I förrgår kolliderade två biogasdrivna bussar i Helsingborg. En ganska fjuttig smäll, men sedan gick det desto sämre. Direkt efter kollisionen slog lågor ut från den ena bussens front och allt tyder på att påfyllningsventilen skadats. Branden blev mycket intensiv och inom loppet av någon minut var den fullt utvecklad. Lyckligtvis kom inga människor till skada, men olyckan väcker många frågor och en olycksutredning har initierats.

Jag skrev tidigare om mitt arbete med naturgasutsläpp i bergrum och frågan om gasutströmning har helt plötsligt blivit betydligt mer aktuell än för några dagar sedan. Detta är dock inte bara en fråga om “framtiden”, utan redan idag har vi biogasdrivna bussar som stundtals vistas i inomhusmiljöer (t.ex. på Knutpunkten i Helsingborg). Jag hoppas verkligen att frågan kring risker med övergång från flytande (diesel) till gasformigt bränsle (biogas) har utretts ordentligt av inblandade aktörer, annars lär vi ha ett och annat att fundera på i vår strävan mot mer miljövänliga transporter.

Igår höll jag en workshop i riskanalys och farligt gods för Lunds kommun. Workshopen hade deltagare från flera olika förvaltningar och syftade till att dels öka kunskapen och dessa frågor och dels att ge ökad förståelse för olika förvaltningars roll i sammanhanget. Jag höll låda den mesta av tiden, men fick bra stöd av räddningstjänstens representanter med tänkvärda inlägg. Min presentation gjorde jag för första gången i Prezi och den såg ut så här.

Arbetet med förslaget till riktlinjer för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Lund är i princip avslutat och nya rekommendationer har tagits fram, vilka baseras på både individ- och samhällsrisk. Det visade sig att det utmed väg E22 är det samhällsrisken som sätter det minsta avståndet till transportleden. Individrisken visar ett bebyggelsefritt avstånd på 25 m, medan samhällsrisken kräver 50 m för att kriterierna i RIKTSAM ska uppfyllas. Men, 50 m kan verka lite mycket! Undrar om risk i samhällsplaneringen är en prioriterad fråga när marknaden i Maeklong planerades… Fast det är klart – det kanske råder förbud mot transport av farligt gods där!

En tankbil brinner på E6 strax norr om Göteborg. Uppgifterna om vad som orsakar olyckan är ännu okända, men det talas om en kollision med en annan lastbil. Att bränslet läcker ut vid en olycka på en motorväg är ganska sannolikt, c:a 4 av 10 olyckor leder till utsläpp. Men, att det blir en så pass omfattande brand tillhör inte vanligheterna. Någon explosion har säkerligen inträffat, men brandutvecklingen går mycket snabbt och kan säker beskrivas med ett ”explosionsartat” förlopp.

Lite kusligt är det då jag ägnade en stor del av förra veckan att titta på konsekvenserna av en tankbilsbrand. Våra beräkningsmodeller ger flamhöjder på drygt 20 m, vilket inte känns orimligt när man tittar på de första bilderna från platsen. Dock blir inte värmestrålningen så hög pga flammornas stora sotinnehåll. Allvarligast just nu verkar dock brandgaserna vara och allmänheten i närheten uppmanas i ett VMA att gå inomhus och stänga dörrar fönster och ventilation.

Bensinstationer (eller drivmedelsstationer) bör inte ligga för nära bostäder. Hälso- och säkerhetsrisker talar för en motiverad separering. Men, var kommer egentligen rekommendationen om 100 m som finns i flertalet vägledningar bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms rapport ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse” (2000)?

Den sistnämnda rapporten hänvisar till dåvarande Sprängämnesinspektionens föreskrifter, Boverkets ”Bättre plats för arbete” (1995) och försiktighetsprincipen. Föreskrifterna talar om minst 25 m skyddsavstånd och i ”Bättre plats för arbete” föreslås ett skyddsavstånd på 100 meter som riktvärde, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och det resterande skyddsavståndet beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar.

Att 50 m är tillräckligt utifrån ”risk” känns ok, eftersom riktigt stora pölbränder kan orsaka allvarliga brännskador på kortare avstånd än så. Men, hur är det med intervallet 50-100 m. Är störningen avseende buller, lukt, ljus och luftföroreningar påtaglig där? I ”Bättre plats för arbete” finns ingen direkt förklaring till varför man valt 100 m annat än en hänvisning till ett arbete i Karlshamns kommun där man i början av 1990-talet ville omlokalisera bensinstationer. Karlshamns kommun fokuserar på olycksrisker och väljer ett skyddsavstånd på 50 m, men anger samtidigt ett riktvärde på 100 m mellan nya bostäder och bensinstationer.

Sammanfattningsvis är angivna 100 m en ren och skär gissning som inte kan härledas till en faktisk hälsorisk. Att riktvärdena dessutom inte tar hänsyn till lagkravet (från mitten av 1990-talet) på gasåterföring gör att de verkligen passerat bäst-före-datumet för länge sedan.

Jag är nästan klar med min revidering av Lunds kommuns ”Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods”. De tidigare riktlinjerna som jag arbetade fram år 2007 har reviderats, framförallt för att kommunen ska kunna tillgodogöra sig den teknikutveckling som skett på riskanalyssidan de senaste åren. Samtidigt som beräkningar kan visa att det går att bygga närmre farligtgodsleder än vad vi tidigare trott har det utretts om det finns andra skäl till att tillåta det som definieras som stationsnära byggnaden.

I ovanstående rapport diskuteras just huruvida det är möjligt att väga risker mot nytta när det är önskvärt att bygga  stationsnära. Läsvärt…