Författararkiv: Fredrik

Vad händer i Helsingborg?

För några veckor sedan var det en intensiv debatt på hd.se om Kemiras var eller inte vara i Helsingborg. Stora delar av debatten hade sin utgångspunkt i den konsekvensanalys som Kemira gjort med anlending av pågående miljöprövning. Konsekvensanalysen visade att stora delar av centrala Helsingborg kan påverkas av en olycka, om än en osannolik sådan. Jag skrev ett antal inlägg om detta (se nedan) och undrade nyss vad som egentligen hänt sedan dess?

Bild från hd.se

hd.se idag kan man läsa att kommunledningen ger Kemira grönt ljus med en förmaning att företaget bör utreda om det finns "adekvata åtgärder" som kan sättas in för att "förhindra de olycksscenarier som kan medföra påverkan utanför Kemiras område".

Utifrån riskhanterarens perspektiv innebär “adekvata åtgärder” troligen att man ska beakta en åtgärds kostnadseffektivitet när man bedömer om den ska genomföras eller inte. En kostnadseffektiv åtgärd ger en stor riskreduktion i förhållande till vad den kostar. Kemira kommer nu att gå vidare med ett antal fördjupade riskanalyser där man ska titta på risknivåer för att tydligare kunna värdera om man har vidtagit tillräckligt många olycksförebyggnaden och skadebegränsande åtgärder för att kunna acceptera en olycka där “allt inom 700 m dör på några sekunder”. Helt rätt enligt mitt tycke…

Läs mer här:

“Dödens vagnar” – hur farligt är egentligen svaveldioxid
Olycksrisker i samhället
Allt inom 700 m dör på några sekunder!

SBF:s seminarium om brandlarm och sprinkler

sbfny

Idag har jag äran att prata om “sprinkler och tekniska byten” på SBF:s seminarium om brandlarm och sprinkler. Jag kommer att redovisa resultat från arbetet med den metodik för verifiering av brandskydd i byggnader med sprinkler. Rapporten som jag skriver kommer att vara tillgänglig i juni 2010 och jag längtar efter att bli klar och få presentera mina resultat speciellt de inom:

  • Life-safety criteria in sprinklered fires
  • Sprinklered design fires

Inom dessa områden tycker jag att jag fört kunskapsläget inom ramen för analytisk dimensionering en bra bit framåt. Är du intresserad? Håll koll på bloggen eller på Brandtekniks hemsida sådär kring midsommar.

Ny uppdatering av FDS

NIST släppte igår en ny uppdatering av FDS v. 5.0.0. Inga större förändringar, utan diverse småfix relaterat till grundläggande termodynamik. Uppdatera programmet här.

Annars tillbringade jag tisdagen och onsdagen på BST i Norge där jag gav en fortsättningskurs i FDS med fokus på praktisk användning i samband med de olika problem som ska lösas vid analytisk dimensionering. Det har gått några månader sedan jag räknade på något större projekt och det är alltid kul att få fördjupa sig i programmet när tillfälle ges.

Wuz v. 14

Det var en riktigt skön påskhelg. Några dagar i Nice med familjen och en avslutning på hemmaplan med finfin mat och cykling. 18 mil har det blivit i helgen…

Tis-Ons: Jag håller en intern utbildning i riskanalysmetodik, analytisk dimensionering och FDS på det norska företaget BST.
Tor-Fre: På kontoret och skriver på min rapport i projektet “Fire Safety Design with Sprinklers”.

Veckans kaffe: Fortsätter dricka espreenssoblandning från Love Coffee i Lund.

Semesterstängt 29/3-5/4

Den 29/3-5/4 är det påsklov på Wuz. Jag vilar upp mig på franska rivieran och återkommer med full energi den 6/4. Fast då är jag i Norge och håller en ubildning i FDS och riskanalysmetoder. Idag däremot drar jag till Köpenhamn för att titta på VM i bancykling.

“Dödens vagnar” – hur farligt är egentligen svaveldioxid

Debatten om Kemira i Helsingborg har en ganska hätsk ton när man tittar i kommentarerna till de senaste dagarnas inlägg:

Kemira bör upphöra med svaveldioxiden
"Ingen vill väcka en knäppskalle"
Skarp kritik mot Helsingborgs tillväxt i söder
Allt inom 700 meter dör på några sekunder

Svaveldioxid transporteras tryckkondenserat och är en av de giftigare kemikalierna som vi använder i samhället. Följande uppgifter kommer från NE:

Svaveldioxid är en färglös, giftig, icke brännbar gas med stickande lukt och sur smak, kemisk formel SO2. Svaveldioxid används som blekmedel samt inom läkemedelsindustri liksom kemisk och petrokemisk industri. Inom livsmedelsindustrin brukas ämnet som konserverings- och desinfektionsmedel för t.ex. frukt, vin och öl.

Det finns olika sätt att mäta svaveldioxidens giftighet, beroende av vilken skadeeffekt som avses. T.ex. används värden från “The Emergency Response Planning Guideline” (ERPG) för att grovt kunna uppskatta effekterna av en exponering. EPRG-1 är en nivå som människor kan exponeras för i 1 h, utan att få några särskilda skador. EPRG-2 är den nivå som människor kan exponeras för i 1 h utan att påverkas så allvarligt att de inte kan sätta sig själv i säkerhet. Den sista nivån, EPRG-3, är den exponering som människor kan utsättas för under 1 h utan att få livshotande skador. För svaveldioxid är de tre nivåerna 0,3 ppm, 3 ppm respektive 15 ppm. Ytterligare ett sätt att mäta skadeutfallet är att titta på den dos (koncentration x exponeringstid) som människor utsätts för. I riskanalyssammanhang är LC50-värden vanliga. För svaveldioxid är LC50 c:a 900 ppm för en exponeringstid av 30 min.

image

När jag jobbar med risker vid transport av farligt gods så använder jag en modell som tittar på skadeutfallet vid ett utsläpp med svaveldioxid med hänsyn till variationen och osäkerheten i variabler som utsläppets styrka (kg/s), vindhastighet och atmosfärsförhållanden. När dessa parametrar är kända går det att titta på konsekvensen av ett utsläpp. Detta görs med ganska avancerade modeller om hur spridning av gas sker i atmosfären. Visst är det sp att ett utsläpp av svaveldixod kan leda till dödsfall inom 700 m, som artikeln i HD påstår. Att det skulle ta några sekunder är mer tveksamt. Intressant i sammanhanget är att det krävs stora läckage får att konsekvensområdet ska bli så stort. I bedömningarna i samband med transport av farligt gods, t.ex i Länsstyrelsens riktlinjer (RIKTSAM) kan man hitta följhande information:

  • Alla utsläpp med svaveldioxid orsakar dödsfall inom 40 m
  • 1 av 2 utsläpp orskar dödsfall bortom 100 m
  • 1 av 4 utsläpp orskar dödsfall bortom 200 m
  • 1 av 5 utsläpp orskar dödsfall bortom 250 m
  • 1 av 5 utsläpp orskar dödsfall bortom 250 m
  • 1 av 7 utsläpp orskar dödsfall bortom 400 m
  • 1 av 10 utsläpp orskar dödsfall bortom 600 m
  • 1 av 20 utsläpp orskar dödsfall bortom 1000 m

Ovanstående beräkningar gäller för ett utsläpp som pågår i 30 min, utan att räddningstjänsten vidtar någon skadebegränsande åtgärd. Personerna som exponeras befinner sig utomhus och antas inte sätta sig själv i säkerhet inom de 30 min som utsläppet pågår. Dessa antaganden kan tyckas vara konservativa, men det är en vanlig metodik i samband med fördjupade riskanalyser.

Jag hoppas att Helsingborgs stad, Länsstyrelsen och även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan samlas för att diskutera viktiga principer för riskvärdering och hur man ska förhålla sig till verksamheter med  “potentiellt förödande konsekvenser”, oavsett om det handlar om Kemira eller annan hantering av farliga ämnen.

Olycksrisker i samhället

Bloggen fortsätter på temat “Samhällsplanering” och “Räkna på risk”, inspirerat av HD:s artikelserie om Kemira. Figuren nedan visar lite om storleken på olycksrisker i samhället. Exempelvis så omkommer 1 av 1000 byggnadsarbetare på jobbet varje år, medan det är 1 av 10 miljoner som omkommer efter att ha träffats av blixten.image

Längst till vänster i figuren har jag placerat in risknivåerna vid olika typer av bebyggelse intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. I bostäder och kontor ska sannolikheten att omkomma under 1 år inte vara större än 1 på 1 miljon, vilket kan jämföras med sannolikheten att omkomma i en flygolycka. För känslig bebyggelse som skolor och vårdanläggningar ska sannolikheten minskas ytterligare, till en nivå lika den att omkomma av ett blixtnedlag. Jag har tidigare skrivit lite om samhällsplanering och riskvärdering. Spana in:

Allt inom 700 meter dör på några sekunder!

Idag drog Helsingborgs dagblad igång en artikelserie om Helsinborg vs. Kemira. Nedanstående bild (från hd.se) visar på möjliga konsekvenser av ett mycket stort utsläpp. Och visst skulle ett sådant utsläpp få katastrofala följder!

Bild från hd.se 

Brandförsvarets Jonas Nylén får kommentera uppgifterna och tycker att företaget har fokuserat på att beskriva konsekvenserna av stora olyckor. Han anser också att det är större sannolikhet att omkomma i en flygolycka än av förgiftning till följd av en olycka med farligt gods. I förra veckan skrev jag några rader om MSB:s yttrande över Kemiras verksamhet och undrade om myndigheten fattade beslut utifrån rädsla för stora konsekvenser. Enligt mitt sätt att se på saken måste alltid frekvensen vägas mot konsekvensen när risker ska värderas. Skulle HD välja att rita upp de värsta tänkbara händelserna runt allt i från mindre industrier till våra kärnkraftverk så hade det varit lätt att visa på stora skador med med många omkomna människor. Frågan är bara var vi ska dra gränsen för acceptabel risk. Men, det följer vi upp en annan dag.

Wuz v 12

Dubbdäcken har åkt av från cykeln och man får vara nöjd med de fjuttiga 40 mil som cyklats sedan höstrusket och vargavintern slog till. Nu väntas vår och långa fina rundor i ett vårigt Skåne. I förra veckan försökte jag dra igång en liten debatt på bloggen med inlägget:

Styrs MSB:s beslut av rädsla?

Denna vecka koncentrerar jag mig på mitt försenade FoU-projekt “Fire Safety Design with Sprinklers”. Jag skriver på de tre sista kapitlena, “design situations”, “life safety critera in sprinklered fires” och “sprinklered design fires”.´Jag har en dryg månad på mig innan rapoortutkastet kommer att skickas ut. I slutet av veckan förbereder jag en två kursdagar som jag håller på BST i Norge.

Veckans kaffe: Dricker nyrostad espressoblandning från Love Coffee i Lund.

MSB svarar…

Idag fick jag ett svar från MSB. De vill gärna att jag lägger upp deras yttrande i fulltext för att ni ska se helheten i deras ställningstagande. Klicka på länken nedan:

MSB:s yttrande om Kemira Kemi AB

De skriver också:

Eftersom ärendet om Kemiras svavelsyrafabrik i Helsingborg är en pågående tillståndsprocess enligt miljöbalken hos miljödomstolen i Växjö kommer inte MSB att delta i någon debatt om detta. MSB har av skäl som framgår i yttrandet gjort bedömningen att den aktuella platsen inte är lämplig för att tillverka och uttransportera svaveldioxid. Vad tillståndsprocessen till slut mynnar ut i efter miljödomstolens bedömning mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken återstår att se.

Jag hade gärna sett en diskussion/debatt kring riskvärdering. Min erfarenhet säger mig att myndigheter (på lokal, regional och nationell nivå) ofta blir väldigt försiktiga om en risken är bedömd som låg enbart pga. att frekvensen är låg.