Kategoriarkiv: Räkna på risk

Finns det ett behov för RIKTSAM 2.0?

Under hösten 2003 utvecklade jag och min dåvarande kollega Martin Kylefors (numera Tyréns) den modell som kom att utgöra grunden för Länsstyrelsens “Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen”, dagligen kallad för RIKTSAM. Det är inte många som känner till detaljerna om den modell som vi byggde upp, men jag minns som ni förstår en hel del. På sistone har jag hittat avvikelser mellan de kurvor på individrisken som redovisas i RIKTSAM och kurvor som jag själv tar fram med en ny modell på samma transportled. I figuren nedan visar jag skillnaderna mellan v 1.0 och den modell som jag själv använder, kallas v 2.0.image

Jag kan inte helt säkert beskriva varför det finns så pass stora skillnader mellan modellerna, speciellt i området 30-100 m, ett område inom vilket vi idag ofta planerar för ny bebyggelse. Jag vet dock att resultaten avviker en del när det gäller explosivämnen och spridning av giftiga ämnen i luft. Men, för att fullständigt kunna förstå var i skillnaderna består så behövs tillgång till den ursprungliga beräkningsmodellen. Kanske dags att slå Länsstyrelsen en signal…

Fyra dagar av Excel-programmering är äntligen över!

Ni som följer mig på Twitter har sett att jag ägnat en hel del tid till att jobba med min modell för konskevensberäkning av olyckor med farligt gods. Bland annat har jag fokuserat på skadebegränsande åtgärder efter explosioner, men även modelleringen av gasutsläpp har fått sig en rejäl genomgång. Jag har sett över hanteringen av spridningsvinklar och även själva spridningsmodellen har fått ett ansiktslyft.

vagnar 

Gasspridning i Excel är inte helt enkelt, utan kräver en hel del knep och knåp för att fungera. Speciellt då jag har ett krav att modellen ska vara helt integrerad med @RISK och leverera individrisken som en funktion av avståndet på en gång. När det gäller gasspridning så används några olika modeller, beroende på utsläppets källstyrka och rådande klimat:

  1. Jetmodell
  2. Jetmodell och passiv spridning
  3. Jetmodell och tunggasmodell
  4. Jetmodell, tunggasmodell och passiv spridning

Att enbart titta på en passiv spridningl (gaussisk spridningsmodell) ger ganska grova underskattningar av gaskoncentration, speciellt nära utsläppet. En intressant reflektion är att tre av fem utsläpp inte ger en  övergång till passiv spridning. Värt att tänka på när ni bygger era modeller…

Hard-core kompetensutveckling

Det är inte överdrivet enkelt att hitta bra kompetensutveckling som brandingenjör när man väl lämnat LTH bakom sig. Mantrat i konsultvärlden är att vi kompetensutvecklar oss i våra uppdrag och visst är det så. Men här finns vissa solklara begränsningar. Hur ofta har vi tid att komma på ett helt nytt sätt att angripa ett problem? Hur ofta kan vi lägga ner en hel arbetsdag bara på att diskutera vilken metodilk vi ska använda? Tyvärr är svaren på dessa frågor troligen “inte så värst ofta” för de flesta av oss.

riskmatris 

När vi väl bestämmer oss för att åka på konferens så ska vi vara glada om vi får ut något konkret av det. Allt för ofta känner jag att det inte händer så mycket i världen som för min utveckling framåt. Mina slutsatser från SFPE-konferensen i Auckland 2008 visar att det där med risk (sannolikhet x konsekvens) är något som världen får vänta ytterligare några år på innan utvecklingen tar fart ordentligt. Det bästa med konferenser är dels tiden för egen reflektion och mötena med andra ingenjörer. Vidare har LTH har tagit fram några kurser för vidareutbildning. Går det inte att få kurser som är specialanpassade för konsulternas behov? Ja, det gör det och jag kan glädja er alla med att jag erbjuder två olika utbildningar med ett mycket konkret innehåll:

  • Simulering av bränder med Fire Dynamics Simulator (FDS). Läs mer >>
  • Riskhantering i ett samhällsperspektiv med fokus på tranport av farligt gods. Läs mer >>

Olycka med farligt gods i Italien

Natten mot tisdagen inträffade en tågolycka i norra Italien där en vagn lastad med gasol spårade ur, sprang läck och därefter skedde en gasmolnsexplosion i vilken ett tiotal människor omkom. Sydsvenskan rapporterar att en skadad hjulaxel misstänkd ha orsakat urspårningen. Som tur är inträffar olyckor med farligt gods väldigt sällan, men när de väl inträffar är det lätt att konsekvenerna blir svåra.

Le immagini dell'incidente

Bliden visar att det är den främsta husraden som har skadats och avståndet från den urspårade vagnen till bebyggelsen uppskattas till 30-40 m. Ögonvittnen uppger att det kom ett vitt moln som sedan följdes av en explosion och flammor. Beskrivningen känns som en klockren gasmolnsexplosion (UVCE) och en sådan kan ge dödliga konsekvenser upp till 100 m från olycksplatsen

Vad ska vi göra med “samhällsrisken”

I samhällsplaneringen åläggs vi ofta att kvantifiera två olika riskmått för att kunna bedöma och värdera olycksrisken. Det ena måttet – individrisken – är ett mått som relativt enkelt kan beräknas utifrån en standardiserad formalia. Det andra måttet – samhällsrisken – kräver en betydligt större insats. Det finns en klar poäng i att använda dessa två riskmått, men frågan är om de verkligen tillhör samma del av samhällsplaneringen.

Individrisken bör enligt mig vara det riskmått som kvantifieras i varje enskilt projekt för att avgöra om lokaliseringen är lämplig. Skulle individrisken vara för hög relaterat till ett särskilt skyddsobjekt ska riskreducerande åtgärder vidtas som sänker risknivån till en tillfredsställande nivå.


Samhällsrisken är däremot ett begrepp som jag ofta frågar mig om det är relevant, framförallt när det gäller planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods. Är det rimligt att nya bostäder på outnyttjad mark mellan befintliga bostadskvarter inte ska vara möjlig för att samhällsrisken blir för “hög”? Om svaret på frågan är “Ja” så medför detta några trevliga pedagogiska problem för de som redan bor intill transportleden.

Jag tycker att samhällsrisken är en fråga som ska avgöras i ett mer övergripande perspektiv, förslagsvis i denna kommunala översiktsplaneringen. Här ska det fastställas var industrier ska förläggas, hur transportleder går, samt var det är lämpligt att bygga bostäder osv. Visserligen finns det fall där samhällsrisken är intressant och det handlar framförallt om utredningar av nya transportleder samt lokalisering av industrier på platser där översiktsplanen inte angett den användningen.

20 % säger “Ja” och 80 % “Nej”

Nu har jag granskat alla studentrapporter inom ramen för kursen i riskanalysmetoder och detta året var det fler “nej-sägare” än tidigare. Endast 3 av 14 grupper tycker att placeringen av en klorgastank i ett centralt beläget industriomrpde i Malmö är en bra idé. Det är alltid kul att se hur mycket det kan skilja åt i resultatet av en och samma uppgift och den beräknade medelrisken är lätt att jämföra.

– Lägsta värde: 2 x 10^-7
– Median: 3 x 10^-4
– Högsta värde: 2 x 10^-2

En spridning kring medianen på en faktor 100 till 1000 är väl inte så farligt :-)

Rapporter för granskning

Idag börjar studentrapporterna tillhörande kursen “Riskanalysmetoder” att trilla in. Precis som förra året och året innan det ska jag ge feedback på grupparbetet om “säkerhet” där studenterna ska avgöra om det är OK att placera en klorgastank i centralt beläget industriområde i Malmö. Det brukar vara riktigt stor spridning i resultatet. Sist var det 40 % Ja och 60 % Nej. Undrar hur det blir i år?

Funderar du på att köpa “Principles of Fire Risk Assessments in Buildings”?

0470854022

I det senaste numret av SFPE:s “Fire Protection Engineering” finns min recension av David Yungs “Principles of Fire Risk Assessment in Buildings”.

Performance-based codes are developing throughout the world, and countries are continuously being added to those who already have adopted this procedure of regulating fire safety. Many of the countries that introduced functional requirements in the mid-’90s are now revising the codes and using design methods to incorporate gained experience, as well as filling gaps where knowledge has been insufficient in the past. Such gaps exist, e.g., in design fires and in treatment of variability and uncertainty in the design of fire safety in structures. The book by David Yung serves a clear purpose in providing useful information on how to work with the concept of risk assessment when using a performance-based approach in the design and assessment of building fire safety.

Missa inte den

Skillnad mellan prognos och utfall

Jag hittade en intressant jämförelse mellan prognos och utfall angående tillgången på olja i USA. Dessa stora skillnader mellan vad vi vet just nu och hur det faktiskt blir visar på den osäkerhet som finns i många bedömningar och betonar vikten av att hantera dessa.

Tidpunkt

Prognos

Utfall

1885

Liten eller ingen chans att hitta olja i Californien

8 miljarder fat har producerats hitintills

1891

Liten eller ingen chans att hitta olja i Kansas eller Texas

14 miljarder fat har producerats hitintills

1908

Maximal framtida produktion uppskattas till 22 miljarder fat

35 miljarder fat har producerats hitintills

1920

Maximal produktionskapacitet (0,5 miljarder fat/år) uppnådd

1948 års produktion var fyra gånger större än 1920 års nivå

1947

Det finns inte tillräckligt med olja i USA för att täcka det egna behovet

3 miljarder fat producerades påföljande år. Dubbelt så mycket som den inhemska konsumtionen

1949

Oljan i USA är nästan slut

Nej, och fortfarande inte…

Fredrik Nystedt

Bokrecension: “Principles of Fire Risk Assessments in Buildings” av David Yung

Jag skrev tidigare att jag fått förmånen att recensera en bok åt SFPE och nu är det gjort. David Yungs “Principles of Fire Risk Assessment…” får tummen upp. Boken har en tydlig röd tråd och introducerar tidigt ett antal barriärer som finns mellan brandens uppkomst och den skada som kan inträffa:

image

För dessa barriärer behandlas sedan ett antal scenarier relaterat till förebygga brandens uppkomst, kontrollera brandens tillväxt och spridning av brandgaser samt möjliggöra utrymning och räddningsinsats. Jag gillar boken och tycker att den är riktigt användbar när en brandskyddslösning ska tas fram. Den ger också värdefull information som är intressant när de olika scenarierna ska analyseras och utvärderas.

Läs mer i den fullständiga recensionen som dyker upp i SFPE:s Fire Protection Engineering under våren.