Författararkiv: Fredrik

BIV-info om ”Hantering av risker och miljöstörningar i Helsingborgs stad”

På onsdag håller BIV en infoträff om “Hantering av risker och miljöstörningar i Helsingborgs stad” där vi kommer att få ta del av det arbete som Helsingborgs stad gör för att ta fram en strategi för hantering av risker och miljöstörningar i samband med den fördjupade översiktsplanen för utvecklingsområdet H+. 

I Helsingborg pågår en omfattande planering och utveckling av stadens södra delar med H+ stadsförnyelseprojekt, Södertunneln och Hamnledsprojektet. I dessa projekt är risker och miljöstörningar en påtaglig del som staden måste förhålla sig till. Med anledning av detta har staden initierat ett arbete med att skapa en gemensam plattform för hur staden ska hantera risk för olyckor och miljöstörningar i södra Helsingborg. Arbetet ska utmynna i en strategi för hur man ska jobba med riskfrågor i stadsplaneringen omfattande bl.a. en kartläggning av risker och störningar och tydliga värderingskriterier samt vilka typer av åtgärder som är rimliga.

På träffen kommer två representanter från Helsingborgs stad att ge sin syn på arbetet och de resultat som man hitintills fått fram. Vi möter Malin Rizell, översiktsplanearkitekt samt Jonas Nylén, brandingenjör. Träffen hålls den 19 maj 2010 på Tyréns kontor i Malmö (Isbergs gata 15). Mötet börjar kl. 16.00 och vi räknar med att vara klara till kl. 17.30. Det går fortfarande att anmäla sig. Skicka ett mail till fredrik@wuz.se om du är intresserad.

PS / Det har varit en debatt om riskfrågorna i Helsingborg i våras. Spana in tidigare inlägg här.

Värmepåverkan vid tankbrand

Sitter just nu och räknar på hur lång tid det tar att värma upp en tank så pass mycket att den kritiska temperaturen (självantänding) överskrids givet en konstant strålningspåverkan. Tiden är viktig för att kunna avgöra om det finns tillräcklig tid för insats. Inte helt enkla ekvationer, men ganska kul.

Wuz v 19

Dags för en veckorrapport. De kommer inte så ofta nu för tiden, men jag tänkte att det var dags att berätta lite kort om de projekt jag jobbar med just nu.

  • Kvalitetsmanual för brandtekniska analyser vid svenska kärntekniska anläggningar. Ett uppdrag där jag tillsammans med LTH jobbar med en slags “good practice” när det gäller konskvensanalyser av bränder. NBSG, dvs. kärnkraftsindustrin och myndigheten SSM, finansierar projektet.
  • Fire Safety Design with Sprinkles. Projektet är inne i en slutfas. I nästa vecka hålls ett sista (?) projektmöte i Oslo där mitt rapportutkast kommer att gås igenom. Fram till dess gör jag lite mindre korrigeringar för att förbättra den logiska precisionen.
  • Vägutredning för ny hamnled i Helsingborg. Jag är underkonsult till Atkins/Vectura som ansvarar för att ta fram själva vägutredningen. Jag jobbar med frågor som berör transport av farligt gods och jämför risker med de alternativa dragningarna.

Veckans kaffe: Jag har under den senaste månaden njutit av olika rostningar av Graciano Cruzs kaffen. Kanske blir det några veckor till…

Stadex – Malmös eget “Kemira”

Jag har bara lite kort skrivit om Stadex och den artikel som ledde till att nätverket “Giftfri stad” bildades. I veckan har Stadex med god hjälp av mina f.d. kollegor på Tyréns presenterat resultatet av en reviderad riskanalys. Sydsvenskan skriver om den “kraftigt minskade risken” och då kan man fundera på om det är hanteringen i sig som har blivit mindre farlig eller om det är sannolikheten för olyckor som minskat med ett aktivt säkerhetsarbete. Då företaget fortfarande hanterar det giftiga och brandfarliga ämnet propylenoxid så antar jag att det är just en minskad olycksfrekvens som har gett en minskning av riskavståndet från 280 till 75 m.

I mars pågick en livlig debatt i Helsingborg om Kemira Kemis vara eller inte vara. Debatten i Malmö har än så länge inte haft samma intensitet. Jag tycker dock att det finns några viktiga frågor som vi riskanalytiker behöver få samhällets (läs politikernas) hjälp med.

  1. Tolkning av lokaliseringsprincipen och god bebyggd miljö. Även om en risk kan vara acceptabel (oftast pga. tillräckligt låg sannolikhet) kan det finnas skäl att särskilja farliga verksamheter från känsliga verksamheter som bostäder, skolor, vårdinträttningar mm. Vilka principer ska vi jobba efter här?
  2. Kan vi tolerera hur stora konsekvenser som helst bara att sannolikheten är tillräckligt låg? Om svaret är “ja” hur liten måste sannolikheten vara, alternativt om “nej” hur stor får konsekvensen maximalt vara?`
  3. Det finns värderingskriterier för individiuell risk och samhällsrisk, vilka används för att sätta risker med farliga verksamheter i relation till andra risker i samhället. Dessa kriterier baseras på dödsfall. Om vi hade använt andra värderingskriterier (t.ex. svårt skadade) hade vi fortfarande värderat riskerna på samma sätt?

Jag tycker att händelserna i Helsingborg och Malmö uppmärksammar behovet av att vi lyfter ovanstående frågor och diskuterar dem brett och nyanserat. Länsstyrelsen (och Boverket) bör vara tongivande i denna diskussion tillsammans med politiker och tjänstemän i berörda städer. Vi konsulter (som oftast vet mest om risker och deras natur) bör också vara med. Frågan är vem som tar inititativet!?!

Tuff dag!?!

Dagen bjuder på två svåra utmaningar. Den första är ett möte med Håkan Frantzich för en genomgång av utkastet till min rapport om sprinkler och tekniska byten. Jag lär få min beskärda del av brist på logisk precision…

Dagens andra utmaning är ett möte med tre boendegrupper inom ramen för vägutredningen av en ny hamnled i Helsingborg. Under några timmar ska det diskuteras för- och nackdelar med de olika alternativen. Efter de senaste veckornas debatt i Helsingborg om Kemira är jag rädd för att kvällen kommer att bli mer styrd av känslor än logik.

Färdig (åtminstone nästan)

image

Alldeles nyss skickade jag in min numera 100 sidor tjocka rapport om “Methodology for Verifying Trade-offs in Buildings with Fire Sprinklers – Metod för verifiering av tekniska byten i byggnader med sprinklersystem”. Rapporten har 8 huvudkapitel…

  1. Introduction
  2. Methodology for verifying trade-offs
  3. Verification methods
  4. Nordic regulations on fire safety in buildings
  5. Fire sprinklers
  6. Tenability criteria in sprinklered fires
  7. Design fires in sprinklered buildings
  8. Design situations

… och nu ska den granskas av Dr. Frantzich innan slutliga korrigeringar och utskick till arbetsgruppen. Visst finns det saker att förbättra, men det blir inte denna vecka. Ska bli skänt att tänka på annat än analytisk dimensionering ett tag.

Att rädda liv – vad får det kosta?

Jag hittade följande gamla tabell i en rapport här om kvällen. Den visar kostnaden per räddat liv för en rad olika åtgärder och kommer från Tengs et.al (1995), Five-hundred life-saving interventions and their cost-effectiveness, Risk Analysis, Vol 15, No 3, Society for Risk Analysis.

Åtgärd

Kostnad/liv och år

Lag om bilbältesanvändning

$ 69

Dubbla bromscylindrar i bilar

$ 13 000

Airbag

$ 120 000

Barnsäkra cigarettändare

$ 42 000

Säkerhetsbälten i skolbussar

$ 2 800 000

Obligatorisk bilbesiktning

$ 20 000

Förbud om asbets i bromsklossar

$ 29 000

Kontroll av bensenutsläpp vid gummifabriker

$ 20 000 000 000

Klorering av dricksvatten

$ 3 100

Mammografi för kvinnor över 50

$ 2 700

Influensavaccinering

$ 140

Brandvarnare i bostäder

$ 8 100

Tabellen visar att det är en mycket stor variation i vilken kostnadseffektivitet som olika åtgärder har. Det går alltid att fundera på hur vi väljer att prioritera. Undrar var “transport av farligt gods” skulle hamna?

Skillnad mellan sprinklade och osprinklade byggnader

Skillnaderna mellan sprinklade och osprinklade byggnader är många när det gäller brandförloppets utveckling. Trots detta har vi med nuvarande modeller och metodik svårt att visa hur mycket en sprinklerinstallation påverkar säkerheten i en byggnad. Nedanstående figur visar på viktiga skillnader mellan byggnader med sprinkler och byggnader utan sprinkler. Figuren kommer att finnas i min kommande rapport “Methodology for Verifying Trade-offs in Buildings with Fire Sprinklers” som alldeles strax går ut på remiss till arbetsgruppen.

tenability limts sprinklered non-sprinklered

Figuren visar att efter hand som påverkan på människan förvärras – från “kritiska förhållanden” a la BBR via medvetslöshet till dödsfall – ökar skillnaderna i tid när detta inträffar mellan byggnaden med sprinkler och den utan. Figuren visar att gränsvärden “kritiska förhållande” överskrids vid ungefär samma tidpunkt i de både byggnaderna, men därefter blir skillnaderna större. Detta medför indirekt att andra gränsvärde för kritiska förhållanden kan tillåtas i en byggnad med sprinkler. Något som jag alldeles just nu skriver om i rapporten…

Kvalitet i brandtekniska analyser

Jag och Håkan Frantizich på Brandteknik har ett gemensamt projekt som nu tagit ordentlig fart. Vi ska skriva en kvalitetsmanual för brandtekniska analyser vid svenska kärntekniska anläggningar. Arbetet görs på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten med finansiering av NBSG – Nationella brandsäkerhetsgruppen.

 

Brandanalysen är en av de säkerhetsanalyser som ska utföras i kärntekniska anläggningar. Analyserna kan t.ex. handla om hur skydd av strukturer, system och komponenter kan lösas med hjälp av andra lösningar och metoder än de som vanligen används. Ofta används avancerade beräkningar med t.ex. CFD modeller för att verifiera säkerheten och för att kunna granska om den brandtekniska verifieringen uppfyller de krav som kan ställas behövs verktyg som gör detta möjligt.

Målsättningen med projektet är att utveckla en kvalitetsmanual som både utförare och granskare kan använda vid brandtekniska analyser. Syftet med projektet är att underlätta tillståndsgivarens granskning av analyser samt bistå aktörerna med anvisningar och tolkningar av begrepp som hög kvalitet och spårbarhet vid brandteknisk analys. Arbetet avgränsas till att gälla kvalitetssäkring av de brandfysikaliska beräkningarna och fokuserar på kvalitetsaspekter kopplade till FDS.

Resultatet kommer att presenteras i en rapport i början av hösten 2010. Har du idéer och synpunkter så tveka inte att ta kontakt. Precis som i byggprojekt är påverkansmöjligheterna stora tidigt i projekten. Åtminstone om man inte vill dra på sig dyra kostnader…