De höga byggnader som har uppförts/planerats i Malmö har krävt detaljplaneändringar och i vanlig ordning ska risker för människors hälsa och säkerhet beaktas i planeringen. Jag minns när mina f.d. kollegor på ØSA berättade om sitt studiebesök i USA i samband den riskanalys de utförde för det som de kallades ”Calatrava Tower”. Amerikanarna blev förvånad över frågor kring nedfallande föremål, isbildning mm. För dem är höghusbyggande sedan länge än naturlig del av stadsbilden.

Det är annorlunda för oss. Vi tillför risker som vi inte riktigt har planerat för tidigare. De höga husen är både risk- och skyddsobjekt. Vid olyckor/sabotage i byggnaden kan nedfallande föremål orsaka stor skada på intilliggande bebyggelse och verksamhet. Vice versa är det höga huset, med en stor persontäthet per markyta, särskilt utsatt för risker av bränder, kemikalieutsläpp och explosioner i omgivningen.