Under hösten 2003 utvecklade jag och min dåvarande kollega Martin Kylefors (numera Tyréns) den modell som kom att utgöra grunden för Länsstyrelsens “Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen”, dagligen kallad för RIKTSAM. Det är inte många som känner till detaljerna om den modell som vi byggde upp, men jag minns som ni förstår en hel del. På sistone har jag hittat avvikelser mellan de kurvor på individrisken som redovisas i RIKTSAM och kurvor som jag själv tar fram med en ny modell på samma transportled. I figuren nedan visar jag skillnaderna mellan v 1.0 och den modell som jag själv använder, kallas v 2.0.

Jag kan inte helt säkert beskriva varför det finns så pass stora skillnader mellan modellerna, speciellt i området 30-100 m, ett område inom vilket vi idag ofta planerar för ny bebyggelse. Jag vet dock att resultaten avviker en del när det gäller explosivämnen och spridning av giftiga ämnen i luft. Men, för att fullständigt kunna förstå var i skillnaderna består så behövs tillgång till den ursprungliga beräkningsmodellen. Kanske dags att slå Länsstyrelsen en signal…

Ni som följer mig på Twitter har sett att jag ägnat en hel del tid till att jobba med min modell för konskevensberäkning av olyckor med farligt gods. Bland annat har jag fokuserat på skadebegränsande åtgärder efter explosioner, men även modelleringen av gasutsläpp har fått sig en rejäl genomgång. Jag har sett över hanteringen av spridningsvinklar och även själva spridningsmodellen har fått ett ansiktslyft.

Gasspridning i Excel är inte helt enkelt, utan kräver en hel del knep och knåp för att fungera. Speciellt då jag har ett krav att modellen ska vara helt integrerad med @RISK och leverera individrisken som en funktion av avståndet på en gång. När det gäller gasspridning så används några olika modeller, beroende på utsläppets källstyrka och rådande klimat:

1. Jetmodell
2. Jetmodell och passiv spridning
3. Jetmodell och tunggasmodell
4. Jetmodell, tunggasmodell och passiv spridning

Att enbart titta på en passiv spridningl (gaussisk spridningsmodell) ger ganska grova underskattningar av gaskoncentration, speciellt nära utsläppet. En intressant reflektion är att tre av fem utsläpp inte ger en  övergång till passiv spridning. Värt att tänka på när ni bygger era modeller…

Natten mot tisdagen inträffade en tågolycka i norra Italien där en vagn lastad med gasol spårade ur, sprang läck och därefter skedde en gasmolnsexplosion i vilken ett tiotal människor omkom. Sydsvenskan rapporterar att en skadad hjulaxel misstänkd ha orsakat urspårningen. Som tur är inträffar olyckor med farligt gods väldigt sällan, men när de väl inträffar är det lätt att konsekvenerna blir svåra.

Bliden visar att det är den främsta husraden som har skadats och avståndet från den urspårade vagnen till bebyggelsen uppskattas till 30-40 m. Ögonvittnen uppger att det kom ett vitt moln som sedan följdes av en explosion och flammor. Beskrivningen känns som en klockren gasmolnsexplosion (UVCE) och en sådan kan ge dödliga konsekvenser upp till 100 m från olycksplatsen

I samhällsplaneringen åläggs vi ofta att kvantifiera två olika riskmått för att kunna bedöma och värdera olycksrisken. Det ena måttet – individrisken – är ett mått som relativt enkelt kan beräknas utifrån en standardiserad formalia. Det andra måttet – samhällsrisken – kräver en betydligt större insats. Det finns en klar poäng i att använda dessa två riskmått, men frågan är om de verkligen tillhör samma del av samhällsplaneringen.

Individrisken bör enligt mig vara det riskmått som kvantifieras i varje enskilt projekt för att avgöra om lokaliseringen är lämplig. Skulle individrisken vara för hög relaterat till ett särskilt skyddsobjekt ska riskreducerande åtgärder vidtas som sänker risknivån till en tillfredsställande nivå.

Samhällsrisken är däremot ett begrepp som jag ofta frågar mig om det är relevant, framförallt när det gäller planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods. Är det rimligt att nya bostäder på outnyttjad mark mellan befintliga bostadskvarter inte ska vara möjlig för att samhällsrisken blir för “hög”? Om svaret på frågan är “Ja” så medför detta några trevliga pedagogiska problem för de som redan bor intill transportleden.

Jag tycker att samhällsrisken är en fråga som ska avgöras i ett mer övergripande perspektiv, förslagsvis i denna kommunala översiktsplaneringen. Här ska det fastställas var industrier ska förläggas, hur transportleder går, samt var det är lämpligt att bygga bostäder osv. Visserligen finns det fall där samhällsrisken är intressant och det handlar framförallt om utredningar av nya transportleder samt lokalisering av industrier på platser där översiktsplanen inte angett den användningen.