I nästa vecka ska jag på ett första möte om ett nytt bostadshus i 13 våningar vid Slussplan i Malmö. Det är White ariktekter i Malmö som ritar huset. Under 2002 arrangerades en arkitekttävling där Whites förslag var det som man beslutade att gå vidare med.
 
 Än så länge vet jag inte så mycket om projektet, utan får återkomma med utförligare information efter mötet.
Botten är nådd (se tidigare inlägg om explosivämnen). Riskerna med transport av explosivämnen har äntligen kvantifierats och strukturerats på ett ordentligt sätt i min riskanalysmodell. Tyvärr kan inte explosivämnen hanteras på samma sätt som övriga riskkällor (brandfarlig vätska, giftiga/brandfarliga gaser, etc.). Anledningen är att riskerna med explosivämnen bara till en liten del är relaterade till att fordonet är involverat i en olycka. Den största risken kommer från explosion till följd av fordonsbrand. Denna risk är sammantaget c:a 20 ggr större än att explosion inträffar i samband med kollision. Även frekvensen för explosion till följd av felaktig paketering är flera gånger större än frekvensen för explosion i samband med kollision.
Jag har varit tvungen att nyttja brittisk statistik för att ta fram en modell där jag kan uttrycka den totala frekvensen för explosion på en transportled som en funktion av frekvensens för olycka med fordon som medför ämnen i ADR-klass 1 (explosiva ämnen). På sätt kan jag få explosivämnen att passa in i den struktur som jag tidigare utvecklat för riskanalys av transport av farligt gods.
Eftersom den dominerande orsaken till explosion är fordonsbrand är det svårt att vidta åtgärder i den fysiska planeringen som skyddar intilliggande bebeyggelse. Ingen av de olycksförebyggnade och trafiksäkerherhetshöjande åtgärderna är effektiva, utan det enda som kvarstår är konsekvensreducerande åtgärder som skyddsavstånd och robusta konstruktioner, splitterskydd mm. Huruvida åtgärder är nödvändiga eller inte utmed en transportled återstår att undersöka och beror på den aktuella transportintensiteten.
Det är alltid härligt med en kort vecka. Synd bara att det känns som att man ligger efter innan man ens har hunnit börja.
Måndag: Ledig
Tisdag: Möte hos Max Mathiesen om försäkringslösningar. Fortsätter arbetet med att ta fram en ny riskmodell för transport av explosivämnen.
Onsdag: På kontoret.
Torsdag: Byggsamråd i Uppsala ang butiksetableringen där.
Fredag: Granskar Brandkonsultens projektering av det nya höghuset i Kista.
Veckans kaffe: DC jordgubbskaffe räcker i början av veckan. Därefter tar Montano Gran Miscela över.
Påsken kommer som alltid med välbehövd ledighet. Racercykeln har dammats av inför premiärturen och det lära slinka ner ett och annat ägg. Jag är ledig skärtorsdag till annandag påsk och går återigen att få tag på den 10/4.
Den 31/5 och 1/6 håller Boverket diskussionsträffar om brandavsnittet i BBR. Boverket har initierat en revidering av byggreglerna där målet är verifierbara funktionskrav. De nya reglerna ska finnas framme någon gång 2010-2011. Nu ges de som ska använda de framtida reglerna möjlighet att komma med synpunkter på arbetet. Inbudan hittar du här.
SFPE bjuder in till medverkan i den 7th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods. Känner du för att bidra något till konferensen så skicka in ett abstract till SFPE senast den 11 juni.
Jag deltog i konferenserna år 2000 i Lund, 2002 i Melbourne och 2004 i Luxembourg. Mina tidigare konferensbidrag finner du under Wuz -> Publikationer.
Det har gått drygt ett år sedan NIST släppte sin senaste uppdatering av FDS (v 4.07) och nyss meddelade McGrattan att FDS 5 Beta finns tillgänglig. Som jag har skrivit tidigare är NIST intresserade av att få hjälp med validering och verfiering. De har därför bestämt sig för att använda plattformen SourceForge för den fortsatta utvecklingen av programmet.
Här hittar du det senaste utskicket från NIST där de beskriver hur du kommer över en testversion och vad du kan göra för att hjälpa dem.
Denna vecka är det påsklov. Jag tänkte vara ledig torsdag och fredag så det blir till att hålla tempot uppe i början av veckan.
Måndag: Möte i Simrishamn om nytt uppdrag åt hamnförvaltningen.
Tisdag: På kontoret och försöker avsluta arbetet med Vasamuseet.
Onsdag: Möte på Ramböll för att diskutera eventuellt samarbete.
Torsdag: Skärtorsdag (ledig)
Fredag: Långfredag (ledig)
Veckans kaffe: Jag kom över några påsar av ”tävlingskaffe” från Barista Cup och njuter av cappuccino med smak av jordgubbsmilkshake! Tack DC från the Lounge i Falkenberg.
Jag sprang på en ny bok igår – ”Risk Analysis in Building Fire Safety Engineering” av Hasofer, Beck och Bennets. Boken visar hur man använder statistiska modeller för att räkna på brandrisker, vilket är precis det som är min specialitet. Glad över ytterligare en inspirationskälla skyndade jag mig in på adlibris och la min beställning.
Den modell jag använder för riskanalys av farligt gods vill jag ska vara så nyanserad som möjligt. Därför irriterar det mig när kunskapsläget kring några av submodellerna är bristfälligt. Nu har turen kommit till explosivämnen, vars konsekvens- och frekvensmodeller är förknippade med stora osäkerheter i jämförelse med t.ex. strålning från pölbränder.
De mest troliga orsaken till att en explosion inträffar vid transport av ämnen i ADR-klass 1 är brand eller kraften från en kollision. Att uppskatta hur ofta ett fordon som transporterar explosivämnen är inblandat i en olycka kan uppskattas förhållandevis enkelt med tillgängliga trafiksäkerhetsmodeller. Den stora osäkerheten är vad som händer efter olyckan. Hur sannolikt är det att en explosion inträffar. Här saknas referenslitteratur! Tidigare riskanalyser har använt allt värden på 5-10 %, medan en brittisk studie indikerar en sannolikhet på 0,2 %. Skillnaden på 25-50 ggr spelar stor roll för den beräknade risknivån.
Denna gång tänker jag gå till botten med de data som finns tillgängliga och se till att submodellen för frekvens- och konsekvensskattningar av explosivämnen utförs med samma precision och hantering av osäkerheter som övriga modeller.