90 sekunder

90 sekunder är den tid som brandmännen har på sig efter larm att vara på väg mot skadeplatsen. Det är också den tid det tog att rökfylla en hel nattklubb vid den tragiska branden i Station Night Club på Rhode Island i USA då 100 människor miste livet år 2003. 60 sekunder efter det att pyroteknik antänt väggar beklädda med polyuretanskum inträffade övertändning på scenen och efter ytterligare 30 s hade gränsvärden för temperatur, värmestrålning, syrgaskoncentration, vätecyanid och kolmonoixd överskridits i hela lokalen.
sum06_madrz_fig04_lg.jpg

Ytskikten spelar roll! Och det finns självklart en poäng i att reglera vad som kan sitta på väggar oavsett om det hänger löst eller sitter fastskruvat (se tidigare inlägg). Den snabba tiden till kritiska förhållanden kom dock som en ”överraskning” för de flesta. Hur ofta har vi dimensionerat en lokal så att utrymning är avslutad inom 90 s? Det enda säkerhetssystem som hade hjälpt personerna på nattklubben är automatisk vattensprinkler. Fullskaleförsök visar att inget gränsvärde överskids när sprinklersystemet fungerar. Läs mer om branden och erfarenheterna därifrån på NIST hemsida.

Brandskydd i höga hus

Jag har ägnat lite tid åt att läsa in mig på det senaste inom brandskydd i höga hus. De svenska erfarenheterna på området är i stort sett koncentrerade till Turning Torso och Kista Science Tower. Med Kista Torn och Malmö Tower på gång så finns det all anledning att hänga med. Efter 11 sep 2001 har amerikanarna utrett det mesta kring säkerhet i höga byggnader. Fokus har inte bara legat på terrorhot, utan man har också gjort en rejäl genomgång av brandskyddet.

Frågan är hur det egentligen står till i Sverige!?! BBR sätter upp två gränser som kan relateras till höga byggnader. Den ena handlar om byggnader som har fler än 16 våningsplan och berör antalet trapphus och deras utformning (Tr1 + Tr2). Den andra handlar om krav på bärverk och gäller för byggnader med fler än 8 våningsplan. Här är det R90 som gäller. Därutöver är det ganska tunt i föreskriften och det är ju inte riktigt bra. Visserligen står det i BBR 5:13 att byggnader med fler än 16 våningsplan kan vara sådana där det är mycket stor risk för personskador, vilket skulle ställa krav på analytisk dimensionering.

Jag är av uppfattningen att brandskyddet i höga byggnader inte kan utformas med hjälp av handbokslösningar. Byggnadens brandskyddsstrategi bör tas fram med utgångspunkt i ett analytisk tänkande som utifrån ett riskperspektiv beskriver principer för utrymning, skydd mot spridning av brand och brandgaser, bärförmåga och räddningstjänstens insats.

Wuz v 17

Denna vecka gäller hårda arbetsdagar på måndag till onsdag för att sedan flyga ner till Paris och delta i ISO/TC92 seminariet.

Måndag: På kontoret och slutför granskning av Kistas nya höghus.
Tisdag: På kontoret och producerar/reviderar brandskyddsdokumentationer.
Onsdag: Förbereder en kurs i riskanalysmetoder som jag ska hålla för ROSA AB.
Torsdag: I Paris
Fredag: I Paris

Veckans kaffe: Det är nästan slut i kvarnen och vad som kommer sen återstår att se…

Ny inredning på kontoret

När jag drog igång Wuz så följde jag de flesta av Ingvar Kamprads råd vad gäller att hålla koll på kostnaderna. Min arbetsplats uppfyllde inte helt kraven på ergonomi och arbetsmiljö. Nu när verksamheten stabiliserats har jag med hjälp av arkitektena på IKEA Work inrett kontoret betydligt mer funktionellt än tidigare. Idag väntar jag på att montörer ska komma och smälla upp skrivbord, hyllor, väggskåp, lampor, etc. En riktig direktörsstol i svart skinn väntar också på mig…

Sannolikhets- och statistikteori

Jag inleder här en serie av inlägg på bloggen som kommer att förklara detaljerna kring de metoder som jag i huvudsak använder för mina riskanalyser. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om vikten att jobba med sannolikhetsfördelningar i stället för enstaka värden. Allt arbete med statistik kräver att man har koll på diverse begrepp och förstår principerna bakom fördelningar. Se detta inlägg som en introduktion i ämnet.

Väntevärdet  E uttrycks även som medelvärdet och är det värde som utgör tyngdpunkten i en statistisk fördelning längs x-axeln. Väntevärdet är ett lägesmått.

Standardavvikelsen S är ett mått på en fördelnings spridning. Osäkerheten i en variabels värde uttrycks med dess standardavvikelse. Två variabler kan ha samma väntevärde men olikartade fördelningar, se figuren nedan.
likformig1.jpg
Om man jämför två likformiga fördelningar där den ena går från –1 och 1 och den andra från –5 och 5 inses att båda har väntevärdet 0, men det är uppenbart att den senare har en mer utspridd fördelning en den förra.

Variationskoefficenten VK, utgörs av kvoten mellan standardavvikelsen och väntevärdet, dvs VK = S/E. Variationskoefficienten anges ofta i procent.

Statistiska fördelningar används för att beskriva osäkerheten i indata. Frantzich anger att det första som måste göras när dessa fördelningar skall skattas är att definiera fördelningens största och minsta värde. Därefter uppskattas väntevärde och varians. Slutligen skall en fördelning väljas som ger bästa tänkbara representation av variabeln. Vanliga fördelningar är normalfördelningen, lognormalfördelningen och triangelfördelningen. En grafisk illustration av dessa fördelningar visas i figuren nedan.

fordelningar.jpg

Mer info om seminariet i Paris

ISO TC 92/SC4 skickade nyligen ut ett detaljerat program för sitt seminarium om ”Fire Safety Engineering” den 26-27/4 i Paris. Seminariet har tre sessioner. På eftermiddagen den 26:e behandlas funktionsbaserade krav och kriterier för att kunna utvärdera brandskyddet. Jag ser framemot att träffa Dr David Charters numera BRE-FRS, tidigare Arup. David har under åren favoriserat användningen av riskbaserade dimensioneringsmetoder och är en av mina ”förebilder”.

Den 27:e ger en genomgång av olika åtgärder som vidtagits i bla Frankrike, Storbrittanien, Japan, Sverige och Norge för att öka acceptansen för analytisk dimensionering av brandskydd. Avslutningsvis hålls en session om hur statistik, tester och brandtillbud kan användas vid analytisk dimensionering. Bland andra kommer Dr John Hall från NFPA hålla ett anförande. John var opponent på min licentiatavhandling. Självklart kommer en sammanfattning av dagarna i Paris finnas på bloggen fortare än du kan ana…

BIV info om ”Brandskador och byggnadstekniskt brandskydd”

Det är dags för nästa BIV info. Denna gång om ”Brandskador och byggnadstekniskt brandskydd”. Torsdagen den 24/5 kommer Björn Totting, tidigare på Malmö Brandkår, att berätta om sina erfarenheter av brandskadeutredningar. Björn kommer att fokusera på skador där det byggnadstekniska brandskyddet brustit eller på annat sätt medverkat till att brandskadan blev värre förväntat. Inbjudan hittar du här.

Vid förra träffen i november diskuterades brandskydd och glas. Här finns en sammanfattning från det mötet.

Wuz v 16

Vilken grym helg. Det blev både löpning, cykling och tvätt av trädgårdsmöbler.

Måndag: På kontoret och kämpar med de sista detaljerna för Vasamuseet.
Tisdag: Möte hos White arkitekter angående nytt högt bostadshus på Slussplan i Malmö.
Onsdag: Redovisning av riskanalysen för Helsingborgs hamn.
Torsdag: På kontoret.
Fredag: På kontoret.

Veckans kaffe: Det var länge sedan det smakade så gott hemma. Montano Gran Miscela regerar!

Mitt första byggsamråd (!)

Igår var jag på mitt första byggsamråd efter nio år som konsult (!) Butiksetableringen i Uppsala hade samråd och från kommunens sida hade man önskemål om att brandkonsulten och VVS-konsulten skulle närvara. Eftersom jag har dimensionerat en stor del av brandskyddet analytiskt var jag rädd för diverse obefogade påhopp. Vem minns inte räddningschefen i Uddevalla och hans aggressiva påhopp på mig i samband med LIDL-projekteringen.

Jag hade helt fel. De två brandingenjörerna på plats var pålästa och ställde konkreta frågor både på bilagan med den analytiska dimensioneringen och själva brandskyddsdokumentationen. Vi diskuterade scenarioval och betydelsen av olika antaganden. Det är riktigt roligt att jobba när man får konstruktiv kritik och inte behöver fokusera på att förklara processen. Kanske bör det nämnas att de två brandingenjörerna tog sin examen på denna sida om milleniumskiftet…