Turbulent jet och tunggasspridning

Jag har i tidigare inlägg skrivit en hel del om spridning i luft. Denna gång handlar det om de modeller vi använder. Arbetsgången är tydlig och finns beskriven i appendix 1 i FOA:s ”Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor”.

Först bestäms initialvärden beroende av utsläppets karakteristiska. Handlar det om en avdunstande pöl eller om en turbulent jet? Därefter avgörs om det sker någon tunggasspridning. Om så är fallet görs beräkningar med en tunggasmodell som sedan övergår till en modell för passiv spridning. Finns det inget tunggassteg blir det passiv spridning med en gång. Jag har en känsla av att det slarvas en hel del vid handberäkningar med spridning i luft. Jag har själv haft uppfattningen att det ofta går att använda en modell för passiv spridning direkt. Men, tyvärr, resultatet blir ganska missvisande. Både turbulent jet och tunggasspridning skickar iväg molnet med betydligt mindre inbladning av luft än vad modellen för passiv spridning gör. Se därför upp så att du inte underskattar koncentrationerna på nära avstånd (< 300 m) från utsläppskällan.

Wuz v 46

Nu har det blivit kallt. Jag gjorde säsongens första vurpa med cykeln igår morse. Denna vecka blir det ont om produktion, men desto mer kunskapsutbyte i form av BIV-konferensen på torsdag-fredag.

Måndag: På kontoret och skriver anbud.
Tisdag: På kontoret.
Onsdag: Exjobbsredovisning på LTH om ”Dimensionering av bärande konstruktioner vid brand med riskanalys”.
Torsdag: BIV-konferensen i Stockholm.
Fredag: Ännu mer BIV-konferens.

Veckans kaffe: FTO (Fair Trade Organic) från Johan & Nyström fyller min kvarn i väntan på nästa laddning från Costas.

Jag har ingen chans utan @RISK

Jag har de senaste 10 åren jobbat med mjukvaran @RISK för mina beräkningar. I och med att @RISK jobbar som ett tilläggsprogram till Excel är det otroligt enkelt och användbart att bygga modeller för beräkning av sannolikheter, frekvenser, konsekvenser och risk. Fördelarna med att hantera variation och osäkerheter explicit är mycket stora eftersom mitt svar blir bra mycket mer nyanserat än om jag hade använt värsta troliga konservativa värden hela vägen.



Jobbar du också med @RISK och Excel? Jag kan bidra med värdefull kunskap hur du ska bygga upp modeller för att förbättra din effektivitet.

RIB XM

Räddningsverket har gjort en ”extreme makeover” av RIB (Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor). Versionen heter RIB XM och är ett resultat av flera års arbete där tre referensgrupper har ingått och förändringarna bygger på användarnas önskemål. RIB XM har en rad nya och förbättrade funktioner, men framförallt ett modernare och sökorienterat gränssnitt. Även uppdateringsfunktionen har förbättras. De som nu är uppkopplade kan ladda ned nya uppdateringar via Internet och snabbt få tillgång till de senaste nyheterna och rättningarna.

Säkra järnvägstransporter av farligt gods

Banverket och Räddningsverket har tagit fram en ny version av skriften ”Säkra järnvägstransporter av farligt gods”. Skriften utgör ett underlag till samhälls- och järnvägsplaneringen. Bla får du veta att bebyggelsefritt avstånd till järnvägen ska vara minst 30 m för att kunna genomföra räddningsinsatser, samt ha en beredskap att fylla på med riskreducerande åtgärder om plansituationen kräver det i framtiden.

Får man förebygga kollaps av bärverk?

År 2000 utvecklade jag en riskmodell åt NCC kallad ”Säkerhetsindex Beta” i vilken det ges möjlighet att på ett riskbaserat sätt studera vilka krav som gäller för en bärande konstruktion att motstå en brand. Syftet med riskmodellen var att möjliggöra ett hänsynstagande till aktiva installationer, brandfrekvens och manuella insatser när det gäller dimensionering av konstruktioner för brandfallet. I Eurocode (EN 1991-1-7) finns följande figur som sätter in modellen i rätt sammanhang.
  
En konstruktion ska ha ett skydd mot både total kollaps och lokal kollaps. Riskmodell ”Säkerhetsindex Beta” arbetar med total kollaps och ska visa att de förebyggande åtgärderna har sådan tillförlitlighet och effekt att sannolikheten för total kollaps understiger de acceptanskriterier som redovisas i lagar och föreskrifter. Riskmodellen hanterar inte problematiken med lokal brandpåverkan.

Sedan några veckor har jag ett uppdrag att revidera och vidareutveckla riskmodellen, ett arbete som innebär en stor utmaning inte minst med tanke på Johan Lundins insändare i Sirenen. Jag är helt övertygad om att det är tillåtet att låta förebyggnade åtgärder som sprinkler och brandgasventilation vara en aktiv del av en konstruktions skydd mot kollaps vid brand. Frågan är bara hur stor vikt man kan lägga på dessa åtgärder och om det är tillåtet och rent av möjligt att helt förebygga övertändning med sådan tillförlitlighet att ett bärverk kan uppföras utan särskild brandteknisk klass. 

Pyrosim 2007

PyroSim 2007 finns nu att ladda ner och testa. Thunderhead Engineering planerar att släppa en skarp version i slutet av månaden. Pyrosim 2007 jobar med FDS5 och har förmågan att konvertera gamla FDS4-filer till FDS5-format. I Pyrosim 2007 kan du också köra med flera processorer och tidigare saknade funktioner från FDS som ’smoke layer height’ och ’extra species’ har nu arbetats in i programmet. För mer info gå till hemsidan för Pyrosim 2007.

Wuz v 44

Denna vecka är det 1-årsjubileum på företaget. Ã…terkommer med mer om det senare. Igår sprang jag Yddingen Runt, 12 km i bokskogarna vid Torup. En härlig höstdag med maxpuls.

Måndag: På kontoret största delen av dagen, men avslutar med besök på en exjobbspresentation om ”Hälsorisker i fysisk planering”.
Tisdag: Projekteringsmöte på White om Östra Piren etapp 3 i Karlshamn.
Onsdag: Möte angående bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Lund.
Torsdag: På kontoret
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Jag fortsätter ytterligare en vecka med mina utomordentliga blandningar rostade av Costas från News i Umeå. Riktigt grymma kaffebönor!