Kategoriarkiv: Räkna på risk

Många barn skadas i förskolan

TV4:s Kalla Fakta gör ikväll ett inslag om olycksfall i förskolan där det framkommer att drygt 6000 barn behöver uppsöka akuten varje år för skador de fått när de är under förskolans tillsyn. Röster höjs om att det olycksförebyggande arbetet måste intensifieras. Och visst låter det mycket med 6000 barn! Fast jag blir ändå fundersam och hoppas att programmet inte fokuserar på det numerära antalet, utan gör jämförelser huruvida det är farligare för barn att vistas i barnomsorgen än hemma, eller om det finns ”naturliga” förklaringar till ökningen i form av exempelvis fler inskrivna barn. För inte finns det någon anledning att begära högre säkerhet i förskolan, eller!?!

100 % samhällsplanering

Jag gick alldeles nyss igenom veckans ”att göra”-lista och kunde konstatera att det blir 100 % samhällsplaneringsprojekt de kommande arbetsdagarna. Jag ska:

  • Revidera min rapport om strategi för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Helsingborg med nya samhällsriskberäkningar så att de inte görs så pass superkonservativa som den tidigare ansatsen. Går det att visa på en tillfredsställande situation med en rad konservativa antaganden så är det naturligtvis bra. Men, hur gör du om alla dessa konservativa antaganden visar på en något för hög risk? Gör du om beräkningarna med mer nyanserade bedömningar, eller nöjer du dig med att skriva att det är ok med för hög risk för att du trots allt räknat konservativt?
  • Beräkna samhällsrisken utmed Södra Stambanan och väg E 22 vid passage genom Lunds tätort. Jag har alltid trott att den borde ligga inom ALARP-zonen, men Länsstyrelsen och Räddningstjänsten  Syd känner sig oroliga för den pågående förtätningen. Snart vet vi…

När ovanstående är klart ska jag ta i tu med kv. Postterminalen i Lund där det planeras för bostäder och kontor utmed S:a Stambanan samt arbetet med riskfrågorna i pågående FÖP Sturup.

Skadade i stället för omkomna

Det pratas en hel del om att individriskmåttet som utgår från att människor omkommer ger en missvisande eller ofullständig bild av riskerna utmed exempelvis en transportled för farligt gods. I mitt arbete för Helsingborgs stad och den strategi för bebyggelseplanering som jag har bistått dem med har jag tittat på effekten av att mäta konsekvensen i form av ”svårt skadade” med behov av sjukhusvård i stället för ”dödsfall”. Med svårt skadad avses för värmestrålning 2:a gradens brännskador. För toxicitet avses svåra skador, risk för bestående men och för tryck avses trumhinneruptur och vissa lungskador. Resultatet visas i tabellen nedan.

Scenario Riskområde för ”dödsfall”, m Riskområde för ”skadad”, m
Klass 1 detonation (tryckskada) 40 40
Klass 2 BLEVE (brännskada) 300 320
Klass 2 jetflamma (brännskada) 5 5
Klass 2 UVCE (brännskada) 30 30
Klass 2 giftmoln (förgiftning) 90 160
Klass 3 pölbrand – direkt (brännskada) 10 10
Klass 3 pölbrand – fördröjd (brännskada) 20 20
Klass 3 giftmoln (förgiftning) 40 70
Klass 5 detonation (tryckskada) 30 30
Klass 6 giftmoln (förgiftning) 5 10
Klass 8 (frätskada) 5 5

Tabellen visar på stora skillnader när det gäller riskavstånd vid utsläpp av giftiga gaser då konsekvensen uttrycks som ”svårt skadad” i stället för ”dödsfall”. Det skiljer c:a en faktor 2 mellan de två konsekvenstyperna. Men, för övriga scenarier är skillnaden marginell. Därmed ger valet av ”skada” enbart försumbar för en farligtgodsled där det transporteras en stor blandning av olika typer av farligt gods. För en industri som hanterar giftiga gaser är dock informationen mer relevant och kan bidra till att nyansera riskbilden intill anläggningen.

Utsläpp av svaveldioxid i Lessebo

I torsdags läckte 7 ton svaveldioxid ut i samband med lossning på Lessebo bruk. 15 personer fick föras till sjukhus, de flesta med lindriga skador relaterade till problem med luftvägarna. För någon person bedömdes skadorna som svåra, dock ej livshotande. Företaget ger sig själv beröm när det gäller agerande i samband med olyckan, men de boende i närområdet kritiserar bristen på information och att de inte visste hur de skulle agera när de hörde VMA-larmet.

Lossningsslangen gick sönder när c:a 2/3 av svaeldioxiden hade pumpats över. Svaveldioxiden förångas snabbt och det gasmoln sin drev iväg skulle kunnat orsaka betydligt större skador om inte räddningsarbetet hade gynnats av flera lyckosamma faktorer. Exempelvis blåste vinden åt det enda håll där vare sig bostäder eller företag ligger. Olyckor med farligt gods är sällsynta, men efter att de skett brukar frågorna aktualiseras. Förra våren var debatten het om Kemiras verksamhet i Helsingborg och de s.k. dödens vagnar lastade med just svaveldioxid som företaget hanterar. Nu visade sig att svaveldioxiden i Lessebo kom från Kemira och transporterades av en åkare som företaget har avtal med. Till HD säger Helsingborgs biträdande miljödirektör Peter Jupén:

”Man kan räkna på sannolikheten för att olyckor inträffar och dess konsekvenser. Men den mänskliga faktorn finns ständigt med i bilden och effekterna av olyckor blir ofta värre än man har tänkt sig. Därför måste man ta riskbedömningar med en nypa salt.”

Ett mycket intressant uttalande. Jag har nämligen alltid haft uppfattningen att våra modeller och antaganden är på den konservativa sidan och inte alls behöver ”tas med en nypa salt”. Hur skulle vi kunna argumentera för vår sak och uppvisa någon som helst trovärdighet om alla våra bedömningar är för snälla?

Annars har miljödomstolen gett Kemira klartecken till fortsatt produktion av svavelsyra. Läs mer här.

Arga fiskmåsar!

 screaming seagull

Går just nu igenom tillbudsstatistik från Helsingborgs hamn i en riskanalys för deras kombiterminal. Vad sägs om följande incident:

Mås anfaller kaffedrickare som får brännskada

Tänk om den attackerat en truckförare som kör omkring med farligt gods! Sannolikhet för detta, någon?

Olyckor med farligt gods – modell vs. verkligheten

090630troly_gysinge01

Jag har fått ta del av utförlig statistik från MSB beträffande olyckor med farligt gods från år 2005-2008. Materialet omfattar samtliga olyckor med farligt gods där räddningstjänsten kallats till platsen. Materialet omfattar 146 olyckor, varav 122 har data på utsläppt mängd. Jag passade även på att titta på SIKA:s statistik över transporter med farligt gods för att se hur modellerna egentligen stämmer överens med verkligheten.

En sådan jämförelse kan göras mer eller mindre detaljerad och mitt syfte är endast att undersöka storleksordningen på beräknat antal olyckor och det faktiska antalet. Självklart finns det massor med osäkerheter, bl.a. antar jag transporterna sker i 70 km/h, vilket ger givna värden på olyckskvot och index för farligt gods olycka. Men, låt oss trots detta jämföra modellen med verkligheten.

Antal registrerade olyckor med utsläpp i perioden: 122
Antal beräknade olyckor med utsläpp av farligt gods: 31

Oops, vilken skillnad det blev!!! Men, oroa dig inte och tro att modellerna är helt tokiga. Det finns massor av osäkerheter! Dock vill jag passa på att redovisa hur stor volym som släppts ut vid dessa 122 registrerade olyckor:

Utsläppt volym, m3

Antal olyckor

> 25

1

10-25

1

5-10

1

1-5

11

0,5-1

9

0,25-0,5

4

0,1-0,25

30

< 0,1

65

Helt plötsligt känns det inte så farligt längre. I en riskanalys för transport av farligt gods behandlas volymen som släpps ut ofta konservativt. Det räknas liksom inte som en farligtgodsolycka om det släpps ut mindre än 100 l, vilket sket i drygt 50 % av det registrerade materialet. För att vi ska få en pölbrand som ger någon skada utanför fordonets närområde krävs åtminstone några tusentals liter, vilket inträffat i 14 av de 122 utsläppen. Den stora frågan är om det inte är dags att behandla utsläppt volym lite mindre konservativt i modellerna framöver. Att det prognoserats ske 31 stora utsläpp när det verkligheten skett 1 (ett) är inte en acceptabel noggrannhet.

Att rädda liv – vad får det kosta?

Jag hittade följande gamla tabell i en rapport här om kvällen. Den visar kostnaden per räddat liv för en rad olika åtgärder och kommer från Tengs et.al (1995), Five-hundred life-saving interventions and their cost-effectiveness, Risk Analysis, Vol 15, No 3, Society for Risk Analysis.

Åtgärd

Kostnad/liv och år

Lag om bilbältesanvändning

$ 69

Dubbla bromscylindrar i bilar

$ 13 000

Airbag

$ 120 000

Barnsäkra cigarettändare

$ 42 000

Säkerhetsbälten i skolbussar

$ 2 800 000

Obligatorisk bilbesiktning

$ 20 000

Förbud om asbets i bromsklossar

$ 29 000

Kontroll av bensenutsläpp vid gummifabriker

$ 20 000 000 000

Klorering av dricksvatten

$ 3 100

Mammografi för kvinnor över 50

$ 2 700

Influensavaccinering

$ 140

Brandvarnare i bostäder

$ 8 100

Tabellen visar att det är en mycket stor variation i vilken kostnadseffektivitet som olika åtgärder har. Det går alltid att fundera på hur vi väljer att prioritera. Undrar var “transport av farligt gods” skulle hamna?