Kategoriarkiv: Brandskydd i byggnader

Victoria Tower–varför denna skepsis?

Skärmklipp

Efter NyTekniks kritiska artikel i veckan om utformningen av utrymningsvägarna i Victoria Tower har SVT:s ABC-nytt gjort ett repotage där brandförsvaret upprepar sitt ställningstagande, samtidigt som Brandskyddslaget får möjlighet att ge sin syn på saken. I ett tidigare inlägg skrev jag några kommentarer till ärendet och efter ABC-nytts repotage kan jag inte hålla mig borta från några fler reflektioner.

1) Den analytiska dimensioneringens utförande

Brandskyddslaget genomförde sin projektering före BBRAD. De enda anvisningar som gavs i BBR gällande byggnader var den tidigare lydelsen i avsnitt 5:13 där det angavs att analytisk dimensionering och vid behov tillhörande riskanalys ska verifiera brand- och
utrymningssäkerheten i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Byggnader med fler än 16 våningsplan anges som exempel på byggnader med “mycket stor risk för personskador. Utöver det faktum att “analytisk dimensionering” ska användas för att verifiera brand- och utrymningssäkerheten fanns inga andra myndighetskrav. Det var således upp till Brandskyddslaget att avgöra 1) hur verifieringen ska utföras och 2) vilka kriterier som ska användas för att avgöra om brandskyddet är tillfredsställande.

Frånvaron av myndighetsinstruktioner gjorde att Stockholms Stad beslutade om en fristående sakkunnigkontroll av metodiken för brandskyddsprojekteringen, vilket blev ett uppdrag för mig. Jag konstaterade i min kontroll att “vald metodik identifierar och behandlar de svårigheter avseende brand- och utrymningssäkerheten som är relaterade till höga byggnader. Metodiken är transparent och tydlig och bygger på en kvalitativ riskbedömning med tillhörande logiska resonemang”.

2) Brandskyddet i Victoria Tower

Varken NyTekniks artikel eller ABC-nytts repotage beskriver hur brandskyddet i Victoria Tower är uppbyggt. Det låter nästan som om det är “vanliga” hissar och att inget extra har gjorts för att skapa en trygg utrymningssituation. Egentligen borde det vara Brandskyddslagets uppgift att förklara valt brandskyddskoncept, men jag kan inte hålla mig borta från att redovisa några detaljer

  • Utrymningshissar (5 st) utgör en av utrymningsvägarna från högdelen. I anslutning till hissarna anordnas en sluss som rymmer det antal personer som kan förväntas på planet. Utrymningshissarna och slussen är övertrycksatta för att förhindra brand- och brandgasspridning till slussar och hissar.
  • En brandbekämpningshiss för att underlätta räddningstjänstens insats installeras.
  • Byggnaden förses med heltäckande sprinkleranläggning.
  • Hotellkorridor samt kontorsplan förses med brandgasventilation.
  • Byggnaden sektioneras i ”storbrandceller” (i princip horisontella brandväggar) för att förhindra att en brand påverkar större delar av byggnaden. Detta innebär exempelvis extra skydd mot brandspridning via fasad och att ventilationssystem för respektive storbrandcell är separata.
  • Utrymningslarm utförs med talat meddelande, även inne i hotellrum. Utrymning från högdelen sker sektionerat för att undvika köbildning.

3) Att utrymma via trappa eller hiss

Utrymning via trappor är det traditionella sättet att lämna en byggnad vid brand. För att människor ska använda hissar som ett komplement till trapporna krävs en hel del av oss som projektörer. I ett prisbelönt examensarbete redovisar två studenter en undersökning av människors riskuppfattning vid utrymning av höga byggnader där nedanstående figur är hämtad från.

image

Undersökningen visade att osäkerheter och risker generellt uppfattas som större med utrymning via hiss än med utrymning via trappa. Trappan uppfattas som mer riskfylld att använda vid utrymning
av personer högre upp i byggnaden än de som befinner sig på de lägre våningsplanen. Analogt
tenderar hissen att uppfattas mindre riskfylld att använda vid utrymning högre upp i byggnaden
än på de lägre våningsplanen. De risker som uppfattas som störst i en utrymningssituation är köbildning i både hisshall och trapphus följt av risken för att rök ska tränga in i trapphuset respektive risken att fastna i hissen. Andelen personer som väljer att utrymma via hissen visade sig variera med våningsantalet. Några rekommendationer från examensarbetet är användning av system med talat utrymningslarm med olika meddelande beroende av utrymningssituation,  tvåvägskommunikation i hiss och hisshall samt utbildning och information.

Det brinner–Ta hissen!

IMG_20120822_072346

NyTeknik skriver idag om brandskyddet i Victoria Tower och det faktum att ett av byggnadens trapphus har ersatts med utrymningshissar. Brandförsvaret tycket inte att ett trapphus är tillräckligt och fruktar för att byggnaden blir alldeles för känslig för tekniska system. Jag blev kontaktad av NyTeknik och fick frågor om vilka anvisningar som finns för projektering av höga byggnader och jag konstaterade att dagens byggregler inte ger särskilt mycket information om Br0-byggnader, vilka ska projekteras med analytisk dimensionering. Jag nämnde också att arbetet med BBRAD fokuserade på att ge anvisningar för analytisk dimensionering för de byggnader som vi arbetar mest med, dvs Br1-or, och att byggnader i klass Br0 är så pass ovanliga att de oftast behandlas med stor försiktighet. Naturligtvis ger frånvaron av krav och råd ett tolkningsutrymme som brandprojektörer kan utnyttja, vilket i sin tur kan leda till en ojämn säkerhetsnivå. Därför har BIV initierat ett arbete med att titta närmre på projektering av Br0-byggnader där jag själv medverkar.

Att utrymma med hissar tror jag är hyfsat unikt för Victoria Tower, men för den sakens skull varken olämpligt eller otryggt. Problemen med evakuering i trappor har aktualiserats under 2000-talet och det har konstaterats att en allt större del av befolkningen har problem med att utrymma längre sträckor i trapphus. Redan år 2003 arrangerades en konferens med fokus på utrymning med hjälp av hissar och sedan dess har det på olika håll forskats i frågan, samt arbetats med att ta fram standarder och projekteringsanvisningar för utrymning med hissar. Ärligt talat, att inte använda hissar för utrymning från höga byggnader är gammalmodigt och till viss del diskriminerande. Att vi sedan står för ett antal utmaningar när det gäller systemutformning, information till de som ska utrymma, etc. är en annan fråga där det fortfarande finns mycket arbete att göra.

Just när det gäller Victoria Tower hade jag förmånen att på uppdrag av stadsbyggnadskontoret utföra en fristående sakkunnigkontroll av den metodik som användes för brandskyddsprojekteringen. Du hittar mitt sakkunnigutlåtande här –> Victoria Tower – fristående sakkunnigkontroll av brandskydd.

90 s om träbebyggelse och brand

För några år sedan stod jag på en takterass på Gävlegatan i Stockholm och blev intervjuad om brandskyddet i det parkeringshus av trä som jag projekterat i Skellefteå. Idag dök MSB:s 90 sekunder upp i postboxen med bl.a. ett repotage om “fördelar och risker med träbebyggelse”. Repotaget innehåller intervjuver med bl.a. forskare från SP Trätek, räddningstjänsterna i Växjö och Skellefteå och en och annan brandskyddskonsult…

filmtajm

Brand i hög byggnad i Moskva

1082542

Brandskydd under byggnation är viktigt och ibland problematiskt. I en hög byggnad kan svårigheterna bli ännu mer påtagliga. Sprinklersystem och räddningshissar är kanske inte driftsatta och det finns öppningar mellan våningsplan och schakt som ännu inte tätats. Igår började det brinna på 67:e våningen (250 m ovan mark) i en ännu ej färdigställd byggnad. Inga människor har kommit till skada, men räddningstjänsten står inför en svår uppgift i att kunna bemästra branden. och helikoptrar har använts för vattenbombning.

Verifierade Förenklade Alternativ

I Brandskyddshandboken 2012 introduceras ett antal s.k. Verifierade Förenklade Alternativ (VFA). Ett VFA presenterar en färdiganalyserad lösning på ett vanligt problem som egentligen skulle kräva analytisk dimensionering och enligt författarna till Brandskyddshandboken kan VFA i praktiken användas som en lösning i förenklad dimensionering. Ett antal VFA ska finnas tillgängliga via Brandskyddshandbokens hemsida.

vfa

Jag tycker att detta är en intressant utveckling och ser en möjlighet för oss brandingenjörer, att i likhet “Creative Commons” för konstnärliga verk, dela med oss av våra verifieringar på relativt enkla problem och skapa en intressant marknad för innovation och utveckling. Just nu jobbar jag med fallstudier relaterade till tekniska byten och sprinkler. Kanske kan detta resultera i några nya VFA:s!?!

Debatten är igång–Vad tycker du?

Det är inte ofta som det debatteras här på bloggen men inlägget om “Utrymning med räddningstjänstens utrustning” har fått fart på tyckandet. Senast skriver Andreas Hanner:

“Säkerhetsnivån som samhället genom Boverket anser vara acceptabel ger på ett sätt också en acceptabel konsekvensnivå till följd av brand. Som jag ser det innebär det i praktiken att ett acceptabelt utfall är att samtliga individer i en brandutsatt lägenhet/bostad skadas eller avlider. Brandvarnare har en viss funktion men dess tillförlitlighet är låg, framförallt då ingen kontinuerlig övervakning föreligger.”

Vad tycker du? Gå direkt till inlägget för att kommentera!

Utrymning med räddningstjänstens utrustning

I ett tidigare inlägg skrev jag om Södertörns brandförsvarsförbund och deras PM “Brandskydd i praktiken”. PM:et tar bl.a upp olämpligheten i att använda räddningstjänstens bärbara stegar och tycker i ställer att trapphuset måste skyddas bättre. Vidare tar man upp problemet med blockerade räddningsvägar. Jag har via MSB fått ta del av statistik baserad på 14 400 bränder i flerbostadshus i perioden 2006-2010:

  • I 141 fall, dvs 1,0 % av insatserna har personer undsatts via räddningtjänstens utrustning.
  • I 89 fall, dvs. 0,6 % av insatserna har det rapporterats att en räddningsväg varit blockerad.

Inte ett övertygande stort antal… och det känns svårt att kräva ytterligare brandskydd än den nivå som vi har idag. När det gäller utrymningsfrågan så håller jag fullständigt med om att det känns direkt olämpligt att evakuera människor via bärbar stege. Men, jag vill också påstå att det inte krävs något ytterligare skydd av trapphuset. Brandskyddet i flerbostadshus handlar inte i huvudsak om att utrymma hela byggnaden. I så fall hade vi behövt någon form av utrymningslarm också. I stället handlar det om att säkerställa att en brand som uppkommer i en lägenhet överhuvudtaget inte sprids till andra lägenheter, vilket uppnås med brandcellsgränser som klarar av fullständiga brandförlopp. Skulle det komma ut rök i trapphuset kan räddningstjänsten relativt kvickt vädra ut denna via lucka i trapphusets topp eller öppningsbara fönster. Om detta görs, samtidigt som dörren till brandlägenheten hålls stängd, kan byggnaden utrymmas utan fara för människors liv och hälsa.

Så låt Boverket skriva brandskyddsregler och besparas oss från PM som tycker att nivån inte är tillräcklig. Oavsett statusen på PM och andra riktlinjer blir sådana bara besvärliga för alla inblandade i byggprocessen, både för byggnadsinspektörer och byggherrar.