Kategoriarkiv: Bärförmåga vid brand

Debatten om bärförmåga vid brand fortsätter…

Ovanstånde artikel från Sydöstran har snurrat runt i internetvärlden de senaste dagarna. En enplanbyggnad Br2 som ska ha R 30 på bärverk har uppförts utan något skydd av takbalkarna. Detta är defintivt inget unikt och jag är inte säker på att det är olämpligt heller, men regelvidrigt är det definitivt. Därförblir det dags för en repetition i ämnet “bärförmåga vid brand”. Så här ska dimensioneringen enligt BBR gå till:

Huruvida övertändning kan inträffa eller inte ska besvaras utan hänsyn några brandskyddsåtgärder som brandgasventilation eller sprinklersystem. Det behövs alltså otroligt stora byggnader med rejält med takhöjd för att kunna konstatera att största tänkbara brand inte leder till övertändning. Beräkningar som jag gjort i ett utvecklingsprojekt åt NCC visar att det krävs en byggnadsvolym på c:a 90 000 kbm eller mer vilket t.ex. motsvaras av byggnader med en golvyta mellan 9 000 kvm och 11 250 kvm och en takhöjd på minst 10 m. Dimensionerande brand i sammanhanget är 45 MW.

I artikeln nämns att räddningstjänsten inte är beredda att gå in med rökdykare i händelse av en kraftig brand. Detta är en helt korrekt slutsats, givet den dimensionering som gjorts. Det känns ologiskt att någon annan (läs räddningstjänsten) ska ta över ansvar för säkerheten när byggherren valt att inte göra det själv. Eftersom brandkonsulten hävdar att BBR följts till “punkt och pricka” vore det mycket intressant att få ta del av denna särskilda utredning som ska visa att övertändning inte kan ske. Jag har i alla fall inte kunnat visa detta annat än i byggnader som är

Nu är det lätt att kasta sten i glashus eftersom detta är en fråga där vi alla som projekterar brandskydd har lik i garderoben. Jag har själv projekterat flertalet byggnader där brandgasventilation använts för att göra avsteg på fackverkens bärförmåga vid brand. Jag har förstått efter det senaste årets debatt att detta inte är en korrekt tolkning av BBR där Boverket nyligen har publicerat ett förtydligande i frågan. Jag är dock inte säker på att det är ett olämpligt sätt och att det ger en säkerhetsnivå som är oacceptabel… Det finns en hel del om ämnet här på bloggen. Kolla i kategorin “bärförmåga vid brand” om du vill läsa mer.

Hur vill du ha det med bärförmåga och brand i framtiden?

Jag sitter just nu och skriver på de ansökningar som (förhoppningsvis) ska föra mig mot en doktorsexamen i brandteknik. Det ämne jag valt att gå vidare med är “bärande konstruktioner och brand”. Jag har länge tyckt att det är dags att lyfta dimensioneringen av bärande konstruktioners bärförmåga vid brand vidare från 80-talets teorier mot en metodik passande för 2010.

Bärförmåga vid brand är som bekant ett av egenskapskraven som definieras i BVF, tillsammans med bland annat krav på att människor ska kunna lämna byggnaden. Den forskning som vi gjort om analytisk dimensionering under 1990-talet och början av 2000-talet har framförallt varit inriktad på personsäkerheten och i de flesta fall utrymning vid brand. Vi har gjort insatser för att utvärdera olika riskanalystekniker och konstaterat att metoderna finns, kan användas, men är förknippade med en hel del osäkerheter samtidigt som byggreglerna inte har varit helt tydliga med hur vi ska använda “riskbegreppet”.

Jag vill genom min forskning föra in riskbegreppet vid dimensionering av bärförmåga vid brand. Det handlar om att titta på olika sätt att mäta risk och därmed olika sätt att bedöma sannolikheter och konsekvenser. Det är också viktigt att undersöka vilka metoder som ska användas på stora byggnader, dvs. sådana som överstiger 500 kvm (vilket är Eurocodes övre begränsning). Jag känner också att det är dags att jobba vidare med behandlingen av aktiva system och hur hänsyn ska tas till dessa i samband med projekteringen.

Självklart kan det finnas mer på önskelistan och därför låter jag frågan vara fri:

Hur vill du ha det när det gäller bärförmåga och brand i framtiden?

På plats vid skolbänken

Brandskydd och bärande konstruktioner är hett just nu. Jag har funderat massor i ämnet och du hittar en uppsjö med inlägg i kategorin “Bärförmåga vid brand” till höger på sidan. I kommande remissutgåva av BBR 20XX föreslås en del förändringar av regelverket som påverkar både brandkonsulter, men framförallt också konstruktörer som troligen kommer att få en tydligare och mer ansvarsfylld roll avseende byggnaders bärförmåga vid brand.

Jag gillar att räkna och byggnadskonstruktion är ett område med stort utrymme för beräkning. Därför har jag idag inlett min satsning på kompetensutveckling inom just bärande och brandskydd. Jag börjar med att fräscha upp mina grundkunskaper genom att gå SFPE:s distanskurs i “Principles of Structural Fire Protection Engineering”. För bara $ 99 får du tillgång till en omfattande onlinekurs, ett riktigt fynd!

Träkonstruktioner vid brand

Det snackas en del om träkonstruktioner och deras bärande förmåga vid brand. Träets fördel vid brand är att det förkolade skiktet isolerar den opåverkade delen och uppvärmningen av obrännt trä går riktigt långsamt och därmed är det endast inbränningshastigheten och lastpåverkan som avgör när ett brott sker. Men, träets fördel blir också en nackdel. I och med att materialet brinner så kan en trä konstruktion aldrig dimensioneras för att motstå ett fullständigt naturligt brandförlopp, utan förr eller senare så kommer konstruktionen ha brunnit upp.

Nuvarande formulering i BKR avsnitt 10:1 ställer krav på att bärverkets delar, inklusive upplag, fogar, förband o.d., skall utföras antingen så att kollaps inte inträffar:

under en given tidsperiod enligt kraven på brandteknisk klass för byggnadsdelar i avsnitt 5:82 i BBR, (BFS 1998:39)
under ett fullständigt brandförlopp eller
under del av ett fullständigt brandförlopp, om det genom särskild utredning kan påvisas att utrymningssäkerheten inte försämras och att riskerna för räddningstjänstpersonalen och påverkan på omgivningen inte ökar.

För träkonstruktioner går alternativ 2 helt bort, medan alternativ 1 är fullt möjligt med metoder angivna i SS-EN 1995-1-2:2004. Alternativ 3 som jobbar med del av ett fullständigt brandförlopp, vilket även inkluderar möjligheten för byggnadsdelar som skall vara utförda i lägre klass än R 60 att dimensioneras för påverkan av ett fullständigt brandförlopp (exkl. avsvalning) under under den tid som klassbeteckningens tal anger. I SS-EN 1995-1-2:2004 finns också metoder för dimensionering av trä för en påverkan upp till 40 min.

Sammanfattningsvis:

Träkonstruktioner kan ALDRIG dimensioneras för att klara ett fullständigt brandförlopp (inkl. avsvalning).
En modell för naturligt brandförlopp kan endast användas för träkonstruktioner om kravet är R 30 eller lägre.
Dimensionering för brandpåverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2 (standardbrandkurvan) är alltid möjlig för träkonstruktioner, åtminstone upp till ett krav på R 90.
Spana in University of Mancesters sida om träkonstruktioner och brand för mer info.

Val av brandbelastning – klassificeringsmetoden vs. modell av naturligt brandförlopp

Jag har fått lite frågor de senaste dagarna om veckans blogginlägg i kategorin “Bärförmåga vid brand”. Några frågor berör val av brandbelastning kopplat till antingen dimensionering genom klassificering (BBR 5:82) eller dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp (BBR 5:83). Här kommer ett förtydligande…

Dimensionering genom klassificering (BBR 5:82), dvs. R 30, R 60, R 90 osv.

För att kunna använda rätt kolumn i tabellerna som tillhör BBR avsnitt 5:821 så ska du göra så här:

Handlar det om bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller?Välj första kolumnen i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.
Är byggnaden försedd med automatisk vattensprinkleranläggning?Välj första kolumnen i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.
Uppfyller du varken punkt 1 eller punkt 2?Fastställ dimensionerande brandbelastning genom att använda dig av Boverkets “Handbok om brandbelastning”. Använd sedan denna brandbelastning för att välja rätt kolumn i tabell 5:821 a resp. 5:821 b.

Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp (BBR 5:83), dvs. ett fullständigt brandförlopp

Om du väljer att projektera brandskyddet för bärverken baserat på en modell för naturligt brandförlopp så måste du (nästan) GLÖMMA allt som har med BBR avsnitt 5:82 att göra. Det finns i princip ingen koppling mellan de två metoderna, annat än att det står dig fritt att välja vilken av dem som du vill tillämpa.

Använd Boverkets “Handbok om brandbelastning” för att finna den dimensionerande brandbelastningen för din byggnad. Glöm inte bort att ta med både permanent och variabel brandbelastning.
Kontrollera om du måste tillämpa säkerhetsfaktorn beskriven BKR 10:221, dvs. att öka den dimensionerande brandbelastningen med 50 % om byggnadsdelen, enligt den första kolumnen i tabell 5:821 a i BBR, skall vara utförd i klass R 90.
Är din byggnad försedd med automatisk vattensprinkleranläggning så kan du multiplicera din dimensionerande brandbelastning (efter hänsyn till eventuella säkerhetsfaktorer) med reduktionsfaktorn 0,61.

Exempelvis så är den dimensionerande brandbelastningen enligt handboken 570 (= 50 + 520) MJ/m2 golvyta för kontor upp till fyra våningar. För ett kontor med fem våningsplan eller fler blir den dimensionerande brandbelastningen 570 x 1,5 = 855 MJ/m2 golvyta.

Skulle du ha sprinkler i ditt kontor blir den dimensionerande brandbelastningen upp till fyra våningar lika med 570 x 0,61 = 348 MJ/m2 golvyta. Motsvarande värde för en kontorsbyggnad med fem våningsplan eller fler blir 570 x 1,5 x 0,61 = 522 MJ/m2.

Observera att du sedan vid dimensionering av bärförmågan både ska ta hänsyn till den fullständiga brandförloppet och lokal brandpåverkan.

Det är också viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller enheten på brandbelastningen. I klassificeringssammanhang (BBR 5:82) uttrycks den som MJ/m2 omslutningsyta, medan den ofta uttrycks som MJ/m2 golvyta vid dimensionering av naturligt brandförlopp.

Dimensionering av bärverk i kontor med klassificering (R 60 + sprk vs. R 90)

Igår tog redovisade jag lite fakta om sannolikheten för kollaps i bostäder och hur säkerhetsnivån skiljer sig mellan kombinationen R 60 + sprinkler i jämförelse med R 90. Det visade sig att ett sprinklersystem och R 60 troligen ger högre säkerhet mot kollaps än R 90. Frågan är om samma resonemang stämmer på kontorsbyggnader. Återigen används metodiken för beräkning av ekvivalent brandvarkaktighet i kombination med kännedom om brandbelastningens statistiska fördelning för byggnadstypen. denna gång tiittar jag på ett kontor på c:a 300 m2 med 3 m i tak. Öppningsfaktorn är 0,04 resp. 0,06. Här kommer lite resultat:

För en öppningsfaktor på 0,04 krävs en brandbelastning på mindre än 603 MJ/m2 för att brandvaraktigheten ska understiga 60 min (standardbrandkurva). Motsvarande brandbelastning för 90 min är 905 MJ/m2.
Om öppningsfaktorn är 0,06 krävs en brandbelastning på 824 MJ/m2 för 60 min och 1236 MJ/m2 för 90 min.

Sannolikheten att den faktiska brandbelastningen överskrider någon av de “dimensionerande” brandbelastningar som anges ovan, listas i nedanstående tabell.

Brandbelastning	Sannolikhet q>q,d
603MJ/m2 (60 min, öppn.faktor 0,04)	8,35 %
905 MJ/m2 (90 min, öppn.faktor 0,04)	0,40 %
824 MJ/m2 (60 min, öppn.faktor 0,06)	0,91 %
1236 MJ/m2 (90 min, öppn.faktor 0,06)	0,01 %

Eftersom vi är intresserade av se vad som händer med sannolikheten för kollaps om vi går från R 90 till R 60 och sprinkler, upprepar vi beräkningarna av nödvändig tillförlitlighet på sprinklersystemet, redovisade i tidigare inlägg:

För en öppningsfaktor på 0,04 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 8,35 % x (1-P,sprk) = 0,40 % vilket blir 95,2 %.
För en öppningsfaktor på 0,06 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 0,91 % x (1-P,sprk) = 0,01 % vilket blir 98,9 %.

Dessa värden ligger på gränsen eller över den troliga tillförlitligheten på ett sprinklersystem, vilken är i storleksordningen av 90-95 %. Därmed blir det svårt att för kontor kunna konstatera att R 60 + sprinkler är en säkrare lösning än R 90.

Osäkerheterna är dock många och modellen är väldigt teoretisk i sin uppbyggnad. Innan mer precisa slutsatser kan dras så är det viktigt att bygga upp en mer verklighetsanknuten modell som omfattar:

En tydligare scenariobeskrivning relaterat till brandens förlopp
Ett hänsynstagande till effekten av en manuell tidig insats och möjlighet för räddningstjänsten att släcka branden.
En modellering av faktistkt brandmotstånd hos en konstruktion som uppfyller klassificeringsprovningen. Ofta är konstruktionsdelar överdimensionerade och uppfyller R 75 snarare än R 60.
En hantering av både kunskaps- och modellrelaterade osäkerheter. Vilken beydelse har lokalens storlek, byggnadsmaterial, öppningsförhållanden, etc?

Nu blir det inte med sannolikhetsteoritiska beräkningar på bloggen på ett tag. Jag är sjävlklart intresserad av fortsättningen, men då får det bli med extern finansiering…

Dimensionering av bärverk i bostäder med klassificering (R 60 + sprk vs. R 90)

I Eurocode SS-EN 1991-1-2 redovisas ett sätt att beräkna den ekvivalenta brandvaraktigheten, vilken är en metodik för att översätta en given brandbelastning till en påverkan motsvarande den som fås vid provning enligt “standardbrandkurvan”. Den ekvivalenta brandvaraktigheten styrs av materialegenskaper i omslutande ytor, brandbelastningen och öppningsfaktorn:

Om den ekvivalenta brandvaraktighet är mindre än den tid som gäller enligt klassificeringsmetoden (R 30, R 60 eller R 90) så uppfylls kravet på bärförmåga. Kb och Wf i ekvationen ovan är materialberoende resp. öppningsfaktorrelaterade variabler.

Med hjälp av ovanstående ekvation går det att räkna ut vilken brandbelastning som krävs för att få en ekvivalent varaktighet på exempelvis 60 min. I ett illustrativt exempel avseende ett hus i betong med en trerumslägenhet på 94 m2, 2,4 m i tak och en öppningsfaktor på 0,04 resp. 0,06 fås följande resultat:

För en öppningsfaktor på 0,04 krävs en brandbelastning på mindre än 683 MJ/m2 för att brandvaraktigheten ska understiga 60 min (standardbrandkurva). Motsvarande brandbelastning för 90 min är 1023 MJ/m2.
Om öppningsfaktorn är 0,06 krävs en brandbelastning på 926 MJ/m2 för 60 min och 1389 MJ/m2 för 90 min.

Sannolikheten att den faktiska brandbelastningen överskrider någon av de “dimensionerande” brandbelastningar som anges ovan, listas i nedanstående tabell.

Brandbelastning	Sannolikhet q>q,d
683 MJ/m2 (60 min, öppn.faktor 0,04)	73,5 %
1023 MJ/m2 (90 min, öppn.faktor 0,04)	13,8 %
926 MJ/m2 (60 min, öppn.faktor 0,06)	22,3 %
1389 MJ/m2 (90 min, öppn.faktor 0,06)	7,0 %

För en öppningsfaktor på 0,04 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 73,5 % x (1-P,sprk) = 13,8 % vilket blir 81,2 %.
För en öppningsfaktor på 0,06 blir förväntad sprinklertillförlitlighet 22,3 % x (1-P,sprk) = 7 % vilket blir 68,6 %.

Båda dessa värden ligger klart under den troliga tillförlitligheten på ett sprinklersystem som är i storleksordningen av 90-95 %. Alltså finns det indikationer på att R 60 + sprinkler totalt sätt är en säkrare lösning än R 90.

I morgon tittar jag närmre på kontorsbyggnader…

Vilken tillförlitlighet förväntas av sprinkler i en byggnad upp till 4 våningar?

Dimensionering med en modell av naturligt brandförlopp ger projektören en möjlighet att reducera den karakteristiska brandbelastningen med en faktor 0,61 om byggnaden är försedd med ett sprinklersystem. I mitt tidigare inlägg om R 60 + sprinkler vs. R 90 har jag visat att sprinklerns tillförlitlighet förväntas vara 94,4 %. Här kommer svaret på vilken tillförlitlighet som förväntas i en byggnad upp till 4 våningar. Exemplet gäller för ett bostadshus.

Grundkravet R 60 innebär att den dimensionerande brandbelastningen är samma som den karakteristiska (80% fraktilen), vilken är 948 MJ/m2 för bostäder i Eurocode.
En reduktion med 0,61 vid sprinklerinstallation ger en dimensionerande brandbelastning på 578 MJ/m2

Eftersom fördelningarna är kända går det att beräkna sannolikheten att den faktiska brandbelastningen överstiger den dimensionerande. I fallet utan sprinkler (948 MJ/m2) är denna sannolikhet 20 % och i fallet med sprinkler (578 MJ/m2) är den 81,7 %. Förväntad tillförlitlighet på sprinklersystemet kan då beräknas till 81,7 % x (1-P,sprk) = 20 %, vilket blir 75,5 % dvs. en bra bit lägre än de värden som går att finna i flertalet dimensioneringsguider.

Sammanfattningsvis så är det olika förväntningar på sprinklersystemet beroende på om det är en byggnad med 4 eller färre våningar (R 60) eller en byggnad med 5 eller fler våningar (R 90). I byggnaden med grundkrav R 60 förväntas sprinklersystemet ha en tillförlitlighet på minst 75,5 % för att säkerheten ska vara likvärdig vid sprinklerinstallation, medan i byggnader med grundkrav R 90 måste tillförlitligheten vara minst 94,4 %.

Om vi antar att sprinklern fungerar med en tillförlitlighet på 95 %. I så fall är säkerhetsfaktorn (behov/förmåga) 1,0 för R 90 och 1,26 för R 60. Borde det egentligen inte vara tvärtom!?!

Nästa inlägg i debatten om sprinklereffektivitet och möjliga reduktioner av krav på bärförmåga vid brand kommer att gå vidare in i klassificeringssystemet och utvärdera om R 60 + sprinkler verkligen är lika säkert som R 90. Håll ut med att studera projektarbetet “Tillförlitlighet för automatiska vattensprinkleranläggningar – en analys av befintlig statistik” så länge.

Är sprinkler + R 60 bättre än R 90 i byggnader mellan 5-8 våningar?

Dimensionering av bärförmåga vid brand sker antingen utifrån klassificeringsmetoden eller via en modell av naturligt brandförlopp. När klassificeringsmetoden tillämpas för ett bostadshus mellan 5-8 våningar ska bärverk i huvudsak uppföras i klass R 90, oavsett om byggnaden förses med sprinkler eller inte. Om vi i stället hade använt en modell av ett naturligt brandförlopp får vi ta specifik hänsyn till förekomsten av sprinkler genom att reducera den dimensionerande brandbelastningen med 0,61, men först måste vi öka brandbelastningen med 50 %, allt enligt BKR 10:221. Låt oss leka lite med siffrorna.

Dimensionerande brandbelastning i en modell av naturligt brandförlopp skall vara det värde som inryms i 80 % av de observerade värdena i ett representativt statistiskt material. Ofta anges 80% fraktilen, vilken är 850 (= 50 +800) MJ/m2 golvyta för bostäder i den nya brandbelastningshandboken. Men, eftersom handboken inte specificerar vilken fördelning som används och inga medelvärden utgår jag i stället från data från Eurocode som ger en gumbelfördelning med medelvärde 780 MJ/m2 och 80%-fraktil på 948 MJ/m2:

En byggnad i R 90 ska dimensioneras för en brandbelastning på 948 MJ/m2 x 1,5 = 1 422 MJ/m2.
En byggnad med grundkrav R 90 som förses med sprinkler ska dimensioneras för en brandbelastning på 1 422 MJ/m2 x 0,61 = 867 MJ/m2.
En byggnad med grundkrav på R 60 ska dimensioneras för en brandbelastning på 948 MJ/m2

Hur ska ovanstående tolkas?

Att öka den dimensionerande brandbelastningen från 948 MJ/m2 till 1 422 MJ/m2 när byggnaden går från grundkrav R 60 till R 90 (blir högre än 4 våningar) innebär att sannolikheten för att den faktiska brandbelastningen överskrider den dimensionerande minskar från 20 % till 1,7 %. En installation av sprinkler gör att sannolikheten den dimensionerande brandbelastningen på 867 MJ/m2 överskrids blir 29,4 %.

Om vi antar att kollaps sker om den dimensionerande brandbelastningen är mindre än den faktiska… Vilken tillförlitlighet måste då sprinklersystemet ha för att risken för kollaps ska vara lika mellan sprinklad byggnaden och en byggnaden utan sprinkler?

Krav R 90 ger dimensionerande brandbelastning på 1 422 MJ/m2, viken överskrids i 1,7 % av fallen.
Krav R 60 + sprinkler ger en dimensionerande brandbelastning på 867 MJ/m2, vilken överkskrids i 29,4 % av fallen.
Sprinklersystemet i “R 90 + sprinkler” måste då ha en tillförlitlighet på 29,4 % x (1-P,sprk) = 1,7 % vilket blir 94,4 %, en tillförlitlighet som går att finna i många dimensioneringsguider!

Kan vi nu avgöra om R 60 + sprinkler är ger likvärdig säkerhet som R 90?

Svaret är NEJ. Vi behöver mer information! Vi måste översätta slutsatserna från studien av naturligt brandförlopp till en ekvivalent brandvaraktighet och titta på vilken skyddseffekt som krävs på sprinklersystemet för att de två lösningarna ska anses vara likvärdiga. Tyvärr misstänker jag att klassificeringsmetoden ger ett högre skydd mot kollaps för bostadsbyggnader än vad naturligt brandförlopp gör, men det återstår att se.

Mer än så här går inte att utreda i ett och samma blogginlägg så fortsättnings följer i nästa vecka. Under tiden kan du alltid spana in tidigare inlägg som:

BKR-remissen – förtydligande från Boverket
Får man förebygga kollaps av bärverk?
Behövs mer än R 90 i höga byggnader?

PS / Du kan nu prenumera på blogginlägg via e-post. Anmäl dig genom att klicka på länken till höger… / DS

Får man förebygga kollaps av bärverk?

År 2000 utvecklade jag en riskmodell åt NCC kallad ”Säkerhetsindex Beta” i vilken det ges möjlighet att på ett riskbaserat sätt studera vilka krav som gäller för en bärande konstruktion att motstå en brand. Syftet med riskmodellen var att möjliggöra ett hänsynstagande till aktiva installationer, brandfrekvens och manuella insatser när det gäller dimensionering av konstruktioner för brandfallet. I Eurocode (EN 1991-1-7) finns följande figur som sätter in modellen i rätt sammanhang.

En konstruktion ska ha ett skydd mot både total kollaps och lokal kollaps. Riskmodell ”Säkerhetsindex Beta” arbetar med total kollaps och ska visa att de förebyggande åtgärderna har sådan tillförlitlighet och effekt att sannolikheten för total kollaps understiger de acceptanskriterier som redovisas i lagar och föreskrifter. Riskmodellen hanterar inte problematiken med lokal brandpåverkan.

Sedan några veckor har jag ett uppdrag att revidera och vidareutveckla riskmodellen, ett arbete som innebär en stor utmaning inte minst med tanke på Johan Lundins insändare i Sirenen. Jag är helt övertygad om att det är tillåtet att låta förebyggnade åtgärder som sprinkler och brandgasventilation vara en aktiv del av en konstruktions skydd mot kollaps vid brand. Frågan är bara hur stor vikt man kan lägga på dessa åtgärder och om det är tillåtet och rent av möjligt att helt förebygga övertändning med sådan tillförlitlighet att ett bärverk kan uppföras utan särskild brandteknisk klass.

Wuz

Brandskydd & Riskhantering