Trycksättning av hisschakt

Det projekteras och byggs flera stora och höga byggnader idag. Många av dem ska ha s.k. brandhissar som räddningstjänsten ska använda i samband med brand. Dessa hissar skyddas med ett övertryck som ska förhindra att brandgaser tar sig in i schaktet och sprids mellan våningsplanen. Vid dimensionering är det viktigt att ta hänsyn till sommarfallet, vinterfallet, hisskorgens pistongeffekt, vindpåverkan och läckage från schaktet.

Ofta är vinterfallet dimensionerande avseende läckflöde. Detta beror på att tryckändringen per meter är som störst då, beroende av att skillnaden mellan uteluft och inneluft är som störst. Problemet med vinterfallet är att tryckskillnaden i schakttoppen lätt kan överskrida det maximalt tillåtna värdet för att dörrar ska kunna öppnas. Jag har förfinat den modell som redovisas i Klote & Milkes ”Princples of Smoke Management” så att den kan ta hänsyn till skillnader i öppningar mellan våningsplanen samt förekomsten av slussar framför hissen.

Wuz v 08

Måndag: Sakkunnig granskning av flerbostadshus i Helsingborg
Tisdag: Dokumentation av what if?-analysen på Vasamuseet
Onsdag: På kontoret
Torsdag: På kontoret
Fredag: Uppstart ny riskanalys i samarbete med Helsingborgs hamn

Veckans kaffe: Estate Coffees ”Dattera och Minita” samt ”Tres Flores”.

Fler publikationer

Jag har lagt till ytterligare publikationer på min lista:

  • Fire Safety Design of a Large Shopping Mall Using Extended Quantitative Risk Analysis.
  • Boendesprinkler räddar liv. Erfarenheter och brandskyddsprojektering med nya möjligheter.

Se ”Publikationer” för länkar och detaljer.

Flerbostadshus i Helsingborg

Jag har blivit godkänd av Helsingborgs stadsbyggnadskontor att agera fristående sakkunnig kontrollant av brandskydd vid ombyggnad av ett flerbostadshus. De frågor jag ska granska utifrån överensstämmelse med byggreglerna är bl.a. utrymning från entresolplan och maximalt gångavstånd i utrymningsväg (vid utrymning endast i en riktning)

spread_rate

Det finns flera sätt att föra effektutvecklingen i FDS tidsberoende. Det vanligaste är att använda RAMP_Q eller TAU_Q. Problemet med dessa metoder är att det är HRRPUA som de styr och en av de viktigaste parametrarna i FDS för att få ett resultat med god kvalitet är just effektutvecklingen per ytenhet (HHRPUA). Om denna är för låg i förhållande till cellstorleken påverkar detta flammans upplösning och värdet kallat ”Fire Resolution Index” blir klart mindre än 1,0:

The fire resolution index is defined as the fraction of the ideal stochiometric value of the mixture fraction that is being used in the calculation; i. e. combustion efficiency. It indicates how well resolved the calculation is. When the fire resolution index is close to 1, the calculation is well resolved.

Ett sätt att komma runt detta är att experimentera med funktionen spread_rate, vilken anger hur snabbt branden ska spridas till olika celler med bibehållen HRRPUA. Då går det att på  förhand avgöra hur vilken minsta cellstorlek som krävs för att beräkningen ska få en god upplösning. Mer om detta hittar du i t.ex. här.

Samarbete med Fire Safety Design AB

Jag har inlett ett samarbete med FSD där jag förstärker deras förmåga att leverera smarta brandskyddslösningar och kreativa riskanalyser för detaljplaner. Jag tror att vårt samarbete kommer bli givande och hoppas på flera gemensamma projekt framöver.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader

I mina förberedelser inför what if?-analysen på Vasamuseet i nästa vecka snubblade jag över ett tidigare FoU-projekt, kallat FiRE-TECH som jag och Tomas Ranatatalo var inblandade i. FiRE-TECH är den fyndiga förkortningen av ”Fire Risk Evaluation to the European Cultural Heritage”, ett projekt med EU som finansiär. Bränder i kulturhistoriska byggnader kan få stora konsekvenser både pga att brandskyddet är föråldrat och att byggnaderna i sig ofta är ovärderliga. Jag och Tomas arbetade mestadels i en arbetsgrupp om ”Risk Analysis” och vår rapport hittar du här.