Färdig med torsdagens riskutbildning

image

På torsdag ska jag träffa Bengt Dahlgrens brand- och riskingenjörer för att hålla en riskutbildning med fokus på samhällsplanering och farligt gods. I hela 5 h ska vi tillsammans reda ut begrepp kring risknivåer, värdering, analys av frekvenser och konsekvenser, samt gör ett försök att finna den ideala modellen för riskanalys i dessa sammanhang. Farligt gods är lurigt, framförallt då indata i många avseende är riktigt svårt att få tag i. Vi vet att olyckor med farligt gods kan ge upphov till en rad olika konsekvenser, exempelvis:

  • Detonation – tryck
  • UVCE/BLEVE/Jetflamma – strålning
  • Pölbrand – strålning
  • Utsläpp av giftiga ämnen (gas/vätska)
  • Frätskada

Men, endast ADR/RID-klass är känt! Hur ska vi då göra med ämnen som t.ex. Etylendiamin (UN 1604). Vätskan är märkt “83”, dvs. den är både frätande och brandfarligt. Komplicerande i sammanhanget är att den ger i från sig rejält med giftiga gaser när den brinner… Detta är en av alla frågor som vi kommer att behandla på tordag. Jag ser framemot en givande dag fylld av en hel del livliga diskussioner och förhoppningsvis många kreativa svar.

Wuz v 36

Denna vecka gäller det att hålla tempot uppe. Det är alltid lite svårt att accelerera efter semestern, men nu känns det som det är dags. Cykla gör jag ett tag till. På lördag är det säsongsavslutning med anrika Kävlingetrampen…

Måndag: På kontoret, planerar utbildningen som jag ska ha med Bengt Dahlgren AB.
Tisdag: Bemöter ett yttrande från MSB angående bebyggelsen i kv. Raffinaderiet (i Lund).
Onsdag: Åker till Skövde…
Torsdag: Håller en utbildning (i Skövde) om riskhänsyn i samhällsplaneringen för Bengt Dahlgrens ingenjörer. 
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Njuter av David Haugaards “Dogville”.

Läsvärt på BIV:s hemsida

Några av er kan ha missat att BIV:s hemsida har fått nytt liv i sommar. Bland annat finns en läsvärd krönika av Brandskyddslagets Claes Malmqvist om den olyckliga branden som ledde till ett ungt norsk pars död på ett hotell i Borgholm år 2004:

… om en brandskyddslösning inte är värd att ta strid för – oavsett om det är vid projekteringsmötet eller med ett föreläggande – så behövs den nog inte, men…
om vi däremot tycker att den behövs så måste vi verkligen se till att den blir av. Så nästa gång jag funderar på om en skyddsåtgärd verkligen behövs – om den är värd övertalningen, värd känslan av att vara till besvär och värd det ofta torra formella arbetet – då skall jag minnas Eirik och Linn. Det skall vi nog göra allihop ibland. Det tror jag att vi alla i längden vinner på…

Mattias Delin skriver också några rader om den katastrofala branden i Rinkeby då sju människor omkom i vad som verkar vara en vanlig lägenhetsbrand. Sju dödsoffer är sällsynt, och räknat sedan 1970-talet så har är det endast bränderna på stadshotellet i Borås (20 omkomna) och på Backaplan i Göteborg (63 omkomna) som har haft fler dödsoffer. Jag tycker precis som Mattias att det defintivt är ett misslyckande att en normal bostadsbrand kan få dessa konsekvenser. Vi behöver alla tänka till här…

Hur vill du ha det med bärförmåga och brand i framtiden?

Jag sitter just nu och skriver på de ansökningar som (förhoppningsvis) ska föra mig mot en doktorsexamen i brandteknik. Det ämne jag valt att gå vidare med är “bärande konstruktioner och brand”. Jag har länge tyckt att det är dags att lyfta dimensioneringen av bärande konstruktioners bärförmåga vid brand vidare från 80-talets teorier mot en metodik passande för 2010.

woodbeambentsteel-full 

Bärförmåga vid brand är som bekant ett av egenskapskraven som definieras i BVF, tillsammans med bland annat krav på att människor ska kunna lämna byggnaden. Den forskning som vi gjort om analytisk dimensionering  under 1990-talet och början av 2000-talet har framförallt varit inriktad på personsäkerheten och i de flesta fall utrymning vid brand. Vi har gjort insatser för att utvärdera olika riskanalystekniker och konstaterat att metoderna finns, kan användas, men är förknippade med en hel del osäkerheter samtidigt som byggreglerna inte har varit helt tydliga med hur vi ska använda “riskbegreppet”.

Jag vill genom min forskning föra in riskbegreppet vid dimensionering av bärförmåga vid brand. Det handlar om att titta på olika sätt att mäta risk och därmed olika sätt att bedöma sannolikheter och konsekvenser. Det är också viktigt att undersöka vilka metoder som ska användas på stora byggnader, dvs. sådana som överstiger 500 kvm (vilket är Eurocodes övre begränsning). Jag känner också att det är dags att jobba vidare med behandlingen av aktiva system och hur hänsyn ska tas till dessa i samband med projekteringen.

Självklart kan det finnas mer på önskelistan och därför låter jag frågan vara fri:

Hur vill du ha det när det gäller bärförmåga och brand i framtiden?

Wuz v 35

Första veckan avklarad. Det gick ganska bra. Jag har kommit igång med brandskyddsprojekteringen av ett omfattande nybygge av seniorbostäder i Bjärred. Jag har också lagt upp strukturen för de exempel på analytisk dimensionering som jag ska ta fram inom ramen för BBR 20XX. Naturligtvis fortsätter jag cykla. Just nu är det bara 53 mil kvar till säsongsmålet på 400 mil. Säsongen tar slut efter Kävlingetrampen i början av september…

Måndag: På kontoret och skriver ett PM om seniorbostäderna i Bjärred.
Tisdag: På kontoret och formulerar en ansökan till Brandforsk och SBUF om mina doktorsstudier.
Onsdag: På kontoret.
Torsdag: Frukostmöte om webdesign i Malmö
Fredag: På kontoret och planerar nästa veckas utbildning hos Bengt Dahlgren AB.

Veckans kaffe: David Haugaards “Dogville” förgyller åter min dag.

Exempel på analytisk dimensionering

Jag har fått Boverkets uppdrag att ta fram två exempel på analytisk dimensionering där den kommande handboken i just analytisk dimensionering ska användas. Det ena exemplet handlar om ett särskilt boende för personer med vårdbehov och det andra berör en samlingslokal.

nursing_home shopping

Arbetet ska visa på tillämpningen av den kommande handboken och exemplena skiljer sig ganska mycket åt. För vårdboendet handlar det om att jämföra risktal med en referensbyggnad för att undersöka vilka avsteg från förenklad dimensionering som kan tilåtas när byggnaden förses med sprinkler. Dimensioneringen av samlingslokalen sker med en scenarioanalys för brandsäkerheten ska utvärderas mot ett antal s.k. erfordrade brandscenarier, vilka finns beskrivna i handboken för analytisk dimensionering.

Arbetet sker inom ramen för BBR 20XX och ska redovisas i slutet av september

Varför tar det så lång tid?

Jag fick det senast numret av tidskriften “Journal of Fire Protection Engineering” i förra veckan. En av artiklarna handlar oom hur man försökt återskapa Runehamarexperimenten med hjälp av FDS. Experimenten i Runehamar utfördes i stor skala (mer än 200 MW) och en hel del värdefulla data samlades in.

Artikeln i JFE undersöker om det med hjälp av förbränningsmodellen i FDS går att ta fram en effektutveckling som stämmer överens med uppmätta värden i samband med experimenten. Artikeln visar att det faktiskt gick ganska bra och att FDS lyckades väl beräkna en effekt utifrån förbränning av plast och trä som motsvarade den uppmätta.

image

Så långt är allting bra, men nu till saken där jag tycker att skon verkligen klämmer. Simuleringarna är gjorda i FDS v. 4.0.7, som kom ut i mars 2006. I oktober 2007 kom FDS v 5.0 ut och NIST redovisade flertalet förändringar, bland annat en ny förbränningsmodell. Det är just det faktum att FDS genomgått en så pass stor förändring i samband med bytet av förbränningsmodell som får mig att ifrågasätta nyttan med att artiklar som den i det senaste numret av JFE.

Hur kan jag som användare veta att FDS 5.3.1 presterar på samma sätt som FDS 4.0.7? För visst känns det lite knasigt att det i augusti 2009, nästan två år efter att en modell genomgått en omfattande förändring publiceras resultat byggda på en modellversion som är mer än tre år gammal!

Wuz v 34

commuters

Det var det dags igen. Nästa paus blir Thailandsresan i mitten av december. Fram till dess ska det hinnas med en del. Mycket tid kommer att gå till forskningsprojeketet “Tekniska byten och sprinkler” som sätter ordentlig fart nu på en gång. Jag kommer också ägna en hel del tid åt H+ i Helsingborg om allt går som det ska. Sommaren har bjudit på ordentligt med cykling och jag är nu uppe i 332 mil.

Måndag-torsdag: På kontoret.
Fredag: Möte med Boverkets Michael Strömgren om handboken i analytisk dimensionering inom ramen för BBR 20XX.

Veckans kaffe: I veckan dricker jag Colombos, rostat av Costas Roastery från Umeå.

BIV-konferens i Göteborg 19-20 november

image

BIV påminner oss alla att boka in höstens konferens den 19-20/11 i Göteborg. Temat är kostnad och nytta utifrån olika perspektiv. Själv ska jag prata om det forskningsprojekt om sprinkler och tekniska byten som jag arbetar med. Dagens möjligheter till besparing vid installation av sprinkler i byggnader förhållandevis sparsamma om förenklad dimensionering ska följas, något som jag hoppas att forskningsprojektet ska kunna ändra på.