Boverket – brandskydd meddelar att det nu är enklare att hitta till Boverkets brandskyddssidor genom www.boverket.se/brandskydd som också har blivit uppdaterad. Här kommer att finnas kortfattade nyheter om t ex nya publiceringar, material om revideringsprojektet (BBR 20XX) mm.
Sprinkler och brandgasventilation (fortsättning)
Tidigare skrev jag om olika argument för och emot kombinationen av brandgasventilation och sprinkler, mest baserade på tyckande. Här tänkte jag ta upp vad ingenjörsvärlden verkligen vet om den faktiskt lyckosamma kombinationen av två viktiga brandskyddssystem.
I en sammanställning[1] av 13 experimentella studier konstaterar författarna att brandgasventilation inte har någon negativ effekt på sprinklersystemets prestanda. Brandgasventilationen begränsar utbredningen av brandgaser och förbättrar sikten både för personer i byggnaden och för räddningstjänsten. Genom att begränsa spridningen av brandgaser och värme minskar också brandskadornas omfattning. När sprinklersystemet inte fungerar, underlättar brandgasventilationen den manuella släckinsatsen. Brandgasventilationen påverkar varken tid till sprinkleraktivering eller antalet aktiverade sprinklerhuvuden.
Vid dimensionering är det betydelsefullt att visa särskild hänsyn till placering av sprinklerhuvuden och luckor för brandgasventilation. Om möjligt bör luckor placeras i gångar där brännbart material normalt inte förekommer.
[1] Beyler, C., L.; Cooper, L., Y., Interaction of Sprinklers with Smoke and Heat Vents, Fire Technology, 37, 9–35, 2001.
Wuz v 23
Lördagens marathon i Stockholm känns rejält i låren just nu. Jag är nöjd med en tid på 4:08. Slog brorsan, men fick storstryk av frun som skuttade in på 3:47. Skönt med en kort somrig vecka. Dottern fyller år och nationaldagen ska firas.
Måndag: På kontoret med benen i högläge.
Tisdag: Möte med kommunstyrelsen i Trelleborg för att redovisa resultatet av riskanalysen om östlig infart till hamnen.
Onsdag: Hårt jobb på kontoret och födelsedagsfirande.
Torsdag: Möte med Thomas Järphag och Johan Lundin för att reda ut min rapport åt NCC om ”skydd av bärverk med aktiva system”.
Fredag: Ledig.
Veckans kaffe: Blandar friskt från Johan & Nyström.
4,5 biljondels ljusår – längre är det faktiskt inte
Är på väg till huvudstaden. I morgon ska jag förflytta mig 4,5 x 10^-12 ljusår. Längre än så är det faktiskt inte – ett marathon alltså. 42 195 m verkar så långt – bättre att tänka positivt. Kl 14.00 går starten i det 30:e Stockholm Marathon. Det lär bli kämpigt – både själva loppet och att få stryk av frun. Dessutom är det premiär på distansen – puh!
Deterministiska vs. probabilistiska analyser
Deterministisk och probabilitisk är ord som vi ofta använder i samband med riskanalys. Det är inte helt enkelt att förklara skillnaderna mellan en deterministik och en probabilistisk analys, men jag ska åtminstone göra ett försök med hjälp av både Brandskyddshandboken och CIBSE Guide E om ”Fire Engineering”.
En deterministisk analys kan också kallas scenarioanalys, vilket innebär att analysen inte uttryckligen behöver beakta både frekvens och konsekvens. Vanligtvis analyseras endast ett fåtal scenarier med målet att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå. I en samlingslokal kan det t.ex handla om en brand som blockerar den bredaste utrymningsvägen och en brand som tillväxer i ett dolt utrymme. Syftet med scenarioanalysen är att kunna konstatera att inga oacceptabla konsekvenser inträffar. Beräkningarna som görs utgår oftast från s.k. värsta troliga värden och resultatet är för det mesta att beakta som konservativt.
En probabilitisk analys jobbar mer sturkturerat med de osäkerheter och den variation som förekommer i analysen. Flertalet scenarier beaktas och sambandet mellan dem tydliggörs. Händelseträd är bra att använda för att göra en modell av möjliga utfall vid brand. Sannolikheter och frekvenser är viktiga eftersom de visar hur stor vikt som ska läggas vid det enskilda scenariots konsekvens när risken ska beräknas. Det går fortfarande att arbeta med punktskattningar i en probabilistisk analys och när dessa ersätts med statistiska fördelningar kallas analysen ofta för ”utökad” kvantitativ riskanalys (extended QRA). Att arbeta med fördelningar tillför en ny dimension i dimensioneringen eftersom det är möjligt att ta hänsyn kombinera värden som inträffar ofta med de som inträffar mer sällan på ett logiskt sätt. När man jobbar med probabilistiska analyser är det viktigt att alla är överens om att en risk aldrig går att minska till noll.
Läs gärna mer i tidigare inlägg på bloggen som:
Räkna ungefär rätt eller exakt fel?
Sannolikhets- och statistikteori
Återbesök på SP Trätek
Snart stiger jag på fakirflyget till huvudstaden för att medverka i det första mötet i det nya projektet ”Brandteknisk dimensionering av träkonstruktioner” som SP Trätek driver med finansiering av Vinnova. Jag deltar på uppdrag av Setra, med vilka jag sedan länge har samarbetat angående trähusutveckling och brandskydd. Projektet syftar grovt förenklat till att publicera en ny utgåva av ”Brandsäkra Trähus”.
Åren 2000-2002 arbetade jag tillsammans med SP Trätek i boendesprinklerprojektet som senare ledde fram till min lic-avhandling. Då var det många möten i Stockholm – nu är det dags igen…
Ikväll blir det skönsång
Paul Potts kommer till Malmö ikväll för konsert nr 2. Jag sitter bänkad på parkett och hoppas på en stunds finstämmig avkoppling som får tankarna att fly från allt vad brandskydd och riskhantering heter…
CFAST lever!
I början av året skrev jag om att jag efter flera år av avhållsamhet åter använt CFAST. Nu verkar det som om NIST fräschat upp CFAST:s hemsida och startat en diskussionsgrupp liknande den som finns för FDS. Passa på och kolla in den nya sidan, ladda hem senaste versionen och anmäl dig till deras e-postlista. Det finns fortfarande massor av vettiga användningsområden för en tvåzonsmodell.
Wuz v 22
Veckan som kommer har en ruskigt lång avslutning – 42 195 000 mm Stockholm Marathon! Innan dess ska jag hinna med Samarkand i Växjö samt en del återstående arbete i andra projekt. På fredag tar jag ledigt.
Måndag: Utvärderar helgens simuleringar för Nya Samarkand i Växjö. På lunchen drar jag till WSP för en videokonferens om deras case studyn till SFPE-konferensen där jag gjorde fristående sakkunnigkontroll.
Tisdag: På kontoret avslutar arbetet med studentrapporterna i kursen Riskanalysmetoder med att ge skriftlig feed-back.
Onsdag: Projekteringsmöte
Torsdag: På kontoret förbereder en redovisning av min riskanalys för ny östlig infart till Trelleborgs hamn.
Fredag: Ledig, på väg till huvudstaden.
Veckans kaffe: Inhandlar nytt under eftermiddagen.
Principer för brandgaskontroll
Jag vet inte om brandgaskontroll är en bra översättning av ”smoke management”, men i brist på bättre så får det heta så. Nya Samarkand i Växjö, ett projekt där jag bistår WSP med analyser av brand- och utrymningsförlopp har ockupera all tankekapacitet de senaste dagarna. I detta skede ska jag försöka ta fram och verifiera principer för brandgasventilation i en byggnad på nästan 20 000 m2 och 6 000 personer.
Det svåra just nu är att hitta ett system som är tolerant för förändringar avseend butiksindelning och butiksfronter, samtidigt som det smälter in i designkonceptet. Min idé för brandgaskontroll bygger på dessa principer:
- Byggnaden delas in i två ”sektioner”, vilka ska vara oberoende av varandra under den tid det tar att utrymma byggnaden. Eftersom kundgatan i byggnaden är ellipsformad känns det viktigt att säkerställa att brandgaser inte sprider sig åt två håll och på så vis få människor att känna sig instängda. Inom resp. sektion ska det finnas goda möjligheter till utrymning.
- Inom respektive sektion görs en uppdelning i mindre enheter på 2 000-3 000 m2. Dessa enheter avskiljs från varandra med rökgardiner som går ner c:a 2 m från tak. Syftet med indelningen i enheter är att dels fördröja spridningen av brandgaser och dels säkerställa att avkylningen inte blir för stor så att brandgaserna tappar sin termiska stigkraft.
- Från resp. enhet ordnas naturlig brandgasventilation i form av luckor i tak. Komfortventilationen samordnas med brandgasventilationen och bistår med tilluft i ”rätt” riktning. Tilluft fås också via huvudentréerna, vilket skapar en ström av frisk luft i riktning mot de utrymmande. Brandgaserna kommer då att samlas i mitten av byggnaden och vi säkerställer att utrymningsvägarna hålls fria från rök.
Det är med stor tillfredsställelse som mina sex beräkningsdatorer återigen är igång. Med FDS v 5.1.6 i kluster kör jag just nu kör jag tre beräkningar på totalt 10,5 miljoner celler. Det blir svettigt i serverrummet :-)