiftning) 90 160
Klass 3 pölbrand – direkt (brännskada) 10 10
Klass 3 pölbrand – fördröjd (brännskada) 20 20
Klass 3 giftmoln (förgiftning) 40 70
Klass 5 detonation (tryckskada) 30 30
Klass 6 giftmoln (förgiftning) 5 10
Klass 8 (frätskada) 5 5

Tabellen visar på stora skillnader när det gäller riskavstånd vid utsläpp av giftiga gaser då konsekvensen uttrycks som ”svårt skadad” i stället för ”dödsfall”. Det skiljer c:a en faktor 2 mellan de två konsekvenstyperna. Men, för övriga scenarier är skillnaden marginell. Därmed ger valet av ”skada” enbart försumbar för en farligtgodsled där det transporteras en stor blandning av olika typer av farligt gods. För en industri som hanterar giftiga gaser är dock informationen mer relevant och kan bidra till att nyansera riskbilden intill anläggningen.