Författararkiv: Fredrik

Tillbaka på kontoret

SONY DSC

Semestern är slut och det verkar dessvärre som sommarvärmen dragit vidare. De sista dagarna innan semestern ägnades åt Interflam i London där jag presenterade den första delen av min forskning om bärande och brand. På bilden syns alla hela gänget från Brandteknik och Riskhantering och alldeles strax drar jag igång med forskarmåndagar igen. Denna första arbetsvecka ägnas i huvudsak till att gå igenom e-post och skapa att-göra-listor. Det är en hel del på gång de kommande veckorna.

BIV-konferensen 2013: Sprinkler och tekniska byten

Upptäckte att jag glömt publicera detta inlägg så trevlig läsning även om det är snart en månad gammalt.

På konferensens andra dag höll Malin Wester en presentation om möjligheter och fallgropar med sprinkler och tekniska byten. Presentationen var en sammanfattning av den diskussion i ämnet som BIV:s lokalgrupp i Göteborg haft under våren i ämnet. Malin lyfte fram att begränsningarna till två tekniska byten inom ramen för förenklad dimensionering är positiv utifrån den bemärkelsen att ytterligare tekniska byten tvingar oss till eftertanke och dokumentation av hur vi resonerar. Malin poängterade också att vi behöver ett stöd för tillämpning hur vi ska gå till väga för att verifiera “helheten”, dvs. den sammanlagda effekten av de tekniska byten som vi gör i byggnader med sprinkler.

Anders Johansson från Boverket menade att vi inte får glömma bort robustheten när sprinklersystemet inte fungerar och Kjell Fallqvist kontrade med att vi inte diskuterar tillförlitlighet på passiva system. Det är här som jag hänger upp mig. När jag studerat sprinkler och tekniska byten har jag försökt belysa effekten av sprinkler för brandskyddet utifrån ett helhetsperspektiv och därmed en hel del funderingar kring brandskyddets robusthet. När jag resonerar kommer jag hela tiden tillbaka till det faktum att flera delar av brandskyddet i en byggnad utan sprinkler kräver en aktiv räddningsinsats för att hantera branden och begränsa brandspridningen. Några exempel är att vi endast kräver 1,2 m mellan fönster i ovanpåliggande brandceller, samt att vi tillåter dörrar i brandcellsgränser. Brittisk statistik från PD 7974 visar skrämmande låga siffror för dörrar i brandcellsgränser. Bland annat anges en sannolikhet på 30 % att en dörr är uppställd med kil (el. motsvarande). Att dörrstängaren inte drar igen dörren har en sannolikhet på 20 %, vilket ger en total sannolikhet för att dörren i en brandcellsgräns inte är stängd på 44 %.

warninglabel

Jag tror att vi alla kan hålla med om att ett sprinklersystem fungerar betydligt bättre än både räddningstjänst och visst passivt brandskydd för att begränsa en brand. Min analys visar att sprinklersystemet i en kontorsbyggnad bidrar till att endast 2 av 100 bränder kommer tillväxa och bli stora. Detta kan jämföras med 50 av 100 bränder i byggnader utan sprinklersystem. Därför tror jag inte att vi på långa vägar nått den gränsen gällande möjliga tekniska byten som är möjliga i sprinklade byggnader.

Interflam 2013

image

De kommande tre dagarna är jag på Royal Holloway College utanför London på Interflam 2013. Det är ett fullspäckat program och efter att ha gått igenom programmet verkar det som jag kommer hålla till i session B hela tiden.  Närmst väntar ”modeling” med ingen mindre än legendariske Drysdale som ”ordförande”. Därefter väntar presentationer om ””fire safety engineering”. Kvällen avrundas med en karibisk buffé. Vi är ett hyfsat gäng svenskar på plats där SP och LTH står för huvuddelen. Några konsulter går också att hitta.

BIV-konferensen 2013: Babrauskas

Årets BIV-konferens är igång. Denna gång med fokus på tillämpning av BBR19. En hel del av konferensen handlar om det arbete om stöd för tillämpning som olika arbetsgrupper inom BIV har tagit fram beträffande Br0-byggnader, CFD samt kontroll av brandskydd i byggprocessen. Först ut var dock Dr Vyto Babrauskas som gav sina reflektioner kring brandingenjörsvetenskapens framtid med fokus på sådant som vi kan göra bättre.

Babrauskas ställde sig frågande till varför så stor del av forskningen fokuserar på en sådan liten del av ”brandproblematiken”. Enligt honom intäffar 97 % av dödsbränderna i bostäder och endast 3 % i övriga byggnader. I princip ingen människa omkommer i en kontorsbrand i en hög byggnad. Trots detta lägger forskningen stor vikt vid att mäta gånghastigheter i trappor. Babrauskas undrar varför vi gör så pass lite för att förstå fenomenen bakom bostadsbränder och hur vi kan förebygga dessa. Babrauskas själv trodde att denna snedfördelning av resurser kan förklaras av vår rädsla för bränder med stora konsekvenser. Vi är så pass vana vid bostadsbränder att vi inte reflekterar över dem på samma sätt som vi skulle göra när det rapporteras om nattklubbsbränder osv.

Jag är lite tveksam till Babrauskas slutsats om att resurserna är snedfördelade. Visst är det sant att vi har lättare för att tolerera bostadsbränder än bränder i byggnader med många människor. Men, att säga att vi satsar för mycket på brandskyddet i dessa lokaler baserat på att människor sällan omkommer i dessa. Borde det snarare inte vara så att dessa bränder ofta får små konsekvenser för att vi kräver mycket av brandskyddet i dem!?!

 

Stegutrymning från bostadshus


Igår hade Räddningstjänsten Syd en informationsträff brandskydd i flerbostadshus med fokus på utrymning och insats. Förutom information och bildspel kring några inträffade händelser fick vi även en förevisning om utrymning via bärbar stege samt höjdfordon. Efter att stått ett tag på fjärde våningen och funderat ett tag går det med lätthet att inse att utan uppenbar fara för liv och lem ska det mycket till innan man klättrar över räcket och ut på stegen. Stegutrymning gillas inte av räddningstjänsten och det är lätt att förstå varför. Men, även om vi väljer att bygga särskilt brandsäkra trapphus så kommer vi inte bort från att stegar ibland måste användas. För personer i den lägenhet där det brinner och där branden blockerar deras väg till trappan blir stegar eller höjdfordon en nödvändighet. Samma sak gäller för personer i ovanpåliggande lägenheter vid utvändig brandspridning och rökfyllt trapphus. Skulle dessutom lägenheterna vara enkelsidiga blir situationen ytterligare komplicerad. Att förse lägenheter med dörrstängare eller skapa Tr2-trapphus skulle naturligtvis underlätta och skapa en betydligt bättre miljö för de boende i huset. Räddningstjänsten Syd uppmanar oss att tänka efter och vara kloka och hitta fungerande lösningar även om dessa kräver mer än vad som anges i BBR. Tyvärr är detta inte konsultens verklighet. Samhällets minimikrav är det byggherrar vanligtvis strävar mot. Den konsult som föreslår annat blir med lätthet utbytt eller överkörd. Förändringen måste komma uppifrån!

 

RWR = 2,2 min^-1

Skärmklipp

Jag är klar med min artikel till Interflam 2013. 12 sidor, 6785 ord och en redigeringstid på drygt 51 timmar resulterar i en Rate of Word Release (RWR) på 2,2 ord/min. Då jag inte har en blankaste aning om vad RWR bör vara tog jag mig en titt på några av mina vanliga konsultprodukter:

  • Brandskyddsdokumentation (småhus) – RWR = 162 ord/min.
  • Enkel riskbedömning för ett planområde – RWR = 107 ord/min.
  • Avancerad riskanalys avseende farligt gods – RWR = 12 ord/min.

Det finns indikationer på att jag är effektivare som konsult än som forskare. Undrar vad giganter som Henrik Tehler presterar!?!

PS / Abstractet till artikeln hittar du här! / DS

Räddningstjänsten Syd informerar

huset-1

Räddningstjänsten Syd håller två informationsträffar om brandskydd i flerbostadshus. Informationen riktar sig till de som på något sätt är delaktig i projektering av flerbostadshus. Syftet är att ge en grundläggande förståelse för räddningsinsats i flerbostadshus med fokus på utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Informationen hålls vid två tillfällen och är kostnadsfri. Se inbjudan och anmäl dig innan 1 maj!

Sprinkler och kostnadseffektivitet

image

Igår på Sprinklerdagen lyssnade jag på Chris Ennes från Wales som presenterade tankar om sprinkler och kostnadseffektiviet. Chris kunde inte förstå hur sprinkler (i flera studier) inte anses vara kostnadseffektiva. Han misstänkte att det fanns kostnader som inte beaktats i de tidigare analyserna såsom kostnad för räddningsinsats, återuppbyggnad, etc. Jag började själv fundera på hur jag resonerade för tio år sedan i min ”Deaths in Residential Fires” och konstaterade att den kostnadsnyttoanalys som jag gjorde där var ganska enkel och snäv. Jag viktade en installations- och driftkostnad mot räddade liv och räknade ut hur mycket varje räddat liv kostar. För bostäder i allmänhet innebar det nästan 500 miljoner kr per liv och för boende för personer med vårdbehov var det 3 miljoner kr. Notera att dessa siffror gäller om samtliga bostäder förses med sprinkler och det är i mitt fall endast vårdboende där en installation är kostnadseffektiv. Henrik Jaldell (på bilden) presenterade resultaten från sin studie om sprinkler i äldreboende där han konstaterade att sprinkler är kostnadseffektivit, vilket i och för sig är tur eftersom det sedan införandet av BBR19 krävs i alla verksamheter som omfattar boende för personer med vårdbehov. Inspirerad av Chris är jag helt säker på att jag skulle kunnat visa på en betydligt bättre nytta om jag även tagit hänsyn till personskador (utöver dödsfall), skador på byggnader, kostnad för räddningsinsats etc. Kanske läge för ett omtag!?!